Sv: 11rnas tråd, del 3
Åh så fin hon är Dahlia
KL
Mitt tålamod brast totalt med Nangijala idag. Har aldrig varit så arg på henne innan (har extremt lång stubin annars). Vi skulle skakelträna och hon drog runt på en skakel på samma sida där jag gick, lugnt och snällt traskar hon på utan problem Sedan skulle hon dra en skakel på den sidan där jag inte gick på (jag höll det uppe från min sida i ett snöre försäkerhetsskull). Det gjorde vi ett par gånger förra veckan utan större bekymmer men i helgen gick bara ena sidan bra. Den andra funkade inte helt. Kan tala om att ingen sida funkade idag. Så jag gjorde det lättare genom att gå halvvägs mellan bog och huvud med ena armen utsträckt framför bogen, hållandes i skakeln som då var på andra sidan. Nu försökte hon inte springa iväg utan växte fast i marken. Jag fick bokstavligt släpa henne med mig Efter en stund lossnade det och hon gick på rätt okey en stund innan hon växte fast igen. Och då skulle hon INTE gå. Då var mitt tålamod slut när jag inte lyckas rubba henne alls medan hon bara står och blänger tjurigt på mig. Så jag smällde till henne med änden av grimskaftet på rumpan en gång, inget händer så smäller till igen (har då släppt skakeln och hon vägrar gå) och Nangijala börjar bocka på stället och kasta med huvudet. Men tillslut går hon. Så vi går en bit fram, vänder och går tillbaka för att hämta skakeln. Tjurig, trotsig häst som fortfarande inte vill gå frivilligt men som uppenbarligen insett att det är bäst att röra på benen. Jag kommer till skakeln, sätter på den på sidan där jag går och vips är min snälla hästfröken tillbaka och går så lungt och duktigt med den efter sig. Hallå?? Vad i all världen hängde där liksom?
Åh så fin hon är Dahlia
KL
Mitt tålamod brast totalt med Nangijala idag. Har aldrig varit så arg på henne innan (har extremt lång stubin annars). Vi skulle skakelträna och hon drog runt på en skakel på samma sida där jag gick, lugnt och snällt traskar hon på utan problem Sedan skulle hon dra en skakel på den sidan där jag inte gick på (jag höll det uppe från min sida i ett snöre försäkerhetsskull). Det gjorde vi ett par gånger förra veckan utan större bekymmer men i helgen gick bara ena sidan bra. Den andra funkade inte helt. Kan tala om att ingen sida funkade idag. Så jag gjorde det lättare genom att gå halvvägs mellan bog och huvud med ena armen utsträckt framför bogen, hållandes i skakeln som då var på andra sidan. Nu försökte hon inte springa iväg utan växte fast i marken. Jag fick bokstavligt släpa henne med mig Efter en stund lossnade det och hon gick på rätt okey en stund innan hon växte fast igen. Och då skulle hon INTE gå. Då var mitt tålamod slut när jag inte lyckas rubba henne alls medan hon bara står och blänger tjurigt på mig. Så jag smällde till henne med änden av grimskaftet på rumpan en gång, inget händer så smäller till igen (har då släppt skakeln och hon vägrar gå) och Nangijala börjar bocka på stället och kasta med huvudet. Men tillslut går hon. Så vi går en bit fram, vänder och går tillbaka för att hämta skakeln. Tjurig, trotsig häst som fortfarande inte vill gå frivilligt men som uppenbarligen insett att det är bäst att röra på benen. Jag kommer till skakeln, sätter på den på sidan där jag går och vips är min snälla hästfröken tillbaka och går så lungt och duktigt med den efter sig. Hallå?? Vad i all världen hängde där liksom?