Welsh cob i stora lass!

[MissKulla]

 

[phie]

@Stereo @MissKulla Tack för input! Måste ge mig till tåls mao. Han kommer ju växa på både höjd och bredd men man är ju på något sätt orolig att man alltid kommer att känna sig som en heffaklump

Gulbruningar is the shit

 

[Lowri]

Du ser lika "stor" ut på din, som jag gör på min, och jag har bestämt mig för att det ser alldeles perfekt ut.
Känner mig också stor på min just nu (4år och har 125 täcken) och då är jag ändå van vid att rida på min lilla nätta D-ponny av sports typ som dock var rejält musklad och välbalanserad, och konstigt nog kändes större än vad min cob gör. Men jag misstänker att det är mycket av massan, muskler och framför allt utbildnings nivån som gör att våra yngre förmågor känns "små" .

Han blir ju bara finare och finare din kille!
Jag vill nog också ha en i den färgen sen..

@Lowri Känner igen det där med grimskaftet . Men jag tror det finns hopp om din med. Min var en riktig nipper tippa när hon kom för 8 månader sen men utvecklingen går så himla fort.

Åh det känns skönt att höra just nu. Det kanske finns ett ljus i tunneln. Hade precis börjat tvivla på mig själv som hästägare

 

[Io]

Åh det känns skönt att höra just nu. Det kanske finns ett ljus i tunneln. Hade precis börjat tvivla på mig själv som hästägare

Wynna var hysteriskt känslig för allt. Det går ändå tillslut. Man får bara ge dem trygghet och mycket tid att bli trygg i allt.

 

[Lowri]

Wynna var hysteriskt känslig för allt. Det går ändå tillslut. Man får bara ge dem trygghet och mycket tid att bli trygg i allt.

Lowri var ju också känslig, men denna är ljusår ifrån.. Ja det gäller att vara tålmodig och inte skynda. Hon får gärna vara vaken och känsligt, så länge tryggheten finns där också.

3 år blir hon visst idag

 

[Io]

Lowri var ju också känslig, men denna är ljusår ifrån.. Ja det gäller att vara tålmodig och inte skynda. Hon får gärna vara vaken och känsligt, så länge tryggheten finns där också.

3 år blir hon visst idag

Jag kunde se en liten lightvariant av Wynna i henne när jag var ner, delvis därför Donna blev min. Jag kände att jag inte orkade med flera års arbete till innan jag hade en bra ridhäst. Sen älskar jag den typen av häst då man har igen det i mycket annat när man väl arbetar med dem =)

 

[MissKulla]

Tror också på att denna känslighet kommet bli en stor fördel fördel så småningom, med lite tid. Vill du ha någon att bolla idéer med @Lowri så är det bara till att höra av sig.

Det jag kartlagt med min är att det främst är saker som rör hennes kropp som är läskiga och även häftiga rörelser i från människor. Vi har miljötränat mycket och en presenning på marken har aldrig rört henne i ryggen, medans en platspåse strykandes på kroppen har varigt markant läskigare. Så vi har tränat och tränat och nu går det mesta bra. Miljöträning har gett min enormt mycket självförtroende. Hon är också helt orädd när vi är ute och promenerar och skulle aldrig bli rädd för en sten eller prassel i träden så även här har vi tränat, promenerat och promenerat för att stärka denna trygghet. Just nu är vi ute och cyklar i skogen som komplement till motion, med en rostig, gnisslandes cykel, kan tilläggas och hon trava glatt bredvid.

Något jag också upptäckt är att Thomsons goda ridbarhet tar över enormt när man väl kommit upp på ryggen. Jag har fått nypa mig i armen flera gånger då det känts som en helt annan häst när jag kommit upp, trygg, orädd och med en känsla av att "-men matte jag har varigt ridhäst hela livet"

Sen får man en fantastisk hjärtevän, när de kommer springandes med denna uppsyn, efter att man ropat på na, Då kan man överleva att de kryper ur skinnet för småsaker, både ofta som sällan.

 

[Io]

Säger samma, bara att du hör av dig om du vill ha hjälp eller prata om något.

 

[Lowri]

@Io och @MissKulla, tack! Känns bra att veta att jag kan bolla idéer med er som har/har haft liknande hästar.

 

[Stereo]

I dag har Dela för första gången blivit longerad i skritt och trav med sadel på ryggen. Det blev bara ca 10 minuter, för hon var superduktig och stencool. Jag trodde hon skulle reagera mycket mer, men hon sa verkligen inte ett pip.

