Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

[Rider]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Jag formulerade mig som en kratta.
Men, nej.. Jag håller inte med. Jag känner många ryttare inom olika tävlingsdiscipliner som skrittar längre än vets minimi-plan. Och gör detsamma med igångsättningen öht, dvs drar ut på tiden innan hästen ska anses vara tillbaks på full.

De är ju inte mindre intresserade av att få ett så hållbart resultat som möjligt bara för att de tävlar. Så viktig är ingen tävling att man riskerar hästens hälsa och hållbarhet framöver genom att ligga på marginalen.

Och jag håller inte med dig Jämfört med AR -ryttarna så rider hopp och dressyrryttarna inte i närheten av det lugna arbetet utan betydligt mer "forcerat". Det behöver inte ha med tävling att göra utan mer inställning.

 

[tuaphua]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Haha.. Jag förstår faktiskt inte riktigt ditt inlägg. Jag vet att jag ibland är lite korkad. Men jag fattar inte varför du skrev till mig och att skritt inte räcker.
Jag tror inte heller skritt räcker. Jag kanske skulle skrivit i alla gångarter bakom sista stycket jag skrev.


KL

Jag vet flera hästar som no skulle knacka ihop om man bara skrittade dem. Min egen ponny är en av dem. PREn en annan. Men de är ju till åren båda två. De pallar inte att inte arbeta. De behöver hållas starka. Och träningen måste vara varierad.
Ingen av dem har blivit trasig än. Men skulle det börja mesridas med dem för mycket skulle de nog bli det rätt fort.

Min ponny är ju tex lite glapp i ena bakknäet. Det måste ridas rätt för att hållas musklat. Tappar han musklerna där så riskerar han att få ont iom att han då tappar stabilteten ngt i det knäet.
Det är ju något som är rätt vanligt bland äldre hästar, glappa bakknän.
Mina vet rekommenderar ridning för den åkomman, innan det blir en hälta.
De sa också att om han ställs av pga någonting och tappar för mycket under den tiden, så han får ont så ska han ridas igång på smärtstillande. För det är ingen akut skada som blir värre av att man rider, tvärtom blir den ju bättre.
Men iom att hästar inte fattar varför vi ska rida och träna och känner att det gör lite ont så kan vi ju då istället ge dem smärtstillande så de slipper känna det.
Vi själva fattar ju att sjukgymnastik kan göra lite ont. Vi vet att vi blir bättre. Men det kan vi ju inte tala om för hästarna. Så för att de inte ska känna obehag av ridningen så kan man ju ge dem smärtstillande en period om man vet att det är just den här grejen som är problemet och att det blir bättre av träning.

 

[tuaphua]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Ja, vi har nog helt enkelt olika sorters folk runt omkring oss.

 

[axel]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Haha.. Jag förstår faktiskt inte riktigt ditt inlägg. Jag vet att jag ibland är lite korkad. Men jag fattar inte varför du skrev till mig och att skritt inte räcker.
Jag tror inte heller skritt räcker. Jag kanske skulle skrivit i alla gångarter bakom sista stycket jag skrev.


KL

Jag vet flera hästar som no skulle knacka ihop om man bara skrittade dem. Min egen ponny är en av dem. PREn en annan. Men de är ju till åren båda två. De pallar inte att inte arbeta. De behöver hållas starka. Och träningen måste vara varierad.
Ingen av dem har blivit trasig än. Men skulle det börja mesridas med dem för mycket skulle de nog bli det rätt fort.

Min ponny är ju tex lite glapp i ena bakknäet. Det måste ridas rätt för att hållas musklat. Tappar han musklerna där så riskerar han att få ont iom att han då tappar stabilteten ngt i det knäet.
Det är ju något som är rätt vanligt bland äldre hästar, glappa bakknän.
Mina vet rekommenderar ridning för den åkomman, innan det blir en hälta.
De sa också att om han ställs av pga någonting och tappar för mycket under den tiden, så han får ont så ska han ridas igång på smärtstillande. För det är ingen akut skada som blir värre av att man rider, tvärtom blir den ju bättre.
Men iom att hästar inte fattar varför vi ska rida och träna och känner att det gör lite ont så kan vi ju då istället ge dem smärtstillande så de slipper känna det.
Vi själva fattar ju att sjukgymnastik kan göra lite ont. Vi vet att vi blir bättre. Men det kan vi ju inte tala om för hästarna. Så för att de inte ska känna obehag av ridningen så kan man ju ge dem smärtstillande en period om man vet att det är just den här grejen som är problemet och att det blir bättre av träning.

