90 dagar - Fall Edition 2023

Har nog hoppat av videolistan för yogan, men körde lite eget igår, och ska göra samma idag. Kanske letar upp några videos jag gjort innan och kör dem istället.

Städet har gått mindre bra, men har några matlådor i frysen. Borde lagat fler idag, men har inte orkat. Får prioritera städ imorgon tror jag.
 
Ikväll blir det ett album med ett band som jag vet har sina bukefans och som även jag tycker om – VNV Nation med 'Automatic' från 2011. Jag hade kunnat välja i princip vilken platta som helst, men eftersom ett av spåren ('Control') är en klassiker på min Spotifylista så börjar jag leta på den skivan, även om jag på förhand förstått att den låten är lite annorlunda gentemot andra alster i låtlistan.

VNV Nation har mycket som jag gillar. Från texter som kan befinna sig överallt på den glidande skalan mellan en musikalisk omfamning av de sorgesamna ensamma som behöver det, till känslan över att bara vilja slänga näven i luften i energisk extas, genom soundscapet som för VNV Nation är distinkt – för förutsägbart, enligt vissa – till faktumet att bandets frontman och vokalist Ronan verkar vara en otroligt omtyckt, sympatisk person. Det är många typer av upplyftande känslor över ett brett spektrum som lockas fram över de cirka 56 minuter som albumet klockar in på och det är en timme som jag inte vill kräva tillbaka. Det låter som det brukar kring detta projekt – helt enkelt himla bra! :heart
 
Jag är med på ett hörn, har några dagliga mål och några veckomål.

Dagliga mål är till exempel meditation, läsa bok, 10 min städ, minst 5 min yoga/stretch.

Veckomålen handlar en del om träning och mer ordentliga yogapass. Och så det jag ser mest fram emot: Äta minst en måltid per vecka i skogen! Där tänker jag att jag antingen kan göra det en hemmajobbardag (har skogen runt knuten) eller ta med barnen ut på helgen.

Idag jobbar jag hemifrån så det blir en skogsfika, det är rätt mycket mygg fortfarande så eventuellt inte så mycket njutning men ändå :D
 
Jag är lite i ett vakum då jag kanske kommer börja ett nytt jobb. Egentligen inget som kommer påverka mina 90 dagar men min hjärna orkar inte planera för något som kommer vara föränderligt.

Däremot har jag hyfsat hållt för min veckoplanering när det kommer till mat.
Jag brukar redan handla på söndagar men vill strukturera upp det bättre.
 
Så var första veckan gjord:

Meditation 4 ggr/vecka ✔️
Jogga 2 ggr/vecka ❌

Sammanfattningsvis kan jag säga att joggandet gick i stöpet p.g.a. urusel planering och en släng migrän den här veckan. :down:

Nya tag imorgon! :)
 
7F9ADF3D-0866-4AA1-AF5F-B425FE648806.webp


Mina dagliga mål går ändå helt ok tycker jag. Mina veckomål däremot :p Nu har jag varit sjuk och således inte tränat, men det ekar väldigt tomt på planterade träd-fronten över senaste veckan.

Däremot har jag hittat Duolingo som jag kommer lägga in som mål ”nästa månad”. Troligen tidigare. Eller dagligt mål kanske? Jag har ju inte fler rader, det är ett problem :arghh:

Synd att man inte kan förbättra sin engelska på sidan/appen. Istället har jag valt att lära mig spanska och latin.
 
Som om jag inte hade huvudvärk nog så valde jag Dope och deras album 'Blood Money Part Zer0' [2023] till dagens lyssning. I det här fallet blev jag rekommenderad 'gruppens senaste släpp'. Det första som slår mig i ansiktet är, efter ett flyktigt intro, gitarrer och en agressiv, vrålande röst. Jag förstår ingenting, tills jag förvirrat och i mitt omtöcknade tillstånd gör lite efterforskningar och inser att någon skrattat ödet i ansiktet och rekommenderat mig – MIG! – metal. :eek:

Okej, ibland så flirtar jag med fienden och lyssnar på viss industrial och detta kan väl med god vilja falla under den kategorin men vad i själva f-n.

