2 stora hundar (ca 25kg) och en liten(valp just nu men ca 2 kg vuxen) , går det?

[Haylo]

Vi är så sugna på en liten hund! Vi har två stora hundar båda väldigt snälla. En kastrerad hane på 6 år och en tik på 1 år och 7 månader. Nu vill vi utöka våran flock med en liten vovve(då jag föredrar små hundraser och maken större) men är orolig att de stora hundarna inte ska kunna förstå att denna hund är liten och bra mycket ömtåligare än de är. Vi har en dotter på 1,5år som dom 99 procent av gångerna är väldigt försiktiga och kärleksfulla mot, medans dom är lite mindre försiktiga med 9 åringen och totalt bara kan dimpa ner i soffan på oss vuxna.
Kommer dom kunna känna av att den nya hunden är liten och inte tål lika mycket som dom själv?
Eller ska vi ge upp tanken på hundar i olika storlekar?

Please help a moma out

 

[cambodia]

Utan att vara kunnig i området så tror jag de förstår, tex stora hästar springer ju (oftast) inte över en Shetlandsponny...
Skulle inte heller förvåna mig om de lille tar kommandot i slutändan

 

[Raderad medlem 94602]

Går och går. Det gör det väl. Mycket beror på hur de stora hundarna är. Själv skulle jag avstå. Jag har hundar på strax under 30 kg plus en Dvärgschnsuzer på 8 kg. Han har aldrig varit helt bekväm med deras storlek och blir upprörd när de springer och leker. Han har blivit påsprungen osv rätt många gånger genom åren. Nu är han en robust liten hund så det är bara självförtroendet som blivit sårat.

Vi har en bukefalist här vars lilla hund kom i krock mellan två stora och ett öga ploppade ut. De stora menar oftast inget illa men det kan hå snett i lek, så jag hade haft de separerade i en del sammanhang.

 

[Sel]

Kändes lite fel att gilla @Voff s inlägg, men jag håller med om att man måste ha det i åtanke och hela tiden tänka på olika konsekvenser.
Satt själv i motsatt position med en "liten" hund samtidigt som jag var intresserad av flera större raser. I slutänden föreställde jag mig min inte så leksugna terrier ångvältas av en valp med dubbla kroppsvikten, letade vidare och lyckades hitta en mer passande ras utan att egentligen gå ifrån det jag ville ha.
Klart att man Kan blanda storlekar, men det är naivt att tro att hundarna själva ska förstå skillnaden.

 

[cambodia]

Verkar som jag får ta tillbaka min åsikt ovan, lyssna såklart mer på de som kan och vet vad de pratar om

 

[Gnist]

Närmare 30 kg kladuns-stövare brukar bo här med min 6½ kg terrier. De är inte uppvuxna tillsammans och träffades vid 5 resp 3 års ålder men de är som ler och långhalm, de bästa av vänner.

Jag har alltid haft både stora och små hundar och det har aldrig varit ett problem och ingen småhund har någonsin blivit skadad av någon av de större.

 

[deathworship]

Jag hade en staffe på ca 18 kg och skaffade en liten chihuahuavalp när staffen var åtta år.
Dom fick aldrig vara ensamma tillsammans och åt med ett kompostgaller emellan första två åren.
Staffen sket fullständigt i att hon var liten och ömtålig och kunde springa över henne titt som tätt eller satte sig på henne. Vavvan lärde sig ducka och ryta ifrån men jag fick också se till att alltid alltid ha koll!
Och en lätt tillsägelse av den större hunden kan göra ganska stor skada på en så liten hund.
Till slut kunde jag lita mer på honom och ha dom tillsammans ensamma t ex men var typ alltid beredd på worst case scenario.
Nu har jag två st i tvåkilosklassen istället sen staffen fick en hjärnblödning och gick bort.

 

[Hyacinth]

Jag skulle inte blanda så, jag skulle vara konstant orolig över att nåt hände.
Mindre hund- ja. Men kanske 10 kilo.

 

[Nessie]

Jag har en snart 4 årig hane på 24 kg och har i ett par år planerat för en hund till. Jag kände att även om jag gärna vill ha en till i samma storlek så är det första gången som jag ska leva med två hundar och av praktiska skäl valde jag då en ras i storlek mindre. Men jag vill inte ha en pytte hund och vill gärna att dom ska kunna leka på hyffsat samma nivå, så det fick bli något mellanting. Storhunden låter som en grizzlybjörn när valpen försöker leka villket går ut på att stoppa hela sitt eget huvud i storhundens mun. Än så länge är valpen bara runt 4 månader och lär väl växa lite till får jag hoppas. (Vart han hamnar storleksmässigt är lite av en gissning men jag håller tummarna på att han hamnar i överkant.) Så munhöjd är ungefär vad han når upp till just nu när han försöker leka. Vid något tillfälle har valpen förmodligen nuddat någon av srorhundens tänder och pipt till, den äldre har sett väldigt snopen ut och backar undan och checkar att valpen är ok. Än så länge går det alltså bra med större och mindre, hur det blir senare återstår att se.

Tillägg: valpen landar förmodligen/förhoppningsvis på runt 40cm manköjd, den äldre ligger på runt 60cm.

 

[Sofie.S]

Min broholmer umgås ibland med grannens chihuahua men det är ett evigt passande! På promenader blir den lilla försskräckt när elefanten galopperar förbi
Visst kan det funka men för att slippa oroa sig och passa hela tiden så är det nog att föredra att hundarna inte skiljer sig allt för mycket i vikt och storlek.

 

[nejlica]

Vi har en liten på 3kg som funkar jättebra med den stora (lekfulla) hund som hon umgås med dagligen. De leker jättefint och det har aldrig en gång känts som att det barkat iväg så att jag blivit orolig. Men hade de stora varit fler vettetusan om jag vågat släppa dem så obekymrat utan uppsikt som jag gör nu, då känns risken större att hon kommit emellan av misstag.

Jag är också betydligt mer bekymrad över bebisen på G än jag varit om hunden varit en storlek större, så har ni en 1,5åring hemma hade jag funderat på den biten med (och egentligen i större utsträckning än över hundarna). Hört flera skräckhistorier om vavvor som blivit skadade i samband med små barn (såklart av misstag, men en olycka händer så lätt!). Och ett kg gör mycket i den storleken, hade våran varit ännu mindre och av ömtåligare modell hade jag varit väldigt orolig.

Sen beror det ju på modell av hund också, en terriermodell på något kg mer hade jag inte varit alls lika orolig för som en vavva eller annan nätt hund, så att hitta en liten hund som passar i er familj behöver ju inte vara en omöjlighet, men det kanske inte måste vara en mini på 2kg?

 

[emma82maria]

Jag har hovawart och en kompis har papilion. Hennes första avgudade min hane och där va det aldrig några problem pga storleken. Min tik var lite mer oförsiktig runt honom men respekterade alltid om han bad om utrymme. Trots det fick de aldrig vara oövervakade ihop pga att ett felsteg från nån av mina kunde orsaka skador. De hon har nu känner inte mina så väl så där är vi ännu mer försiktiga med hur de får umgås.

 

[TinyWiny]

Det beror så mycket på hur hundarna är och också på vad du menar med stor/liten hund. Min förrförra hund var en enormt snäll och försiktig hund på 25 kg. Han var fantastisk mot min nya omplacering som vägde 10 kg (15 som vuxen) när han kom hit som sexmånaders. Blev han irriterad på den lille morrade han men inte mer. Lekte fantastiskt bra tillsammans och det var aldrig några problem under det året de fick ihop innan den gamle gick bort.

En bekants hund på 30 kg gick det däremot inte alls med. Den hunden rusade rakt på bara som en annan bulldozer och jag avbröt direkt innan min blev skadad. Min förra hund kunde leka med mindre hundar utan problem. Jättesnäll med valpar och mindre hundar. Lät valpar dra i öronen och grejer och sa ifrån väldigt milt när det blev väl bra.

Min nuvarande hund väger 10 kg och det finns inte en chans att han skulle få leka med en bekants 40 kilos hund som gärna blir en bulldozer även om han är fantastiskt snäll så gör hans storlek att det blir farligt. För mig beror det alltså på hur hundarna leker. Gör de som min första hund som sprang bredvid eller lekte jaglekar och aldrig blev fysisk, inga problem, men en hund som leker fysiskt, tacklar, springer rakt på så nej. Skaderisken är alldeles för stor. Min nuvarande busar och leker gärna fysiskt och då får det vara med en jämnstor hund. En större hund som busar tillbaka fysiskt kan skada honom illa.

 

[iNHALE]

Jag skulle säga att det beror mycket mer på hundarnas personlighet än på storleken. Hur leker de? Är det buffliga hundar?

Min stora borzoi kunde leka även med den minsta lilla hunden, beroende på att han var försiktig och han ville leka jaktlekar, inte brottas. Visst kunde han springa över små hundar, men då var det över, inte på. När sambons labbe däremot lekte med en ung GD hane i somras fick vi gå in och bryta för GDn var alldeles för fysisk i sin lek, han behövde en jämnstor hund som klarade hans bufflande och klumpiga framfart.

Sen gäller det att den lilla hunden har skin på näsan och inte är för rädd av sig utan har lite attityd och vågar gå på den större hunden i lek. Lik väl som min borzoi lekte med små hundar kunde vissa ängsliga småhundar sitta och gömma sig bakom ägarens ben när han ville leka, de var rädda för storleken.

Så det är mycket mer på individbasis än något annat. Jag hade analyserat de två större hundarna först, kollat hur de leker och beter sig ihop med andra hundar, låtit dem träffa små hundar i samma storlek som den jag vill ha och sett vad de gjort. Sen hade jag försökt hitta en ras som för det mesta har samma typ av lekmönster och personlighet som de två större. En hund som bara vill brottas har dåligt lekutbyte av en hund som bara vill springa och jaga varandra och ännu sämre om den inte vågar leka alls.

 

[Bonica]

Jag har toy och dvärgpudlar ihop med border collie . Stor hane. Har även haft pudlarna ihop med en schäfer. Det funkar men tycker inte det är optimalt. Border collien har sprungit på dom små vid några tillfällen så dom fått ont. Och det bara av rent misstag. Tycker det funkar betydligt bättre när den stora hunden är äldre /gammal och har mer koll på sin egen kropp och inte är så fladdrig längre

 

[Bonica]

Vi har en liten på 3kg som funkar jättebra med den stora (lekfulla) hund som hon umgås med dagligen. De leker jättefint och det har aldrig en gång känts som att det barkat iväg så att jag blivit orolig. Men hade de stora varit fler vettetusan om jag vågat släppa dem så obekymrat utan uppsikt som jag gör nu, då känns risken större att hon kommit emellan av misstag.

Jag är också betydligt mer bekymrad över bebisen på G än jag varit om hunden varit en storlek större, så har ni en 1,5åring hemma hade jag funderat på den biten med (och egentligen i större utsträckning än över hundarna). Hört flera skräckhistorier om vavvor som blivit skadade i samband med små barn (såklart av misstag, men en olycka händer så lätt!). Och ett kg gör mycket i den storleken, hade våran varit ännu mindre och av ömtåligare modell hade jag varit väldigt orolig.

Sen beror det ju på modell av hund också, en terriermodell på något kg mer hade jag inte varit alls lika orolig för som en vavva eller annan nätt hund, så att hitta en liten hund som passar i er familj behöver ju inte vara en omöjlighet, men det kanske inte måste vara en mini på 2kg?

Jag föder upp pudel i liten skala och jag säljer överhuvudtaget inte till någon som har småbarn. Det är absolut nej oavsett hur mycket föräldrarna intygar att dom har koll på barnen.

 

[tuaphua]

Jag tycker det beror på individerna.

Jag har Papillon sen 30 år. Jag har haft vänner med hundar på över 30 kg som jag absolut vågat lämna mina själva med tex. Men iom riskerna är jag mkt noga med hur den stora individen är.

Jag bodde hos mina (häst-)tränare då jag jobbade där. De hade då 1 Pappi och 2 Cane Corso.
De hade först haft Pappisar och sen gått över till CC. Deras Pappi hade fostrat valparna tufft och de själva varit otroligt noga med att han var nr 1, att de inte var på honom i lek eller annat och se till att dämpa alla ev skäl till konflikt. Och givetvis även se till att alla hundar var lyhörda för vad ägarna ville i alla lägen.
När Pappisen började bli äldre märktes det att CC:arna tappade respekt ngt och man såg en antydan till att de svarade upp. Då löste man det så att han var hos mormor då vi andra behövde lämna gården och när man skulle sova.
Min hundar var CC:arna aldrig på iom att mina aldrig gjorde annat än att flytta sig. Men iom strl så var vi extremt noga med inskolning av umgänge och man släpper aldrig helt fokus iom strl-skillnaden och hur CC:ar leker med tassarna och jabbar rejält.

Jag har en gammal stallkompis som hade en vavva och några större hundar. Hon kom hem en dag till en hall täckt i blod och en livlös vavva. De har aldrig bråkat el likn innan.

En gammal elev hade vavva och Cane Corso. Vavvan hade markerat mot CC-unghunden som själv nog bara skulle markera. Den hunden klarade sig tyvärr inte.

Vet en del smågundar som fått tex diskbråck av stora som lekt för tufft.

 

[glittra]

Jag tycker att det beror på ras och individ.
Jag har en norfolkterrier som delvis växte upp tillsammans med (väluppfostrade) border collies och det fungerade jättebra.
Svågern har en schäfertik som är rolig, men lite läskig och i området finns ett par ridgebacks som min hund tycker leker för häftigt så skulle han bo med dem skulle de få hållas åtskilda mycket.

 

[Bonica]

Jag tycker att det beror på ras och individ.
Jag har en norfolkterrier som delvis växte upp tillsammans med (väluppfostrade) border collies och det fungerade jättebra.
Svågern har en schäfertik som är rolig, men lite läskig och i området finns ett par ridgebacks som min hund tycker leker för häftigt så skulle han bo med dem skulle de få hållas åtskilda mycket.

Norrfolkterriern är ju en mer robust småhund

 

[Lingon]

Just de allra minsta hundarna (storlek chihuahua) hade jag inte haft med stora hundar. Men en mindre men robust terrier är en annan sak.