Du vet att jag svamlar mellan varven. Redigerar gånger hundra sisådär.

Det fetstilta är ju bara under Vets översyn o råd.
Som sista utväg för att se om det hjälper att samtidigt läka bättre- utan att den har kännbart ont. Det gäller oxå att verkligen VETA vad man gör- tror gör man i kyrkan.
Hästar är sällan hypokondriker. Nu skriver jag så här avhugget igen..

 

[kryddan]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Citat: Så för att de inte ska känna obehag av ridningen så kan man ju ge dem smärtstillande en period om man vet att det är just den här grejen som är problemet och att det blir bättre av träning.

Det här ställer jag mig oerhört tveksam till måste jag säga. Jag håller med om en hel del saker som du skriver, du formulerar dig dessutom alltid väl och har alltid en artig och trevlig ton i allt du skriver MEN, jag har ridit i 40 år, och jag har aldrig någonsin ridit en häst på smärtstillande i det syftet som du skriver om. För mig finns det inte på kartan faktiskt. Däremot har jag ridit hästar som i utredningssyfte har sprutats med Finadyne, bara för att se om hästen uppför sig annorlunda. (På veterinärs inrådan). Det är en väldigt stor skillnad.
En duktig ryttare kan få en halvdöd get att gå, är man inte av den kalibern skall man inte rida ofräscha hästar i ett rehab syfte. Och verkligen inte när de går på smärtlindring. Man kan få dem att gå ändå, och HUR skall man kunna veta var det tar emot när hästen är smärtlindrad medelst medikament? Risken är enorm att man kör ner hästen i botten istället.

 

[tuaphua]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Tack! Jag försöker hålla god ton. Jag misslyckas väl säkert jag med ibland.

Precis som Axel också skrev ang mitt inlägg så görs detta i samrådan med vet av kompetent ryttare. Och man vet alltså att ingen annan skada föreligger. Och detta är alltså ingen akut skada. Man låter inflammation om det uppstår läka ut. Men man vet att hästen kan komma att uppleva smärta vid igångsättningen, moderat smärta visserligen. Men man ger den smärtlindring, mild sådan, för att den ska slippa.

Den vet som sa att han skulle skriva ut det om jag behövde är spec på rörelsestörning, rider själv dressyr och sammarbetar med mina tränare och min sadelutprovare. Han har sett mig rida. Betydligt mer än vanliga utredningar.
Så man var säker på att ingen skada förelåg, att hästen skulle ridas korrekt och att utrustningen var bra.
Jag har alltså inte behövt göra det då hästen inte blivit dålig. Och nu är han 28 år. Så idag kanske det känns som om man inte skulle hålla på så om han blev dålig. Han lever väl redan på övertid kan tyckas.

Jag vet andra veterinärer som gör detsamma med hästar. Men de är utredda på klinik och man ser det som axel sa som en lite sista utväg.
Jag har pratat lite med en annan veterinär om det. Och han tyckte precis likadant om nu just min häst skulle bli dålig i just det bakknäet. Han tyckte då att isf skriver han ut smärtstillande åt mig och så rider jag efter man läkt ut inflammationen med antiinflammatorisk och vila först.

Jag kan betona igen att det ska inte göras av folk som inte kan förmå hästen att jobba ändamålsenligt och det ska göras i nära samrådan med veterinären.
Jag hade inte velat göra det på en häst jag inte känner. Det ska vara en som jag ridit regelbundet en längre tid om jag ska vara delaktig i sånt.

Jag har även tackat nej till att träna och rida hästar som bokstavstränare ansett vara "lite svaga" i ett ben eller så. Jag bedömmer dem kanske som ofräscha och vill då inte träna dem förrän de är ordentligt utredda. Så då remitterar jag till veterinär.
Vill med det bara poängtera att jag inte är för att rida på tveksamma hästar. Jag är nog mer känslig för det där än de flesta.
Men jag har jobbat med så måna rehabhästar nu, i samrådan med vet och ET, att jag kanske är lite överkänslig i att upptäcka stelheter, svagheter och ojämnheter.
Min ena tränare säger sig själv vara lite hysteriskt lagd, på den fronten. Hon brukar säga att jag är likadan. Jag kan nog inte neka till det.