Det var faktiskt betydligt värre att promenera en liten sväng på grusvägarna runt sommarhagen... massa fnork! Som pricken över i:et gick vi förbi en hage med en islänning i zebrarandigt, heltäckande flugtäcke, komplett med alien-mask. Dela var mycket tveksam, speciellt när han plötsligt RÖRDE PÅ SIG. Hennes min!

Någon av era hästar som varit huvudskygga? Dela är mycket rädd om sina öron. Jag får pilla runt öronbasen om jag tar det lite försiktigt, men jag kan inte sätta på en grimma genom att dra den över öronen utan måste knäppa upp nackstycket. Jag har upptäckt att det är högst opraktiskt när man ska tränsa och det är dags för träns nu.

Har tänkt att jag ska börja med att sätta på grimman halvvägs och låta nackstycket vila mot pannan - berömma - ta bort, och på så vis närma mig öronen, men hon är lite svår att läsa i "öronsituationer" och har missbedömt henne ett par gånger med resultatet att hon rest sig och/eller slängt sig bakåt. Tänkte om någon har tips på någon approach som har funkat för era hästar, eller bara erfarenheter av häst som ser hyfsat lugn ut och sedan plötsligt får panik.

 

[Io]

I dag har Dela för första gången blivit longerad i skritt och trav med sadel på ryggen. Det blev bara ca 10 minuter, för hon var superduktig och stencool. Jag trodde hon skulle reagera mycket mer, men hon sa verkligen inte ett pip.

Det var faktiskt betydligt värre att promenera en liten sväng på grusvägarna runt sommarhagen... massa fnork! Som pricken över i:et gick vi förbi en hage med en islänning i zebrarandigt, heltäckande flugtäcke, komplett med alien-mask. Dela var mycket tveksam, speciellt när han plötsligt RÖRDE PÅ SIG. Hennes min!

Någon av era hästar som varit huvudskygga? Dela är mycket rädd om sina öron. Jag får pilla runt öronbasen om jag tar det lite försiktigt, men jag kan inte sätta på en grimma genom att dra den över öronen utan måste knäppa upp nackstycket. Jag har upptäckt att det är högst opraktiskt när man ska tränsa och det är dags för träns nu.

Har tänkt att jag ska börja med att sätta på grimman halvvägs och låta nackstycket vila mot pannan - berömma - ta bort, och på så vis närma mig öronen, men hon är lite svår att läsa i "öronsituationer" och har missbedömt henne ett par gånger med resultatet att hon rest sig och/eller slängt sig bakåt. Tänkte om någon har tips på någon approach som har funkat för era hästar, eller bara erfarenheter av häst som ser hyfsat lugn ut och sedan plötsligt får panik.

Efter en månads dagligt tränande med grimma kunde jag ta av och på grimman i hagen med Wynna. Använde morötter som jag höll under grimman. Då fick hon själv "dyka" ner i den så långt hon tyckte va ok. Tillslut stack hon ner huvudet hela vägen. När det väl funkade så stack hon alltid fram huvudet när det kom fram grimmor, träns och dylikt.
Nu hade jag kanske gjort på ett annat sätt och jobbat med toleransträning istället.

 

[Lowri]

@MissKulla, skulle gärna vilja bolla lite idéer Försökte skicka meddelande till dig men lyckades inte

 

[Stereo]

Det verkar inte bättre än att min åring har fått kvarka, kanske till och med kastad kvarka. Feber och bölder, men ingen hosta och inget snor, äter och dricker som han ska. Men jag är så himla orolig nu. Får svar på prover i morgon.

Söt är han i alla fall, trots lite feberhängig (39,7).

 

[phie]

Det verkar inte bättre än att min åring har fått kvarka, kanske till och med kastad kvarka. Feber och bölder, men ingen hosta och inget snor, äter och dricker som han ska. Men jag är så himla orolig nu. Får svar på prover i morgon.

Söt är han i alla fall, trots lite feberhängig (39,7).

Men lille vännen! Fy, ser inte alls kul ut Hur mår han idag?

 

[phie]

Jack ser ut som att han spanar på nåt kjoltyg

 

[phie]

I dag har Dela för första gången blivit longerad i skritt och trav med sadel på ryggen. Det blev bara ca 10 minuter, för hon var superduktig och stencool. Jag trodde hon skulle reagera mycket mer, men hon sa verkligen inte ett pip.

Det var faktiskt betydligt värre att promenera en liten sväng på grusvägarna runt sommarhagen... massa fnork! Som pricken över i:et gick vi förbi en hage med en islänning i zebrarandigt, heltäckande flugtäcke, komplett med alien-mask. Dela var mycket tveksam, speciellt när han plötsligt RÖRDE PÅ SIG. Hennes min!

Någon av era hästar som varit huvudskygga? Dela är mycket rädd om sina öron. Jag får pilla runt öronbasen om jag tar det lite försiktigt, men jag kan inte sätta på en grimma genom att dra den över öronen utan måste knäppa upp nackstycket. Jag har upptäckt att det är högst opraktiskt när man ska tränsa och det är dags för träns nu.

Har tänkt att jag ska börja med att sätta på grimman halvvägs och låta nackstycket vila mot pannan - berömma - ta bort, och på så vis närma mig öronen, men hon är lite svår att läsa i "öronsituationer" och har missbedömt henne ett par gånger med resultatet att hon rest sig och/eller slängt sig bakåt. Tänkte om någon har tips på någon approach som har funkat för era hästar, eller bara erfarenheter av häst som ser hyfsat lugn ut och sedan plötsligt får panik.

Jag tycker att det är viktigt att ge hästen space när den har gjort det som vi förväntat oss. När du lyckats pilla runt öronen eller satt på grimman, klia henne på manken och backa bort från henne. Sen är det samma sak igen. Hästar lär sig av upprepningar så gör en fin och lugn ritual kring det som hon känner igen sig i så blir hon inte så överraskad och orolig.

 

[Stereo]

@phie, vad FIN HAN HÄR! Stora bokstäver-fin. Små bokstäver var alldeles för mesigt! Underbar bild.

Min åring har fler bubblor/bölder/svullnader på halsen, den första bölden har inte direkt spruckit, men läckt lite klegg. Vi hittar inget "hål" dock, utan den bara... läcker. Kvarkaprovet var negativt, och han får metacam. Veterinären bad oss tempa på morgonen innan han får medicin, och i morse hade han tyvärr 40,2.

Usch, är så orolig. Så här såg han ut i går eftermiddag:

 

[phie]

@phie, vad FIN HAN HÄR! Stora bokstäver-fin. Små bokstäver var alldeles för mesigt! Underbar bild.

Min åring har fler bubblor/bölder/svullnader på halsen, den första bölden har inte direkt spruckit, men läckt lite klegg. Vi hittar inget "hål" dock, utan den bara... läcker. Kvarkaprovet var negativt, och han får metacam. Veterinären bad oss tempa på morgonen innan han får medicin, och i morse hade han tyvärr 40,2.

Usch, är så orolig. Så här såg han ut i går eftermiddag:

Åh, tackar så mycket Dör lite varje gång jag kommer till stallet, han är verkligen så snygg!

Men lille gubben! Vad sjuttsingen är det då tror veterinären? Är det en allergisk reaktion eller vad i hela friden där det? Ser inte alls kul ut, så rejäl feber på det dessutom

 

[Stereo]

Åh, tackar så mycket Dör lite varje gång jag kommer till stallet, han är verkligen så snygg!

Men lille gubben! Vad sjuttsingen är det då tror veterinären? Är det en allergisk reaktion eller vad i hela friden där det? Ser inte alls kul ut, så rejäl feber på det dessutom

Förstår det! Har du någon naken helfigursbild? Vore kul att se.

Veterinären är fortfarande inne på kvarka, trots det negativa provet. Det är tydligen inte helt ovanligt med falska negativa provsvar. Vi är isolerade tillsvidare, och jag får bara hantera min lillskit och hans hagkompis (som inte har visat några symptom alls).

Jag och stallägaren har funderat på allergisk reaktion på något han ätit, ormbett, att han fått in något innanför huden som orsakat infektion, insektsstick och så klart kvarka. Inget verkar riktigt stämma, tycker vi. Är det kvarka är det så himla underligt att just HAN blivit sjuk och ingen annan i stallet. Det är så ologiskt!

Ska nog starta en tråd på hästvård, tror jag...

 

[phie]

Lillegnutt släpptes på bete idag med sina gubbkamrater idag. Var bara han som busade till det, typ. (@Stereo det finns någon helkroppsbild som inte är riktigt representativ då den är tagen underifrån).

Bildbomb:

Ducklips och kindben, är han modell eller vad

Älskade, underbara och tokvackra skapelse