Sv: 11rnas tråd, del 3
Haha.
"Ta mig, ta mig, ta mig!"
KL
Igår tog vi ett steg till i utbildningen. Inget revolutionerande, men ändock ett steg. Lilleman lyckades nämligen bryta av en skakel.
Han fick följa med på tur och på nåt sätt som jag inte såg lyckades han få skakeln mellan bakbenen, gick och spände sig några steg och sen studsade han till, kickade också small den av. Det var ju en smal stolpe egentligen, en riktig skakel hade inte gått av (tror att han lyckades landa på den så att det var därför den small av). Han blev skraj för smällen och hoppade rakt upp, och lyckades då hamna med frambenet innanför farbrors skaklar, alltså mot hästen, men det redde han ut snabbt med ett skutt tillbaka. Och sen fortsatte vi gå som om ingenting hänt.
Jaja, biten som hängde kvar var ju för kort så den gick jag fram och tog loss, klappade honom med den längs benen både på in- och utsidan för att han skulle få känna, han rörde sig inte en millimeter. Han skötte sig kanonbra på turen förutom den lilla fadäsen.
Tillbaka hemma kopplade jag på en annan lös skakel och körde ett varv på lägdan bara för att han inte skulle ha det negativa kvar i skallen. Det var som om ingenting hade hänt, han knallade på precis som vanligt.
Så ja, ett steg i utbildningen - skaklar kan hamna fel, men det är ingen fara. Synd bara att den första small av, hade varit bättre om det rett ut sig ändå såklart, men jag hann knappt ens reagera förrän det hade hänt. Om han blivit rädd hade det såklart räknats som ett bakslag, men nu blev han inte det. Han hann inte ens stressa upp sig.
Idag vila, imorrn ska han få prova dra riktiga skaklar igen!