 

[tuaphua]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Ja, du svamlar genom att vara otydlig och jag genom att skriva låååångt.

Ja, det gäller att hästen är ordentligt utredd. Man ska VETA att inget annat föreligger. Och utrustnig måste vara kollad med. Samt så måste veterinären vara säker på att man kan rida hästen rätt. Så den blir frisk och inte sämre av ridningen.

Eller som du säger så gör man det när allt annat misslyckats och man bara har det och avlivning kvar.

 

[tuaphua]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Ett till förtydligande: Det är heller inte frågan om vilken ridning som helst. Utan ett väl utarbetat sjukgymnastik-program. Och man kan nog med fördel göra den från marken också på de flesta hästar.

Och det beror givetvis på vad hästen har för problematik.

Glappa bakknän, spattliknande etc är väl sånt som jag hört getts förslag till att behandlas så.

 

[kryddan]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Visst, vet man vad man håller på med så ser jag inget fel i själva sakfrågan. Absolut inte. Men det är inget för gemene man. Var har du fått din trevlighet ifrån? Kan man få köpa in sig?

 

[tuaphua]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Ja, inte var den medfödd iaf. Jag skäms över hur vidrig jag varit!
Jag brukar försöka applicera den kontroll av humör som man har då man är med hästarna även med människor.
Det lönar sig ju aldrig att tappa humöret med en häst. Det har vi ju alla fått lära oss. Det gör inte det med människor heller.

Sen är jag dotter till en säljare av rang. Haha.. Jag har varit med på alldeles för mycket affärsmiddagar för att det ska vara sunt. Omgiven av smilfinkar som jag studerat och härmat sen barnsben.

Jag tror iofs det viktigaste är att i grunden vara nöjd och glad med sig själv och sitt liv. Försöka se det positiva i allt. Så man sällan ens behöver bli så arg eller ledsen. Se alla problem som en möjlighet istället för problem.

Och att acceptera olikheter. Inse att man själv inte kan allt och att man själv trott att man kunde det en gång. Jag har ju aldrig ridit så bra som då jag var 20. :P
Idag vet man hur svårt det är och kan acceptera folks brister bättre. Och acceptera att andra tycker annorlunda.

Jag lägger min energi på att försöka hjälpa folk irl med deras hästhållning/ridning. Hade jag tappat humöret på folk lätt där hade jag inte fått chansen att hjälpa många. Man måste lära sig linda in kritiken på sätt och vis. Så man inte bara sårar folk. Utan faktiskt föder något konstruktivt.
Det gäller för mig samma här. Även om folks reaktioner ju är tydligare irl. Men jag är nog nästan hårdare irl.

Fast jag är nog galet mycket mer positiv än gemene man. När jag skuttade in i en bil på en fot så asgarvade jag. En ny stallkompis undrade vad som hänt och trodde nog jag fått en sticka i foten. "Du har ju iaf inte skadat dig allvarligt så som du flinar"
Då svarar en kompis "Du, hon kan ha brutit varenda ben i hela kroppen. Hon skulle skratta iaf".

Om hästen jag rider gör ngt oönskat så är oftast första reaktionen ett fnitter eller asgarv. Det fnittrandet straffar tyvärr sig själv ibland på min ponny och PREn jag red. Sen fick man hämta hem det man tappat i 20 min vissa gånger då det blev signal för cirkus. Då slutar man skratta.

Är man trevlig brukar folk bli trevligare tillbaks. Det blir lite en god cirkel. Och det sprider sig.

 

[mimmi_t]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

.....fast nu HAR du väl tränare du är nöjd med och behöver inte leta? Annars är väl (när man flyttar till ett nytt ställe) det lättaste/bästa att hitta till de bra tränarna via de ekipage man gillar.

Fast - det kanske inte var en fråga

Fast som jag sa har jag hitills inte sett speciellt många som rider klassiskt på ett sådant sätt jag önskar rida. Så nej, har ingen tränare inom klassisk.

Med AR folk däremot har jag sett flertal som rider på ett sådant sätt jag trivs med. Finns ju dessvärre destu mindre tränare

 

[mimmi_t]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Fast nu handlar det ju inte om att jag bara tycker att "vissa" enstaka fall rider på ett oönskvärt sätt inom klassiska dressyren. Det håller jag med om att det alltid kommer finnas människor som inom alla grenar och ridsätt rider på ett fult sätt.

Jag ser ryttare på olika nivåer, som rider för mer eller mindre bra tränare, som tävlar eller inte tävlar, som anses vara duktiga eller mindre duktiga, rida på ett sätt som jag inte anser är respektfullt mot en häst inom den klassiska dressyren. Det är i min uppfattning mer regel än undantag att se (ännu en gång i min uppfattning) en överdriven användning av tygel, skänkel (sporrar) och spö. Hästar som försöker lirka sig undan arbetet, hästar som gapar stort trots diverse remmar och mycket ridning utan egentligt mål. Det sägs att man inte ska ha mer än några gram i varje tygel, men hur många gånger ser man det i praktiken?

Och tyvärr är det ju så att för att gå frammåt och utvecklas personligt med sin häst, så behövs ofta en tränare. Jag har inte hittat någon klassisk som jag har trivts med, då det ofta kommer till den hårdare, tuffa ridningen som jag inte uppskattar. Det är däremot en bra anledningen till att sluta med ridsättet.

 

[Hekla2001]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Med risk för att bli påhoppad: Nu svarar jag endast för mig själv och drar inte en generell slutsats om alla dressyrryttare.

Jag har börjat gå mot det akademiska av den enkla anledningen att jag inte är intresserad att "hålla" i min häst i munnen och rida mer "tufft" vilket jag tycker den vanliga dressyren har blivit.
Jag älskade den vanliga dressyren när jag hade en tränare som accepterade att jag inte ville ta tag i hästen och tvinga hästen i form osv.Tyvärr flyttade vi och jag har letat och letat, men inte hittat någon som känns bra.
Jag har tittat på mängder med ryttare gå lektion för "duktiga" tränare och ändå tycker inte jag det är harmoniskt och på hästens villkor. Med de jag har testat känns det bara som jag kämpar emot min häst, och han försöker komma undan istället för att vilja arbeta.

Så jag skulle säga att det absolut är för både hästen och ryttaren som man byter till akademiska. För mig känns det som att man oftast pressar och kräver mer av hästarna inom det klassiska, och på så sätt tror jag säkert att akademiskt kan vara bättre för "skadade" hästar. Jag tror dock att de vettiga ryttarna inom den klassiska kan ha en lika skonsam ridning som jag anser de flesta akademiska har, tyvärr anser jag de är alldeles för få..

Jag håller med, bra förklarat

 

[monster1]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

du refererar gång på gång till personliga hästar, personliga skador, personliga ledinflammationer och är väldigt på hugget ang. att folk skulle skylla på ryttare för detta osv osv. Det tycker jag är personligt.
du är också den enda som verkar tycka att tråden går ut på att idiotförklara folk för att de rider dåligt.

ang. statistik och referenser har du fått svar från i princip SAMTLIGA i tråden som säger samma som jag - att ledinflammationer är till en överväldigande majoritet ridrelaterade är ett faktum. Är man inte insatt i artiklar och debatter och forskning som regelbundet publiceras så går det bra att som sagt prata med f-bolag eller kliniker eller rent av googla. Jag ser inte hur det skulle hjälpa din skepsis ett enda dugg om jag satt och googlade upp x antal länkar åt dig, - läs på och läs själv.

Jag är insatt men inte i de sanningar som ni lägger fram, mer än att de är en allmän åsikt som inte har någon vetenskaplig grund. Jag har googlat och inte funnit en enda vetenskaplig artikel, statistisk utredning, forskningsrapport, avhandling eller ens examensarbete som visar på det ni (och då ligger alla vetrinärstudenternas arbeten och även de senaste forskningsrapporterna, artiklarna och avhandlingarna uppe på epsilon fria att söka på). En referens har lämnats vilket enbart är ett namn på en för mig helt obekant veterinär utan forskargrad som inte verkar publicerat något i ämnet. Återigen pga av att det inte går att utföra undersökningar i den storleken som skulle krävas variablerna är för många. Därför kan ingen, göra mer än personliga iakttagelser och ha teorier och åsikter i ämnet. Även om det är en veterinär som står bakom de åsikterna och teorierna så är det inte mer än just det, personliga åsikter och teorier. Så länge vederbörande inte har vetenskaplig forskning att backa upp sina åsikter med.

 

[bigganl]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Återigen pga av att det inte går att utföra undersökningar i den storleken som skulle krävas variablerna är för många. Därför kan ingen, göra mer än personliga iakttagelser och ha teorier och åsikter i ämnet. Även om det är en veterinär som står bakom de åsikterna och teorierna så är det inte mer än just det, personliga åsikter och teorier. Så länge vederbörande inte har vetenskaplig forskning att backa upp sina åsikter med.[/QUOTE
Eftersom så många veterinärer har samma erfarenheter och samma teorier när det gäller detta så måste det ju finnas substans i det. Det finns ju kliniker som numera har tillgång till sadelutprovare, equiterapeuter, kiroprakorer, ridinstruktörer för att de ser till helheten. De vill att det kontrolleras att hästen har rätt tillpassad utrustning, att hästen behandlas i samarbete med ET och kiropraktorer och att instruktören ser på hur hästen rids och hjälper till med ändringar som kan vara relevanta för att hästen inte ska få tillbaka sin inflammation pga ridningen. Om det inte fanns en koppling mellan ridning och ledinflammationer skulle de inte se färre återfallsinflammationer, vilket de enligt artiklar, gör. Kan det varit Helsingborgs klinik det varit flera artiklar om tro? Är inte säker, men någon annan här vet säkert.
Det är ju inte så att ryttare med vett och vilja sitter och rider/tränar på ett för hästen olämpligt sätt. Det har ju med bristande kunskap och erfarenhet att göra. Alla har vi varit nybörjare någon gång. Då är det jättebra att det finns kunnigt folk som hjälper dem till större förståelse och kunskap.
Om du är ute efter kalla fakta kan du kontakta en klinik (om de delar med sig av den infon.) och fråga efter deras egen statistik över ledinflammationer, orsaker osv. Klinikerna håller koll på sådant.

 

[mackan]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Det var då märkligt att du ska hävda detta, du har missat precis ALLA rapporter och intervjuer och artiklar i detta ämnet som publicerats korsen och tvärsen i samtliga hästtidskrifter av och till de senaste åren?
det går utmärkt bra att mäta sånthär på ett övergripande plan, varför skulle det vara svårt att dra statistik från klinik och f-bolag och kombinera det med helhetsbilden av hästen - användningsområde, typ av ryttare osv?

jag förstår inte varför det är så viktigt för dig att hävda motsatsen.

 

[Boj]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Jo det finns faktiskt, bl a på SLU/SVA. Tyvärr lyckades jag inte öppna den, möjligen är det något fel på deras bank just nu och att det går att länka till den senare.

 

[Boj]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Annars har vi ju det här.

http://www.agria.se/hast/artikel/halta-vanligaste-orsaken-att-besoka-veterinar

http://www.sachsosteopati.com/Om-h-st-och-ryttare.html

Här är ett par länkar som vittnar om ryttaren effekt på hästen, sedan också en länk som faktiskt visar att forskning pågår i ämnet på häst men i en finns ingen slutrapport.

http://www.regiondjursjukhuset.se/stromsholm/info.asp/id/703018

http://www.slu.se/sv/fakulteter/vh/...mh/sitsens-paverkan-pa-hastens-valbefinnande/

Frågan man ska ställa sig är, varför detta intresse om det nu inte är så att ryttaren är en stor orsak till hältor på häst.

 

[axel]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Klart att det beror på HUR man rider, men att därfrån gå till ngt som iallafall bara mest handlar om skritt är onödigt.

Fokus är att man vill aktivera rygg och bakbensaktivitet och lära hästen arbeta med ett normalt rörelsemönster.

Då får man inte dra ner på takt o tempo så hästen blir markbunden o ej heller bär upp ryttaren med ryggen.
Normalt rörelsemönster är när den målmedvetet rör sig framåt som med utan ryttare.
Den ska inte röra sig sämre.

 

[karamelldrottningen]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Jo här har du en poäng, om det är vanligt däremot kan jag inte uttala mig om då jag inte vet, men visst förekommer det.