Jag är uppväxt på 80-talsrock och klassisk rock, så det är inte första gången jag kommer öga mot öga med tyngre metal. Jag kan höra influenser från andra band såsom Ministry – vilka jag inte är ett stort fan av – men framför allt Nine Inch Nails, som jag är mer vänligt inställd till. Jag gjorde dock revolution (som så många andra gör emot det de känns vid i tonåren) och hittade mig själv i synthen istället. Därför blir det otroligt svårt att fälla ett rättvist omdöme redan från början – jag är inte den tilltänkta publiken. Jag tror detta är ett fall där personen har rekommenderat vad denne själv vill höra som ett svar på min fråga angående musik att testa, eller så tog de väldigt starkt till sig att jag gillar Stabbing Westward.

Skivan är 43 minuter lång och det känns som att jag vänjer mig mer vid ljudlandskapet ju längre in i skivan jag kommer (läs: mina öron domnar av och jag hör mer än lyssnar). Men andra kanske, som gillar Nu-metal? Nja, det är blandat. Någon recension jag tittade igenom verkade anse den bara att förglömma, en recensent väljer till och med att titulera albumet en nu-metalens hissmusik. En annan kallar den en triumf. Någon är upprörd över att de gör en tolkning av The Cures 'Lovesong', men jag gillar inte The Cure så det är inte heligt för mig. Fast, jag hade definitivt hellre lyssnat på The Cure än detta.

Vi lägger detta album till erfarenhetskontot och blickar framåt. :cautious:
 
Kul! Priest har jag faktiskt lyssnat igenom förut – har en instagram där jag lägger upp vad jag lyssnar på så jag kan gå tillbaka och kika och där ligger två plattor. Sedan älskar jag 'OBEY'-EPn och speciellt Ceremony. Det var så jäkla synd att Mercury lämnade, saknar verkligen hans röst — men A Signal in the Noise är en sådan topplåt med! :love:

Men vad kul, vill du får du gärna PM:a din insta! Jag tycker också att det var synd att Mercury slutade, älskar albumet New Flesh (fick _äntligen_ hem vinylen av re-pressen som jag bokade i typ april :love:) och framför allt låten Vaudeville. Har du hört deras cover på den gamla Rammsteinlåten Engel? Släpptes nu i kölvattnet av anklagelserna mot Till, vet inte om det var bra eller dålig tajming :p

Den här veckan har jag varvat snäll-synth (The Midnight och Empathy Test) med melodic death metal. Tur att kollegan jag delar kontor med också är en musiknörd.
 
Jag har kört Duolingo varje dag och gått långpromenader. Det har stått möbler i vägen i vardagsrummet så jag har bara yogat en gång, gjort lite korta meditationsövningar och är ändå rätt nöjd.

Däremot får jag nog inse att jobbet tar mycket energi just nu och att det är ok om jag inte orkar läsa för nöjes skull.
 
Ny dag, nytt album – idag She Wants Revenge och deras självbetitlade debutalbum från 2006. Det här var ännu ett fall där jag blev rekommenderad bandet som helhet och där jag fick välja skiva själv utan att aktivt ha lyssnat på förhand. Jag vet att de dessutom har öppnat för mina älskade Depeche Mode under Touring the Angel-turnén 2006. Skall det bli love by association?

Vill du ha ett par låtar till från She Wants revenge så rekommenderar jag Wrtitten In Blood, True Romance, She Will Always Be A Broken Girl och Pretend The World Has Ended från albumet This is forever (2007). Samma sondscape som första albumet, inte mycket nytt under solen men för mig som älskar Bauhaus och Joy Division så är det mest hemtrevligt att ha dem i playlists.

Förresten, har du lyssnat på Kennelklubben? Mjukare synthpop och de har inte släppt särskilt många låtar men jag blir liksom varm inombords av att höra svensk synth. Det är mycket nostalgi och vemod som gör min inre 14-åring alldeles perfekt olycklig :D
 
Men vad kul, vill du får du gärna PM:a din insta! Jag tycker också att det var synd att Mercury slutade, älskar albumet New Flesh (fick _äntligen_ hem vinylen av re-pressen som jag bokade i typ april :love:) och framför allt låten Vaudeville. Har du hört deras cover på den gamla Rammsteinlåten Engel? Släpptes nu i kölvattnet av anklagelserna mot Till, vet inte om det var bra eller dålig tajming :p

Den här veckan har jag varvat snäll-synth (The Midnight och Empathy Test) med melodic death metal. Tur att kollegan jag delar kontor med också är en musiknörd.

