...you let her down easy...

[dalian]

Vilken tur att du uppskattar det började va rädd att jag bara lät som en ragata här vilket absolut inte är min mening!

Haha nej jag kan ta feedback, bra som mindre smickrande. Och jag är fullt medveten om att en sån här historia inte är en vacker historia...

 

[dalian]

Det måste väl var och en avgöra men ja det senare alternativet skulle jag säga borde vara någon typ av väckarklocka, kanske man då inte är så lycklig i sitt förhållande som man ville tro? Visst borde man väl ändå känna det? Jag vet att jag gjorde de iaf

Och väckarklockan ringde...men det finns andra omständigheter att ta hänsyn till i det här fallet än att "bara" berätta för frun. Jag vill inte gå in på detaljer men det finns skäl till att avslöjandet dröjde.

 

[Pontevecchio]

Jag tror att det är lätt att säga att man ska göra si eller så och en helt annan sak att agera så i en faktiskt situation.

bryter man upp ett 30årigt förhållande för att man blir förtjust i nån?
knappast. Blir man mer än förtjust om man inte gör mer än pratar om ytliga saker med personen? nja säger jag.
när anses man som otrogen? när man blir fysisk eller redan när man börjar prata förtroligt med den man blivit förtjust i?

jag tror det är många gråskalor och även om otrohet inte är bra så tycker jag man ska vara riktigt klar över sitt val innan man bryter ett förhållande efter 30 år.

 

[dalian]

Jag tror att det är lätt att säga att man ska göra si eller så och en helt annan sak att agera så i en faktiskt situation.

bryter man upp ett 30årigt förhållande för att man blir förtjust i nån?
knappast. Blir man mer än förtjust om man inte gör mer än pratar om ytliga saker med personen? nja säger jag.
när anses man som otrogen? när man blir fysisk eller redan när man börjar prata förtroligt med den man blivit förtjust i?

jag tror det är många gråskalor och även om otrohet inte är bra så tycker jag man ska vara riktigt klar över sitt val innan man bryter ett förhållande efter 30 år.

Precis så här är det. Det är inte svart eller vitt när det gäller känslor. Sen har alla rätt till sina åsikter.

Gissa om han har ifrågasatt sig själv och det han nu genomför, om och om igen....men han kommer till samma slutsats - han vill vara med mig

 

[Gammeln]

Aha var det du som låg där på ängen bort mot Fjällnora när jag och min kompis red förbi?

...........är jag avslöjad med byxorna nere

 

[Gammeln]

Jag tror att du skämtar lite här men om vi ska vara allvarliga så är det INGET roligt med att smyga med sin kärlek. Vi vill båda kunna via upp vår kärlek till varandra inför världen och att behöva fly/smyga som jagade djur är inte upphetsande...Därtill alla skuldkänslor att det vi gör är "fel" - vänta på "rätt" tillfälle att berätta för sin respektive...näääää
Det kanske kan vara så "spännande" som du beskriver om man "bara" är ute efter det sexuella men i vårt fall när vi är hals över huvud kära då är det ingen hit...

Jag tror ändå det är påhittat typ

 

[cirkus]

Jag litar på honom när han säger att han aldrig varit otrogen förut. Jag kanske är dum och blåögd men jag litar på honom. Oavsett om han hade haft affärer sen tidigare så älskar han mig så mycket att han tar sitt livs största beslut och lämnar/ger upp allt för min skull. Så jag tror honom när han säger att han älskar mig och därför litar jag också på andra saker som han berättar.

Vi pratade om detta att vi inte skulle ses något mer innan han avslutat sin relation med frun. Men vi ville inte. Vi ville träffas. Säkert fel i mångas ögon men det valet gjorde vi.

Jag tänker så här - vad spelar det för roll om han varit otrogen med en massa andra, han väljer ju dig här och nu.
Däremot vet jag inte om man kan säga att han ger upp allt - han avslutar ett 30 årigt äktenskap, men vad mer ger han upp?

 

[Rhodugune]

Det måste väl var och en avgöra men ja det senare alternativet skulle jag säga borde vara någon typ av väckarklocka, kanske man då inte är så lycklig i sitt förhållande som man ville tro? Visst borde man väl ändå känna det? Jag vet att jag gjorde de iaf

Kanske det här inte hör till diskussionen, men det är vad som dyker upp i min huvud efter ha läst den här funderingen.

Visst kan det vara ett uppvaknande, efter ha levt länge med någon som det egentligen inte fungerar med så får man ett annat perspektiv på det förhållandet, när man i ett möte med någon annan får den bekräftelse man saknat, men det behöver inte alltid betyda att ens förhållande är dåligt att man blir intresserad av någon annan.

Jag tror att det är ganska vanligt och faller de flesta människor helt naturligt att man kan älska fler än en person romantiskt, vad är det som är så stor skillnad mellan den kärleken och den man känner för vänner och familj?
Inte älskar man sin kompis mindre för att man har fler än en vän, det har inget med varandra att göra.

Tror många faller i seriemonogam fällan, att man måste välja, att jag skulle inte ha blivit kär i den här personen om mitt nuvarande förhållande varit rätt för mig, att man sveps iväg av nyförälskelse känslan som kan verkligen göra en helt blind och döv och jagar kicken av att vara nyförälskad och när man tappar det så är det inte något som stämmer, nåt som saknas.
Det är många av tankar som jag har haft själv, vet hur förvirrande det kan vara av egen erfarenhet.

Det finns så många sätt att ha förhållanden på, det som jag tycker kan bli så lätt fel är att vi matas med att monorelationer är det ända rätta och fina, så det är inte så lätt att hitta vad som är rätt sätt att ha förhållanden på när det presenteras som det ända alternativet.

Det tog mig tills jag var 35 år att komma underfund med att jag var polyamorös, att jag inte var en dålig partner fast jag kände kärlek till andra.
Hade fram till dess med hull och hår köpt att vara mono var det var det ända rätta och hur jag kände måste vara fel och det ända jag kunde göra, hur jobbigt det var att leva med det, var att bita ihop och dölja den stora delen av mig för det var något fult som man inte borde känna som en god flickvän.

Nu känner jag är ett för stort pussel för att kunna känna att det räcker med de pusselbitar som passar ihop med en partner, det är för begränsande och jag vill inte heller ha ansvaret att fylla min partners alla pusselbitar heller.
Ser inte samma klara avgränsning emellan romantiska relationer och andra, kärlek kommer i så många olika former, jag blir också nyförälskad i vänner som jag möter tillexempel, den härliga känslan att i ett möte känna hur pusselbitarna passar ihop och se hur relationen tar form, vare det än är för typ av relation.

 

[Petruska]

Håller med men jag antar att man i ett förhållande har rätt att ha vänner av båda könen och börjar man då ha andra känslor en vänskap för en av dessa vänner kanske det är dags att fundera om man vill vara kvar i sitt förhållande och berätta om de tankarna för den man är tillsammans med.

Det kanske bara är jag som känner så här? Och är det de får jag nog faktiskt lov att prova sätt mig in mer i hur andra tänker om förhållanden.

Men jösses! Det är ju inte så att den här mannen dumpar till höger och vänster, han har levt med samma kvinna i trettio år. Hur gamla är tex TS och mannen? Med ett trettioårigt förhållande bakom sig, bör mannen vara minst 50. Följer han då det här "mönstret" så kommer han alltså att lämna TS för en annan kvinna när han är 80. Menar du på allvar att det är något att bekymra sig om nu?

 

[Is]

Men jösses! Det är ju inte så att den här mannen dumpar till höger och vänster, han har levt med samma kvinna i trettio år. Hur gamla är tex TS och mannen? Med ett trettioårigt förhållande bakom sig, bör mannen vara minst 50. Följer han då det här "mönstret" så kommer han alltså att lämna TS för en annan kvinna när han är 80. Menar du på allvar att det är något att bekymra sig om nu?

Näh men så talar jag inte om ett mönster, jag stället mig väldigt tveksam till att någon skulle vara otrogen med en speciell intervall..... Jag känner att jag kanske skulle behövt förklara mig mer men inte just nu, kanske återkommer med ett längre svar senare

@Rhodugune vad bra skrivet! jag tror att din erfarenhet är något som skulle behöva spridas och att människor inser att det är okej att inte leva med enbart en människa resten av sitt liv. Det känns ju som att du även är ärlig mot de du träffar att så är fallet och då ger du människorna ett val och där ser jag en stor skillnad från att gå bakom ryggen på någon. Skulle fler par vara mer ärliga och prata mer öppet om hur man faktiskt känner i frågan kanske fler människor skulle känna sig lyckligare.

 

[dalian]

Jag tror ändå det är påhittat typ

Vad är påhittat?

 

[dalian]

Jag tänker så här - vad spelar det för roll om han varit otrogen med en massa andra, han väljer ju dig här och nu.
Däremot vet jag inte om man kan säga att han ger upp allt - han avslutar ett 30 årigt äktenskap, men vad mer ger han upp?

Alltså han kommer att bli en "outcast" i sitt samhälle. Hans barn vänder honom ryggen. Alla deras vänner. Ja hela hans liv.

 

[cirkus]

Alltså han kommer att bli en "outcast" i sitt samhälle. Hans barn vänder honom ryggen. Alla deras vänner. Ja hela hans liv.

Hur vet han det? Det har ju inte hänt ännu?

 

[Petruska]

Näh men så talar jag inte om ett mönster, jag stället mig väldigt tveksam till att någon skulle vara otrogen med en speciell intervall.....

Utan nu när karlsloken har fått smak på otrohet, så kommer han att bedra TS till höger och vänster, menar du?

Alltså, jag fattar verkligen inte varför du överhuvudtaget tar upp hans "otrohet" i den här tråden. Menar du verkligen att det är ett riskprojekt att bli ihop med den här mannen pga han är "otrogen" med TS innan han har skilt sig? Och att TS av det skälet borde dra öronen åt sig?

För att? Hon sen ska träffa en annan man som aldrig har bedragit någon och som garanterar att han kommer att vara henne obrottsligt "trogen" tills döden skiljer dem åt.

 

[dalian]

Visst kan det vara ett uppvaknande, efter ha levt länge med någon som det egentligen inte fungerar med så får man ett annat perspektiv på det förhållandet, när man i ett möte med någon annan får den bekräftelse man saknat, men det behöver inte alltid betyda att ens förhållande är dåligt att man blir intresserad av någon annan.

Jag tror att det är ganska vanligt och faller de flesta människor helt naturligt att man kan älska fler än en person romantiskt, vad är det som är så stor skillnad mellan den kärleken och den man känner för vänner och familj?
Inte älskar man sin kompis mindre för att man har fler än en vän, det har inget med varandra att göra.

I det här fallet så var det så att han var lycklig med sin fru, tyckte inte att det saknades något, men så träffade han mig och upplevde/kände som han aldrig gjort med henne. Men han var inte olycklig med henne, det var tillräckligt bra men nu fick han känna någon som var ännu större ännu mer. Och han kommer alltid att älska sin fru men inte på det sättet som han älskar mig.

Det svåra är nu att frun vill veta varför han lämnar. Vad det hon inte kan ge som jag kan ge. Och det vill han inte förklara för henne för att det inte ska svida ännu mer. Men hon frågar hela tiden varför, varför, varför.

 

[dalian]

Hur vet han det? Det har ju inte hänt ännu?

Jo det håller på att hända nu. Hans barn vill inte ha kontakt (i nuläget det kan ändra sig) och han har fått stänga ner sin FB för han blev bombad med anklagelser från vänner som frågar vad han håller på med hur han kan göra så mot sin fru etc.

 

[dalian]

Utan nu när karlsloken har fått smak på otrohet, så kommer han att bedra TS till höger och vänster, menar du?

Alltså, jag fattar verkligen inte varför du överhuvudtaget tar upp hans "otrohet" i den här tråden. Menar du verkligen att det är ett riskprojekt att bli ihop med den här mannen pga han är "otrogen" med TS innan han har skilt sig? Och att TS av det skälet borde dra öronen åt sig?

För att? Hon sen ska träffa en annan man som aldrig har bedragit någon och som garanterar att han kommer att vara henne obrottsligt "trogen" tills döden skiljer dem åt.

Jag ser det absolut inte som något riskprojekt att involvera mig med den här mannen med avseende på otrohet. Jag ser andra risker som att jag inte kommer att accepteras av hans familj, att jag får fira helgdagar ensam när han åker till sina barn i sitt hemland, att det kommer att bli en svår separation med frun som kommer att tära på oss.

 

[Petruska]

@dalian Nä, jag hoppas att det gick fram att jag tycker att den här otrohetsaspekten enbart är långsökt och underlig.

 

[dalian]

@dalian Nä, jag hoppas att det gick fram att jag tycker att den här otrohetsaspekten enbart är långsökt och underlig.

Ja det framgick klart och tydligt jag instämde bara.

Att han skulle vara otrogen är nog det minsta jag oroar mig för ^^

 

[Is]

Utan nu när karlsloken har fått smak på otrohet, så kommer han att bedra TS till höger och vänster, menar du?

Alltså, jag fattar verkligen inte varför du överhuvudtaget tar upp hans "otrohet" i den här tråden. Menar du verkligen att det är ett riskprojekt att bli ihop med den här mannen pga han är "otrogen" med TS innan han har skilt sig? Och att TS av det skälet borde dra öronen åt sig?

För att? Hon sen ska träffa en annan man som aldrig har bedragit någon och som garanterar att han kommer att vara henne obrottsligt "trogen" tills döden skiljer dem åt.

Det här inlägget börja kännas jobbigt. Nej jag menar ingenting, jag är heller inte så dum och naiv jag tror att man någonsin är säker på att ens parter aldrig skulle vara otrogen oavsett tidigare historia och det skulle vara än mer korkat att dra alla som varit otrogen övern en kam eftersom det säkerligen finns olika anledningar att vara otrogen. Men för mig känns det som att oddsen att en människa ha skrupler att vara otrogen mot mig är större om det faktiskt är via otrohet jag träffat människan. Jag är nog så änkelspårig att jag tänker: har han gjort det med mig varför skulle de hindra honom från att gör det med någon annan?

Lägger alltså ingen vikt vid att TS man har varit gift i 30 år utan att jag omöjligt kan veta om mannen varit otrogen tidigare utan att då bryta sitt förhållande.

Detta är alltså mitt personliga tänkande och min personliga åsikt och därför var frågan till TS vad som får henne att lita på att det inte är en sådan man hon fått tag på och jag tycker hon svarar väldigt bra flera gånger. Frågan var av den anledningen att jag varit i situationen och jag tänkte annorlunda, men så är jag en misstänksam person av mig (pga andra erfarenheter en otrohet)

Hela tankegången var OT men TS valda att hakapå och ventilera sina tankar så ser inget fel med det när det är hennes tråd.