Diabetikern
Trådstartare
@sofiaspel Vad roligt grattis!
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Men fy, vilken pärs! Hoppas verkligen att det är över nu och hon få åka hem som planerat. Kolik är verkligen läskigt.Vi lever vi också! Har inte haft så mycket att uppdatera om dock... Efter sommarens tävlingar fick fröken fräs en lugnare period, det var hon värd. Strax efter att vi börjat trappa upp träningen igen så blev hon lite knackig så "hemma-veterinären" kom ut och kollade. Han såg orenheten men kunde inte hitta orsaken tyvärr. Ringde upp världens bästa Tornell och fick en tid nu om ett par veckor. Livet med ett totalt oflexibelt jobb suger ibland, hatar att inte kunna ta första bästa tid som finns.
När vi ändå är i farten med veterinärer så passade damen igår på att få kolik för första (och förhoppningsvis sista!!) gången i sitt sjuåriga liv. Såklart när jag är 30mil hemifrån och inte kan göra något... Ren och skär tur att min kära mor var i stallet och såg henne! "Hemma-veterinären" var inte kontaktbar förens efter två och en halv timme(!) då han kom upp och gav henne smärtlindring innan vidare färd till närmsta akutklink, 12 mil bort. Nu står fröken fräs under klinikens vakande ögon och får, om inget försämras, åka hem imorgon.
Vi lever vi också! Har inte haft så mycket att uppdatera om dock... Efter sommarens tävlingar fick fröken fräs en lugnare period, det var hon värd. Strax efter att vi börjat trappa upp träningen igen så blev hon lite knackig så "hemma-veterinären" kom ut och kollade. Han såg orenheten men kunde inte hitta orsaken tyvärr. Ringde upp världens bästa Tornell och fick en tid nu om ett par veckor. Livet med ett totalt oflexibelt jobb suger ibland, hatar att inte kunna ta första bästa tid som finns.
När vi ändå är i farten med veterinärer så passade damen igår på att få kolik för första (och förhoppningsvis sista!!) gången i sitt sjuåriga liv. Såklart när jag är 30mil hemifrån och inte kan göra något... Ren och skär tur att min kära mor var i stallet och såg henne! "Hemma-veterinären" var inte kontaktbar förens efter två och en halv timme(!) då han kom upp och gav henne smärtlindring innan vidare färd till närmsta akutklink, 12 mil bort. Nu står fröken fräs under klinikens vakande ögon och får, om inget försämras, åka hem imorgon.