Åh, snäll-synth. Ibland behöver man bara något mysigt sådär. :love:

Aaaaa, känslan när man får en ny vinyl i samlingen! :heart Jo, jag hörde Engel. Det är svårt att förhålla sig till Till nu, vilket är synd för jag lyssnar gärna på Rammstein. Att ha en 'Row Zero' på konserter är ju inte en nyhet eller unikt, speciellt inom metal-genren har jag fått intryck av. Det är inte fräscht, men inget brott i sig skulle jag tro. Men allt annat? Jag hoppas rättvisa skipas oavsett vem det är som äger sanningen.

Vill du ha ett par låtar till från She Wants revenge så rekommenderar jag Wrtitten In Blood, True Romance, She Will Always Be A Broken Girl och Pretend The World Has Ended från albumet This is forever (2007). Samma sondscape som första albumet, inte mycket nytt under solen men för mig som älskar Bauhaus och Joy Division så är det mest hemtrevligt att ha dem i playlists.

Förresten, har du lyssnat på Kennelklubben? Mjukare synthpop och de har inte släppt särskilt många låtar men jag blir liksom varm inombords av att höra svensk synth. Det är mycket nostalgi och vemod som gör min inre 14-åring alldeles perfekt olycklig :D

Screenshot på låtarna tagen! Tycker She Wants Revenge var mysiga och lättlyssnade. Inget groundbreaking, men helt klart kompetent. Jag brukar kalla den typen av musik, 'Jag har gärna på min spellista men vill inte att hela spellistan låter så.' Wolfsheim och Deine Lakaien är två till band i den kategorin för mig personligen.

Jag har faktiskt inte kommit till Kennelklubben ännu! Ska sägas att jag är rätt dålig på svenskspråkig synth om det inte är Lustans Lakejer – jag funderar på att köra en vecka med svenskt tema någon gång framöver, de har ju deras självbetitlade på Spotify. Någon hade rekommenderat Driftkuckuns platta "Arvsynd" [2002] så det finns ju en liten grund att stå på. 🥰

PM med instagram kommer snart!
 
Idag spinner jag – om än virtuellt – amerikanska AL1CE och deras senaste album, 'As Above', från 2021. I det här fallet blev jag enbart rekommenderad gruppen i fråga och jag har ingen tidigare erfarenhet av dem.

När det kommer till genre blir det genast komplicerat. Discogs säger symfonirock och kanske är det vad som beskriver denna fusion av elektronisk musik och progressiv rock bäst. Jag hör även darkwave-begreppet i relation till AL1CE och jag tycker att de till viss del har den ljuvliga mörka men eteriska kvalitén som jag förknippar med darkwave. Dock har jag en tendens att kategorisera band och/eller artister som darkwave i större utsträckning och även säkerligen ibland felaktigt om de innefattar kvinnliga vokalister, vilket det gör i detta fall.

Den här skivan, som klockar in på dryga 40 minuter, var för mig en positiv överraskning! Ingen låt står ut som den bästa eller som en given hit, men ingen låt känns heller som en nödlösning utan albumet bibehåller sin fina kvalitét rakt igenom. Tillochmed jag, som inte brukar gilla covers av artister jag tycker om, uppskattar deras tolkning av Duran Durans 'Ordinary World'. Jag var nyfiken på att se om även andra ansåg att detta är ett kompetent, trevligt album, men hittade inte direkt några recensioner eller omdömen. Drömmigt. Tummen upp från mitt håll! :heart
 
Dagens skiva blev 'This Is the Day...This is the Hour...This Is This!' [1989] från amerikanska Pop Will Eat Itself. Jag blev enbart rekommenderad artisten men eftersom 1980-talet är min absoluta favoritera gällande musik så var det enkelt att välja ett album. Det är deras andra släpp och följer efter 1987 års "Box Frenzy" vilken inte var tillgänglig via Spotify – om jag har förstått det rätt så släpptes den aldrig internationellt.

"Rock igen?", skrev jag direkt till min far när skivan inledde sin något brokiga resa. Sedan kickade sången – rap – igång och jag hann glatt tänka "trip hop?!". Nästan. Det här är grebo, alternativ rock med en twist. Denna fusiongenre hämtar sin inspiration över ett brett musikaliskt spann – på detta album är hiphop-influensen via Public Enemy tydlig – och musiken hänger sig åt en stor andel sampling för att skapa ett innovativt ljudkollage. Det här är definitivt ett album av sin tid, innan grunge och britpop helt blev 'det nya'. Albumet är producerat av Flood – som jag är bekant med och har kommit att uppskatta genom mina musikaliska gudar Depeche Mode och Nitzer Ebb – och låter fortfarande väldigt fräscht. Det är en skiva som är energisk från start till slut med rytmerna högt i ljudmixen och det känns enhetligt. Så enhetligt att jag inte vet vilken låt jag vill plocka in till min spellista. :nailbiting:

