Äcklad och förtvivlad. Hjälp!

Sv: Äcklad och förtvivlad. Hjälp!

Jag lider med dig och katten och jag hoppas att allt kommer att lösa sig! Blir det ingen förändring så ta hem katten, men det är bra av din far att ta tag i saken :)
 
Sv: Äcklad och förtvivlad. Hjälp!

Hoppas att det fungerar i vilket fall - bara katten går ner i vikt!
Du kanske borde ta med både katt och mamma och pappa till veterinären och be om ett viktminskningsprogram som även din mamma blir involverad i? Att ge henne ansvar för det, "på riktigt", kanske distraherar henne och ger henne en ny uppgift istället för att hålla katten "mätt och rund och glad :smirk:"?
Vad som helst är värt ett försök och du ska ha beröm som jobbar för katten! Din pappa också, hoppas bara det håller när mor din kommer hem igen!
 
Sv: Äcklad och förtvivlad. Hjälp!

Det låter som att du aldrig kommer att göra något åt problemen eftersom det ju är uppenbart att de har funnits ett bra tag, att du vetat om dem i ett bra tag och ändå inte gjort något på hela den här tiden. 8 kilo för en katt är ju inte direkt litet det heller. Du skulle gjort någonting för länge sedan.

Och att avliva en katt utav anledningen att du är för mesig att säga till dina föräldrar på allvar eller ta hem den till sig själv det tycker jag är jävligt egoistiskt och oansvarigt. Katten är ju knappast förlorad, den behöver bara banta. Skaffa lite ryggrad istället!

Jag tycker det är konstigt hur många av er djurägare som resonerar så här, skaffa en katt och om det blir obekvämt om några år så kan man ju alltid avliva den. Skärp dig, en katt har väl för fan lika stor rätt som du att leva och det är ditt val om du vill låta dina föräldrar eller veterinären ta livet av den.
 
Sv: Äcklad och förtvivlad. Hjälp!

Oj då, här var det nån som skapade ett nytt nick...
Nej, jag googlade efter råd om hur jag ska underlätta det för mina två katter och min nya hund att fungera tillsammans och kom på så vis hit till den här tråden. Den är det första jag har läst på det här forumet och den gjorde mig ganska irriterad, därför skapade jag en användare. Det hade jag inte gjort om jag inte läst den här tråden utan då hade jag nog letat vidare på Google istället.
 
Sv: Äcklad och förtvivlad. Hjälp!

I så fall ber jag om ursäkt. Anledningen till att jag reagerade är för att man ser det ganska ofta tyvärr, folk som skapar ett nytt nick för att säga vad de egentligen tycker och tänker.
 
Sv: Äcklad och förtvivlad. Hjälp!

Jag förstår det, jag misstänkte faktiskt att det skulle hända men jag tänkte det skulle göra bättre intryck om jag inte ställde mig i försvarsposition redan innan jag blivit anklagad för något. ;)
 
Sv: Äcklad och förtvivlad. Hjälp!

Det låter som att du aldrig kommer att göra något åt problemen eftersom det ju är uppenbart att de har funnits ett bra tag, att du vetat om dem i ett bra tag och ändå inte gjort något på hela den här tiden. 8 kilo för en katt är ju inte direkt litet det heller. Du skulle gjort någonting för länge sedan.
Jag har varit på mina föräldrar angående kattens vikt FLERA gånger. När vi har haft honom har han fått hålla en strikt diet och jag har å det strängaste förmanat mina föräldrar när de hämtat honom igen. Jag har förmanat mina föräldrar när jag varit på besök och över mail. Jag har skrivit listor på vad han ska äta och när, jag har förklarat för dem vad han INTE ska äta. Men de skiter helt enkelt i vad jag säger.

Jag har gjort jävligt mycket, bl.a. fått ner honom från åtta till sex kilo, det var förra sommaren.

Och att avliva en katt utav anledningen att du är för mesig att säga till dina föräldrar på allvar eller ta hem den till sig själv det tycker jag är jävligt egoistiskt och oansvarigt. Katten är ju knappast förlorad, den behöver bara banta. Skaffa lite ryggrad istället!
Jag tänker inte avliva katten, eftersom jag är emot slentrianmässig avlivning av djur, djur som dessutom har en livsvilja kvar. Jag tycker det är jävligt konstigt att du påstår att jag inte har sagt till mina föräldrar på allvar, när jag tycker att det framgår i tråden med all tydlighet att det är just det jag har gjort. FLERA GÅNGER DESSUTOM. Och att jag inte tar hem honom beror på att jag INTE KAN av flera olika anledningar, av vilka avsaknad av ryggrad inte är en av dem.
 
Sv: Äcklad och förtvivlad. Hjälp!

Tack. :)

Vet för närvarande inte hur det står till. Han ska vaccineras snart, ska få med morsan då, med våld om det behövs.
 
Sv: Äcklad och förtvivlad. Hjälp!

Ramlade över denna tråden igen och jag måste bara få veta hur det gått för den stackars katten? Har det gått vägen med vikten?

§Zith
 
Sv: Äcklad och förtvivlad. Hjälp!

Jag hälsade på för en dryg vecka sedan. Katten väger fortfarande 10 kg. men har blivit lite fastare i kroppen och ser faktiskt gladare ut. Nu får han bara torrfoder och, tyvärr, Sheba. Har mycket bestämt ställt krav på att katten inte ska ha Sheba. Pappa väger tyvärr inte torrfodret heller, men han har iaf. bytt ut det till Light. Det positiva är att katten inte längre får smakbitar från matlagningen eller köksbordet och ej heller någon grädde. De ska nu motionera honom mer.

Mamma, som nu har kommit hem, är fortfarande i total förnekelse. Men han ÄR ju en stor katt o.s.v.
 
Sv: Äcklad och förtvivlad. Hjälp!

Ett tips om det ändå blir fortsatt problem. Du skulle inte kunna ge som förslag att de byter ut Sheban mot Mjau istället? Eller varför inte all mat mot bara Mjau. Människor brukar tycka det är "lyxigare" och får sin endorfinkick av att mata katten och katten blir mättare och går bättre ner i vikt.
Jag har alltid bantat (normalvis torrfoderkatter) katter med bra blötmat och Mjau är ju bra. Deras tetror är ju lite lyxigare, kankse du kan få mamse att ge det istället för köttbullar och hundra kilo torrisar?
Vet inte, men tänkte köra lite lure-psykologi mot dem.. Hårt mot hårt verkar ju inte funka på din mamma... :crazy:
(Min erfarenhet är alltså att katter går ner bättre i vikt av blötfoder utan kolhydrater, än lightfoder)

Och angående Sheban så finns det nån undersökning som råd och rön gjort tror jag, där Sheba visade sig vara inte bra på nåt sätt. Den kan du ju alltid referera till om du vill.
 
Sv: Äcklad och förtvivlad. Hjälp!

Ja blötmat är nog bäst enligt mina erfarenheter också om man vill att en katt ska gå ner i vikt.

Ja, det testet finns på deras hemsida.
Är inte Sheba väldigt dyrt också om man jämför med Mjau? Jag köper iofs tetrorna och de kostar 11.90 kr där jag köper dem, antar att de är dyrare än burkarna som mina katter inte tycker om.
 
Sv: Äcklad och förtvivlad. Hjälp!

Min mor vill nu även försöka mata ihjäl min hund.

Vi var på besök igår. Vid middagen sade hon att "jag kunde ge honom en köttbit". Nej, sade jag, han äter sin egen mat och på bestämda tider, han behöver/ska inte ha någon köttbit. "Ni kan ju ge honom en bit potatis" sade hon en stund senare när bordet dukades av. Nej, sade jag, han ska inte ha någon potatis. Hunden tiggde inte alls under middagen, men hoppade runt medan bordet dukades av. "Stackars liten, är du huuuungrig?" sade mor. Han får vara hur hungrig han vill, sade jag, han äter på fasta tider och passar det inte så får han gå hungrig. Till efterrätt serverades vaniljglass. "Han skulle nog tycka om vaniljglass", sade mor. "Han ska inte ha någon jävla vaniljglass!!" sade jag.

"Du håller redan på att mata ihjäl min katt, du ska inte mata ihjäl min hund också!" sade jag vid ett tillfälle.

Det börjar så, och detta kommer senare att eskalera till tjat om hur "synd" det är om min stackars hund som "aldrig" får något att äta, skulle inte förvåna mig om hon senare kommer att försöka tjuvmata honom också.

Vad gäller Sheba så fungerade upplysningen om konsekvenserna av för lite Taurin. Katten får nu Mjau varvat med torrfoder. De har även skaffat en ny laserpekare och motionerar honom något mer än tidigare.
 
Sv: Äcklad och förtvivlad. Hjälp!

Nu vet jag inte om en liten lögn skulle få din mamma att låta bli att mata hunden.

Säg att hunden blir jättedålig om den får något annat än sin mat, den är allergisk :angel: :angel: :angel:

Så visst kära mamma, mata du hunden men ge mig då 5000 till vet.räkningen i handen först :angel: :angel:

*desperata situationer kräver ibland desperata metoder*
 
Sv: Äcklad och förtvivlad. Hjälp!

Det är faktiskt nästan sant. ;) Han blir lätt dålig i magen, det första fodret han fick tålde han inte, en del hundgodis tål han inte heller.

Å andra sidan, choklad är giftigt för både hundar och katter, ändå har hon matat katten med chokladsockerkaka. Så hon har verkligen inga hämningar. :crazy: Jag vet att det lilla han fick knappast var skadligt, men varför ens ta risken?
 
Sv: Äcklad och förtvivlad. Hjälp!

Jag hälsade på katten igår. :) Han hade fått lite julmat, men i övrigt hålls han nu på "strikt diet" (morsans ord, så "diet" räcker nog). Han får ett diettorrfoder från djuraffären.

Han är jättefin nu! :D Jag märkte direkt när jag lyfte honom att han gått ner i vikt. Inte lika mycket katt att hålla i. Han såg mycket gladare ut också, jag blev ju alldeles lycklig när jag såg honom. :) Han kan fortfarande gå ner en hel del, men han är en bra bit på väg. :)
 

Liknande trådar

Övr. Katt Jag leker rätt ofta med tanken på att köpa en katt. Jag har inte haft hund på två år, jag kommer inte köpa en ny hund och ingen häst...
2 3
Svar
56
· Visningar
5 588
Senast: cirkus
·
Katthälsa Mina små galenpannor är pigga och glada, bägge är nu kastrerade och i samband med kastreringen av den andra så tog vi bort fri tillgång...
Svar
16
· Visningar
1 226
Senast: Marvin
·
Övr. Katt Vi har problem med att Miss Li plockar in grodor, ibland flera varje dag. Hon bär dem försiktigt i munnen så som jag tänker mig att...
2
Svar
33
· Visningar
3 441
Senast: Mia_R
·
Hundhälsa Kortversionen: hunden har ätit Fodax (oftast vilt) i flera år och funkat jättebra på det. Nu har vi flyttat till Åland och här finns...
2
Svar
20
· Visningar
2 141
Senast: Myrten
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp