Jaha, jag fortsätter på det inslagna spåret med att ta tjuren vid hornen och satsa på ett album från min lista som jag är ganska säker på att jag inte kommer att tycka om bara för att ha det bortgjort, nämligen Skinny Puppys "The Process" från 1996.
Skinny Puppy var ett av de band som jag var tydlig med att jag inte gillar i min annons, varav jag fick två rekommendationer för att ändra min åsikt – "allt före -95" och "The Process". Eftersom jag inte tänker lyssna igenom hela åtta album med en vokalist vars röst inte passar mig så valde jag deras debut-fullängdsalbum "Remission" [1984] innan denna utmaning och "The Process", eftersom det rekommenderades specifikt.
Det störiga är ju att jag VILL gilla det, eftersom det hade gett mig tillträde till ytterligare en säkerligen trevlig social gemenskap. Skinny Puppy är en otroligt viktig musikgrupp som inspirerat många och som många som delar musiksmak med mig tycker om. Jag har liksom dukat upp med snacks och dryck här vid sängen där jag ligger och myser under täcket för att skapa de bästa förutsättningarna. Men min initiala reaktion är ändå, "Meh." Jag kan ha blivit mer van vid den här sångstilen, men det är inte så frustrerande som jag minns det. De dryga 45 minuterna flyter förbi tämligen smärtfritt och i gott tempo men är det något jag kommer sträcka mig efter igen? Knappast. Det är nog så att deras låt, "Worlock" är det jag kommer uppskatta mest även i fortsättningen. Deras "Assimilate" – en följetong när Spotify vill rekommendera mig låtar och även deras populäraste spår – har jag redan hört och inte fastnat för.