Jag känner mig upprymd efter att ha lyssnat igenom 'This is the day ...', vilket är precis vad jag söker efter i den här utmaningen. Det här är en häftg platta jag gärna hade ägt på vinyl. :love:
 
Motionen har gått hyfsat. Jag har kommit igång med promenader, dock har höften sagt upp sig, så jag är numera halt 😅 kiro på torsdag! Träningen blev inte av förra veckan, nytt försök på onsdag! Maten har varit hyfsad, kunde ha varit värre. Jag har inte köpt något onödigt heller. :)
 
Igår hade jag en ledig dag och efter lediga dagar kommer Pet Shop Boys! :love: Nu har turen kommit till den tionde skivan i diskografin, 2009 års album, titulerat 'Yes'. Jag har faktiskt hört och lagt några av låtarna på hjärnan redan innan genom att ha spelat min Pet Shop Boys-spellista i Songpop. :o

Jag har alltså en föraning om vilket stämningsläge den här plattan vill hjälpa mig att uppnå. Det här är en skiva som existerar i ett glatt, roligt och väldigt lättillgängligt ljudlandskap. Pet Shop Boys är enligt mig en garant för välgjord synthpop och 'Yes' är inget undantag. När det kommer till att dela upp deras katalog under den mer introspektiva, tillbakadragna sidan och den tuggummipoppiga diton så hamnar det här albumet helt klart under den senare och det verkar faktiskt vara vad de flesta vill ha. Varken Neil – som innan han blev sångare tjänstgjorde som musikjournalist – eller Chris, hans musikaliska partner, är dumma. De är ytterst medvetna om det musikaliska landskapet och den position de erhållit i detta. De vet precis vad de måste göra, i alla fall runt denna tid.

Kritikerna valde generellt att placera albumet någonstans runt medel eller högre på sina betygsskalor, men det finns även gott om negativa recensioner som inte bara dekonstruerar utan absolut slaktar det. En recension jämför Pet Shop Boys samarbete med låtakrivar-och produktionsteamet Xenomania med Duran Durans samarbete med Timbaland, vilket utmynnade i Duran Durans 'Red Carpet Massacre' [2007], för att landa i slutsatsen att detta, till skillnad från Duran Durans totala musikaliska identitetsförlust, för att vara snäll, är en lyckad kombination där olika stilar och traditioner möts. I fallet 'Yes', så verkar en stor andel fans där även jag ingår hålla med.
 
Går bra här. Missade att fixa en kvart två gånger denna vecka men det får vara ok. Har lyssnat på ljudbok och läst i en fysisk bok så det är också på gång. Lägger till att gå upp i tid. Blir stressad hela dagen om jag stressar på morgonen.
 
KUL att läsa allas uppdateringar - kanske dags att TS själv uppdaterar lite?

Damer och herrar;
Det går...
*trumvirvel*

VERKLIGEN INTE som tänkt! :rofl:
Inte tog väl jag med nån yogamatta eller kettlebell till stugan?! Vem försöker jag lura? Och från stugsemester till tre dagar konferens med jobbet. Huuh.

Mina 90 dagar har med andra ord fått en riktigt trög start, men nu kan det ju bara gå uppåt. :D

Screenshot_20230912_174827_Sheets.webp
 
Jag är redan klar med veckans mål (räknar då veckan från fredag-fredag eftersom vi började en fredag). Har sett två dokumentärer. En om de fem första kvinnorna i Sveriges riksdag och Utrikesbyrån om Iran och slöjtvånget.
 

Liknande trådar

F
Tjatter FÖR FJÄRDE ÅRET I RAD kör vi ytterligare en omgång av 90 dagar. 2024 års period sträcker sig mellan 1 januari - 30 mars på grund av...
5 6 7
Svar
131
· Visningar
6 207
Senast: zassoo
·
F
Tjatter ROPEN SKALLA, 90 DAGAR ÅT ALLA! (Fruktansvärt dålig slogan, men fantasin räckte inte till annat) Tidigare år: 2021 2022 Skamlöst taget...
16 17 18
Svar
357
· Visningar
17 715
Senast: _Elly_
·
F
Tjatter Men vi kör väl ytterligare en omgång för att inviga nya året? Idén är alltså att inom en tidsperiod av 90 dagar införa en eller hundra...
24 25 26
Svar
513
· Visningar
26 771

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp