Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

[karamelldrottningen]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Ja från att ha gått från en inbiten tävlingshopperska på ponny till att bli mer och mer dressyrig, intressera mig mer för islandshästar (lite av en slump kanske) och kombinera detta med den vanliga dressyren. Har alltid ridit stor häst och islandshäst parallellt med varandra sedan jag även upptäckte den fantastiska rasen. Har testat på AR och red för en tränare en gång i veckan under ett års tid, då hinner man få sig en hyfsat bra bild av vad AR är och även komma en bit själv på vägen. Men jag är långt ifrån nån expert på AR. Just nu rider jag inte för nån AR tränare alls, men ska åka som veckoelev i början av nästa år (det gäller att ha framförhållning ) till CD och RÖ och sen ska jag boka in lite lektioner nu till hösten för en väpnare tänkte jag.

Så jag började med andra ord inte rida AR för att jag hade nån skadad häst. Sen kanske inte jag är den bästa AR representanten att ha som exempel. Tror ingen ser mig som AR ryttare, bara som dressyrryttare, inte ens min AR tränare jag hade då, fast jag vet inte förresten måste fråga henne först.

Vem vet jag kanske blir inbiten jag oxå nångång ...

Och jag kan säga att jag var väldigt, VÄLDIGT skeptiskt till AR i början, blev lurad av min kompis att börja, sen kändes det så roligt på nått sätt och annorlunda så jag vill prova lite till, komma lite längre. Men jag har fortfarande TR och den utbildningstrappan i nacken, det tror jag inte att någon AR tränare hur duktig den en må vara kan ta och ändra på.

Det intressanta kan ju vara att medan jag (av någon märklig anledning) fått min kompis att sluta rida AR så har hon fått mig att bli mer och mer intresserad. Det är väl ändå liiiite märkligt?

 

[bigganl]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Precis det här resonemanget är det jag har kopplat till de AR ryttare jag nämner, och där ser jag en KLAR skillnad mellan det tänket och andra skolor som låter en veterinär på klinik gå igenom hästen, inget själv spekulerande eller självbehandlande i egen regi. vaddå " om man inte har tillräckliga kunskaper" själv? Vem, såvida man inte är veterinär - har de kunskaperna?
vart drar man som ren lekman, gränsen mellan en rörelsestörning och en marginell hälta?

Mitt resonemang är ju att när man upptäcker/känner att hästen inte är riktigt som vanligt kontaktar man equiterapeut eller veterinär som får undersöka hästen och sedan lägger man tillsammans med dem upp en tydlig plan för rehabilitering. Så gör de ryttare jag träffar vare sig de tävlar hoppning, dressyr, islandshäst eller inte tävlar alls. Så gjorde man även på ridskolorna där jag jobbade, fast då var det veterinär, ET fanns inte då. Vad är det för konstigt med detta i dina ögon? Det är sunt tycker jag. Jag tycket INTE att man ska sjävbehandla i egen regi som du skrev.
Jag tycker inte heller att man som lekman ska avgöra var gränsen går mellan rörelsestörning och marginell hälta, även om man är tillräckligt kunnig för att kunna avgöra det. Just därför ska man ta ut en ET eller veterinär som går igenom hästen. En duktig tränare kan också se mycket och bedöma om hästen behöver ses av vet. Jag tycker INTE man ska avgöra sådant här på egen hand. Det behövs alltid ett oberoende, kunnigt och objektivt öga.
Skulle alla hålla på och självbehandla hästar skulle det nog bli katastrof.

 

[axel]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Precis det här resonemanget är det jag har kopplat till de AR ryttare jag nämner, och där ser jag en KLAR skillnad mellan det tänket och andra skolor som låter en veterinär på klinik gå igenom hästen, inget själv spekulerande eller självbehandlande i egen regi. vaddå " om man inte har tillräckliga kunskaper" själv? Vem, såvida man inte är veterinär - har de kunskaperna?
vart drar man som ren lekman, gränsen mellan en rörelsestörning och en marginell hälta?

Det var samma tänk inom barfotasekterna. Man ville inte visa sin häst inför Vet. Då blev det kutym att Vet inte kunde sin sak- bättre att ev. ta ut hovvårdaren eller ET. Mest troligt för att Vet kunde se att åkomman satt i ömma hovar.

Man gissar på vrickning/ sträckning o ger inte hästen den vilan som behövs i det akuta stadiet. Det finns olika grader på även dessa.

Tänk om min läkare skulle ha rekommenderat promenader till min blåslagna fot- som även Thua hade. Jag gjorde bara det som jag måste utföra o nu nästan 4 mån. senare ska jag till röntgen igen...Får fortfarande ej på mig ridstöveln då rörelsen i fotleden är begränsad.

