Träningen med Hugo har varit lite on and off sen sommaren. Det har varit mest uteritter och träning från marken. Men så tog jag mig i kragen häromdagen och tänkte att "nu ska vi nöta på lite seriös ridning!"
Jag har alltid haft fokus på formen under Hugos utbildning och han har förstått mer och mer vad jag vill och vilken form han ska ha. Men, jag insåg nog inte riktigt hur mycket han fattat det.
Vi har som sagt nästan inte ridit mycket typisk dressyr. Han rids med långa tyglar, bettlöst och mycket röst. Detta är för att jag vill sträva efter en lång och låg form så att han kan länga stegen, aktivera bakbenen och jobba med ryggen. So far so good.
Men då när jag började rida efter att ha lösgjort honom på volter och böjda spår (han är svagare i en sida så vi fastnade lite på att lösgöra), så började jag trava på volterna. Det slutade med att jag fick be mamma filma när jag red, för han var
otroligt svår att sitta på och skumpig.
Jag trodde att något var fel. T.ex. att jag satt snett eller störde honom så han gick och sparkade efter mig. Sadeln är bomlös så han känner direkt om man inte sitter helt korrekt, vilket gör det skitsvårt för mig som varit sne. Men, ju mer vi travade desto bättre kändes det och jag började misstänka att jag hade fel om obehaget. Och jo, det visade sig att den otroligt svåra traven att hänga med i var han som tog i ordentligt med bakbenen
Jag har aldrig upplevt den känslan på honom och även om jag vet hur det ser ut från marken så hade jag aldrig kopplat ihop det. Nu kan jag nöjt konstatera att min grabb börjar bli vuxen, kan bära sig själv i formen (och han vill göra det
) och att jag har en otroligt jobbig häst att verkligen rida.
Jag måste nog börja träna igen om jag ska orka med... haha.
Men det är verkligen superkul att se hur han verkligen
vill göra allt rätt, han svarar superbra på beröm och just att han hittade hur han skulle arbeta så snabbt överraskade mig. Nu kan det typ bara gå framåt
Och snart firar vi 3 år tillsammans! (och då har han varit inriden 1,5 år
)
Har lite bilder från filmen. Kvalitén är hemsk, men men. Han orkar såklart inte arbeta med en säck potatis på ryggen längre stunder än (han är otroligt känslig och stör sig så fort jag hamnar ur balans och inte sitter rätt. Och det hände en hel del eftersom han tog i så mycket när han arbetade = jag föll ur balans). Huvudet får alltså vara vart
fan det vill, bara han håller balansen och går på
(jag oroar mig mest för att ryggen inte ska hänga med när man rider honom, så arbetar han med den så slår jag kullebyttor av lycka. Och nu verkar han fatta det)
Andra bilden är bara där för att han var söt.