De ska diagnosticeras, ev, behandlas, vila o sen få rätt igångsättning för hur allvarlig skadan var o kan behövas förlängas om den gjort ngt som slagit upp det igen. Bete där hästarna mest strövar läker många skador.

En på ngt sätt ofräsch häst utreds ju genom frisk trav, provokation via böjprov o sen på lina o ev. uppsuttet.

Hästar som tävlas går inte igenom en besiktning eller dressyrhästarna visas ju i alla gångarter inkl ökningar där det mesta kommer fram. dessutom så brukar dessa tränare ha bra ögon o inte rekommendera ridterapi i första hand.

De har kunskapen att se/ känna skillnad på störning som inte ger med sig.

Om hästen har t. ex benbitar som skaver så måste den ju opereras innan skadan är oläkbar.

Den s.k "rundsmörjningen" har jag bara hört talas om o då på elithästar o varför skulle det vara fel att behandla i förebyggande om vi inte pratar om doping- cortison mm? Det är ju en aning mer effektivt att behandla regionalt än via matkanalen- via blodkanalen. Jämför Voltarensalva vs tablett.

skulle gärna själv vilja ha en rundsmörjning

 

[Tez1]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Det är väl självklart att avarter förekommer överallt. Dock det jag avsåg att belysa var att inom AR utifrån de jag känner, ser jag en klar tendens och preferens till att inte åka till klinik för utlåtande alls, därav mitt inlägg, för hopp och dressyrryttarna åker in på klinik ögona böj om ngt är vajsing - inkluderat de hobby ryttare jag känner och omger mig med,och den kretsen är rätt stor.

Vi finns ju i samma område och jag har inte samma bild som du.
Det är ingen som kommer till våra AR träningar med en knackig häst.
Om dom mot förmodan skulle det skulle tränaren fråga varför hästen rörde sig som den gör och om den var kollad av vet. Om inte, skulle den bli rek. det.

Vad som händer i skogen hos just dig har jag ingen koll på men jag hoppas för hästarnas skull att det går juste till.
Synd om klåpare beter sig illa och andra disciplinutövare tror det hör till AR.

 

[Solis]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Jag kan nog till viss del känna igen det som skrivs här. På en mindre ridskola i närheten fanns för ett några år sedan en häst med en långdragen skada. En AR-tränare som ibland var verksam på ridskolan vill då köpa denna häst för att, citat, "rida hästen frisk". Som tur var tilläts inte detta utan hästen såldes istället till en annan person som lät hästen få tid att vila.

kl
Fast om detta skulle vara ett utbrett fenomen inom AR vet inte jag, hoppas inte det. Däremot sitter många som ägnar sig åt AR på lite udda hästar, t.ex. travare. Och en travare som inte är stark nog att bära upp sin ryttare och har ett annorlunda rörelsemönster kan säkerligen missförstås, ryttaren märker inte att problemen är kroppsliga och skulle behöva vård utan fortsätter sin ridning i tron att hästen "bara" är oriden.

 

[Boj]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Men är inte det lite fel anledning till att börja intressera sig för AR? Klart alla är välkomna, men vad är det som gör att detta är så vanligt?

Det kan jag inte tycka, målet för de flesta ryttare torde väl vara att ha en frisk häst. Om AR är lösningen på ett tidigare problem för den ryttaren, så varför skulle man ens fundera. Till det ska man väl lägga att merparten av hästfolket är ju vanliga Svenssons som har häst för sitt nöjes skull, det kan knappast vara ett nöje att ha en sjuk häst. Om ridstilen fungerar, så varför ändra på ett vinnande koncept?

 

[Tez1]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Håller helt med i sista stycket.
Tyvärr blir AR lite ibland av en slasktratt. Vissa hästar mår kanske bäst av att inte ridas alls pga dess extriör.
Okunskapen är ibland stor bland förstagångs hästägare, kanske även andragångs med...

Inget illa om vbl travare jag har ridit och tränat ett flertal trevliga individer. (bara så ingen missförstår)

 

[Boj]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Den s.k "rundsmörjningen" har jag bara hört talas om o då på elithästar o varför skulle det vara fel att behandla i förebyggande om vi inte pratar om doping- cortison mm? Det är ju en aning mer effektivt att behandla regionalt än via matkanalen- via blodkanalen. Jämför Voltarensalva vs tablett.

skulle gärna själv vilja ha en rundsmörjning

Varför det är fel? Nej det är väl självklart att man behandlar innan felet dyker upp, och varför gör man det? Jo för man vet att ett fel är in antågande. Och varför är det då ben problem, kan det möjligen komma sig av träningssättet. Borde man då inte istället ändra på träningssättet, de borde ju gynna hästen mer än rundsmörjning lite då och då.

Varför hittar man många av dessa hästar med pålagringar, möjligen kan det komma sig av många rundsmörjningar bl a.

 

[Boj]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Håller helt med i sista stycket.
Tyvärr blir AR lite ibland av en slasktratt. Vissa hästar mår kanske bäst av att inte ridas alls pga dess extriör.
Okunskapen är ibland stor bland förstagångs hästägare, kanske även andragångs med...

Inget illa om vbl travare jag har ridit och tränat ett flertal trevliga individer. (bara så ingen missförstår)

Jag tror faktiskt att de flesta hästar kan gå inom de flesta discipliner, dock är det ju så att exteriören kommer att ge begränsning vilket innebär att de kommer en bit och sedan är det stopp. Så är det inom allt.

 

[monster1]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

De får givetvis skador för att de tränas hårt liksom andra elitidrottare. Men de flesta hästar får pålagringar vid högre ålder.

Ärligt talat så har ridfolket en hel del att lära av travvärlden vad det gäller att behandla i tid. Vi rider generellt sett för länge innan vi märker att hästen har en skada, då blir behandlingen och vilan långvarig. Om vi var lite mer uppmärksamma eller kollade upp hästarna oftare (någon gång per säsong även fast allt verkar ok) så skulle det antagligen räcka med en behandling och någon veckas vila och sedan arbete som vanligt.

Den skadefria hästen existerar inte, det vet nog alla som håller på med hästar.

Om man upprepade gånger får dubbelsidiga kotledsinflammationer, ja, då kanske det är läge att fundera över vad man gör fel.

 

[Boj]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Pålagringar är ofta sviter av inflammationer och behandlingar, cortison ger i förlängningen pålagringar och med upprepade sådana så är det inte konstigt om hästen får dem även vid yngre datum.

Nu skulle jag ju inte se att ridfolket lärde sig allt av travvärlden, baksidan är ju inte heller så grann bland rötäggen.

 

[monster1]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Det finns ju andra saker man kan behandla med än kortison, hälsar fånghästägaren...

 

[bigganl]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Var det någon som sa att man blir bannad om man säger skitsnack i en tråd? Jag tar en risk och gör det i alla fall. Jag har aldrig träffat EN ENDA AR-utövare som är så här korkad. Inte heller nån utövare av något annan diciplin heller ska tilläggas. De enda jag stött på med den inställningen är oseriösa personer som driver ridskolor och utnyttjar kapitalet (hästarna) maximalt.

Här kommer en replik
Jag håller med. Jag har inte heller träffat någon AR-utövare med den inställningen. Men inte heller inom andra inriktningar. När det gäller ridskolor har jag erfarenheten att de flesta är väldigt noga med hur de använder sitt hästmaterial, men jag har stött på andra typer av hästföretag som bedrivs som du beskriver. Det är väl med detta som med allt annat här i världen. Det finns de som är duktiga och seriösa och de som inte är det. De sistnämnda har nog inte kvar sin verksamhet lika länge förstås.

 

[bigganl]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

De får givetvis skador för att de tränas hårt liksom andra elitidrottare. Men de flesta hästar får pålagringar vid högre ålder.

Den skadefria hästen existerar inte, det vet nog alla som håller på med hästar.

Om man upprepade gånger får dubbelsidiga kotledsinflammationer, ja, då kanske det är läge att fundera över vad man gör fel.

Men det finns ju ryttare som aldrig har ledinflammationer på sina hästar. Kanske många ryttare skulle lära sig lite mer om hur de tränar? Sen finns det de som får ledinflammationer på flertalet hästar. Detta säger ju någonting.

KL
Oavsett vilken disciplin/inriktning man ägnar sig åt så gäller det ju att anpassa träningen, variera, lägga upp träningen på ett bra sätt för resp häst. Om man gör det håller hästen. Det är en balansgång och det kräver kunskap och känsla, men tillsammans med en bra tränare kan även den mindre rutinerade ryttaren klara det. (nu menar jag inte skador av olyckor utan rid/träningsrelaterade problem)

 

[bigganl]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

jag tror också att i de flesta fall så handlar det om att folk skyller på annat och förklarar bort det, men en ren RÖRELSESTÖRNING som konstaterats av ryttaren, är en viss skillnad mot ditt exempel bita sig fast i ett bett osv, och är för mig väldigt korkat (nu är det ponnytants varning på språket) att ens tänka tanken att börja bortförklara än mindre självbehandla via egna valda metoder/teorier hemmavid.

Men om man känner/ser en rörelsestörning i något moment tar man ju kontakt med någon som är kunnig och utbildad på hästens anatomi/fysiologi. Om jag upptäcker en rörelsestörning hos mig (vilket skett alldeles nyligen) tar jag kontakt med en sjukgymnast. De är tydliga med om det krävs en veterinärundersökning/läkarundersökning först, både när det gäller häst och människa. Jag fick hjälp av sjukgymnasten och min lilla rörelsestörning är borta. Det där med att ryttare självbehandlar med egna valda metoder, det känner jag inte igen från någon inriktning.

 

[monster1]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Men det finns ju ryttare som aldrig har ledinflammationer på sina hästar. Kanske många ryttare skulle lära sig lite mer om hur de tränar? Sen finns det de som får ledinflammationer på flertalet hästar. Detta säger ju någonting.

Har du lust att ge något exempel på en ryttare som aldrig haft en ledinflammation på sin häst. Det känns lite som en enhörning dvs ett mytiskt väsen.

 

[Migo]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Är du allvarlig? Jag har stort kontaktnät inom hästvärlden, och antalet ledinflammationer på hästar där som rids bra och hålls sunt går att räkna på ena handens fingrar, och fortfarande ha fingrar kvar för att hålla en glass.

De ledinflammationer jag vet om är på hästar som rids traditionellt (av "erkända tränare" med bokstav) och hålls på traditionellt sätt i små hagar och mycket tid på box. Och med traditionell hovvård.

Ledinflammationer hos häst är ett SYMPTOM PÅ ATT NÅGOT ÄR VÄLDIGT FEL!

 

[monster1]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Oavsett vilken disciplin/inriktning man ägnar sig åt så gäller det ju att anpassa träningen, variera, lägga upp träningen på ett bra sätt för resp häst. Om man gör det håller hästen. Det är en balansgång och det kräver kunskap och känsla, men tillsammans med en bra tränare kan även den mindre rutinerade ryttaren klara det. (nu menar jag inte skador av olyckor utan rid/träningsrelaterade problem)

En sanning med modifikation. Jag antar att de flesta här vill att deras hästar skall ha ett någorlunda naturligt liv och därmed låter sin häst gå i hage med andra hästar och kanske lite terräng (även om man låter hästen gå i en mindre hage med välavpassat och sladdat underlag finns risken för skador). Kanske hästen en dag trampar snett på en sten och får en liten liten vrickning, den blir inte varm, den blir inte svullen, den blir inte halt men vrickningen finns där och kan ändå bli till en ledinflamation eftersom ryttaren inte märker att hästen har vrickningen. De skador som man rider fram är faktiskt inte så vanliga som man tror, vanligast är nog att hästen skadad sig i hagen och sen avlastat eller inte blivit helt bra. En hälta är rätt långt gången innan den visar sig för blotta ögat. En missad vrickning är betydligt vanligare utgångsläge än att man lyckats nöta sönder sin häst på ridbanan.

 

[monster1]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Ledinflammation är väldigt vanligt som sekundärskada efter ett trauma. Jag har haft flertalet ledinflammationer på mina hästar jag har mig veterligen inte lyckats rida fram någon av dem, snarare har de varit resultat av olika trauman hästarna åsamkat sig själva i hagen. Det är nästan så jag önskar att jag ridit fram dem istället, då hade vi åtminstone gjort något roligt tillsammans i processen.

Jag har heller inte sett en enda häst gå igenom vetrinärbesiktningen ua (det inkluderar båda mina egna vid inköp, jag har aldrig sålt någon) och då har jag ändå spenderat hyggliga mängder tid på vetrinärkliniker pga min ena synnerligen otursbenägna häst. Jag har dock hörtalas om hästar som går igenom besiktningen utan anmärkning .

 

[mackan]

Sv: Akademisk Ridkonst och skadade hästar.

Vi finns ju i samma område och jag har inte samma bild som du.
Det är ingen som kommer till våra AR träningar med en knackig häst.
Om dom mot förmodan skulle det skulle tränaren fråga varför hästen rörde sig som den gör och om den var kollad av vet. Om inte, skulle den bli rek. det.

Vad som händer i skogen hos just dig har jag ingen koll på men jag hoppas för hästarnas skull att det går juste till.
Synd om klåpare beter sig illa och andra disciplinutövare tror det hör till AR.

Nu finns det ju inget som helst som nödvändiggör att min bekantskapskrets befinner sig i lokaldelen av telefon katalogen för att jag för den skull uttalar mig om de erfarenheter jag har eller hur?