Vinterföräldrar 2019/2020

[cherie]

Vår lilla som är 6,5 månad sover fortfarande mycket på dagtid, fyra tupplurar/dag och omkring 3,5-4 timmar totalt. Vissa dagar kan det bli runt 4,5 timmar sömn till och med

Hon vaknar mellan kl 5-6 ().
Första tuppluren är mellan kl 6-7, dvs ungefär en timma efter att hon vaknat. Ca 40 min.
Andra tuppluren är omkring kl 9.15-9.45. Ca 40 min, ibland 1,5 timme.
Tredje tuppluren är omkring 12:15-12:45. Ibland 40 minuter, ibland 1,5 timme (beror på hur länge hon sov på tuppluren innan).
Fjärde tuppluren mellan 15:30-16:00. Ca 40 min-1 timme.
Läggdags omkring kl 19 och då drar vi verkligen ut på det, hon börjar bli rejält trött redan efter kl 18.

Svårt att veta vad som är normalt i den här åldern, och om man ska gå efter bebis eller efter vad som verkar vara normalt. Jag vet inte om vi borde ta bort en sömntur på dagarna (för att kanske få henne sova lite bättre/längre på nätterna - ibland kan hon vakna och vara pigg mitt i natten i ca 1-1,5h) men samtidigt blir hon EXTREMT trött och gnällig om hon inte får sova efter 2 timmar på dagen. Skrikfest deluxe.

 

[Mirach]

Hur sover era små nu och hur gamla är de? Både dag- och nattetid. Har ni tydliga rutiner eller varierar det lite?

A är 7,5 månad
Vi går oftast upp runt 7 men då har han ofta varit vaken ett tag.
Första sovstunden brukar bli runt 9:30, den är oftast inte så lång 30-40 min men ibland blir den 1,5 timme.
Sen sover han igen runt 14:30, då brukar han sova 1-2 timmar.
Han brukar somna för natten mellan 19-20.
Så han sover inte så mycket på dagen längre men han är för det mesta pigg och glad ändå

 

[Lickety]

Vår lilla som är 6,5 månad sover fortfarande mycket på dagtid, fyra tupplurar/dag och omkring 3,5-4 timmar totalt. Vissa dagar kan det bli runt 4,5 timmar sömn till och med

Hon vaknar mellan kl 5-6 ().
Första tuppluren är mellan kl 6-7, dvs ungefär en timma efter att hon vaknat. Ca 40 min.
Andra tuppluren är omkring kl 9.15-9.45. Ca 40 min, ibland 1,5 timme.
Tredje tuppluren är omkring 12:15-12:45. Ibland 40 minuter, ibland 1,5 timme (beror på hur länge hon sov på tuppluren innan).
Fjärde tuppluren mellan 15:30-16:00. Ca 40 min-1 timme.
Läggdags omkring kl 19 och då drar vi verkligen ut på det, hon börjar bli rejält trött redan efter kl 18.

Svårt att veta vad som är normalt i den här åldern, och om man ska gå efter bebis eller efter vad som verkar vara normalt. Jag vet inte om vi borde ta bort en sömntur på dagarna (för att kanske få henne sova lite bättre/längre på nätterna - ibland kan hon vakna och vara pigg mitt i natten i ca 1-1,5h) men samtidigt blir hon EXTREMT trött och gnällig om hon inte får sova efter 2 timmar på dagen. Skrikfest deluxe.

Hoppar in från hösttråden då min bebis är lite äldre: Vi hade i regel 30 min tupplurar tidigare, ytterst sällan längre. 3-4 st när han var lika gammal som din, dvs sömn 1,5-2 h på dagen. Nog fanken gick han upp i ottan ca kl 04-05 varje dag ändå! Och gör fortfarande nu när vi är 9 månader och har 2-3 tupplurar (som förvisso äntligen kan bli uppåt timmen). Så, nä, jag hade inte satsat jättemycket pengar på att bebis sover längre på morgonen av att minska tupplurarna på dagen.... Men du kan ju alltid prova

 

[cherie]

Hoppar in från hösttråden då min bebis är lite äldre: Vi hade i regel 30 min tupplurar tidigare, ytterst sällan längre. 3-4 st när han var lika gammal som din, dvs sömn 1,5-2 h på dagen. Nog fanken gick han upp i ottan ca kl 04-05 varje dag ändå! Och gör fortfarande nu när vi är 9 månader och har 2-3 tupplurar (som förvisso äntligen kan bli uppåt timmen). Så, nä, jag hade inte satsat jättemycket pengar på att bebis sover längre på morgonen av att minska tupplurarna på dagen.... Men du kan ju alltid prova

Nä, alltså egentligen tror jag inte heller på att färre tupplurar kommer göra att hon sover längre på natten. Hon sover ju redan 9-10 timmar per natt Och känns inte värt mödan, hon är outhärdlig när hon är trött så vi kommer må dåligt hela dagarna allihop om hon inte får sova. Undrar bara mest hur/när man märker att bebis vill sova mindre på dagtid liksom. Kanske reglerar sig själv.

 

[Lickety]

Nä, alltså egentligen tror jag inte heller på att färre tupplurar kommer göra att hon sover längre på natten. Hon sover ju redan 9-10 timmar per natt Och känns inte värt mödan, hon är outhärdlig när hon är trött så vi kommer må dåligt hela dagarna allihop om hon inte får sova. Undrar bara mest hur/när man märker att bebis vill sova mindre på dagtid liksom. Kanske reglerar sig själv.

Undrade jag med, men det löste sig naturligt för oss iaf. I vårt fall kör vi ibland med nån tupplur mer än ”sömnscheman” visar för hans ålder, troligen för att han behöver det med ganska korta lurar. Plötsligt var han pigg mycket längre tider mellan sovstunderna, och då kunde vi minska ned antalet och han sov lite längre.

 

[Förgätmigej]

SITTER I sängen och tittar på mitt barn som inte somnade vid liggamningen utan fick snurra runt lite själv och slutligen somnade på mage -själv och utan hudkontakt med mig känns så jäkla bra!

 

[Förgätmigej]

Skor till barn som lär sig gå. Vad köper man? just nu funkar det ju barfota inne och ute på gräs, men inom någon månad lär det behövas för han vill ju gå överallt.

Btw. Igår kväll somnade han igen utan hudkontakt och efter en timme var jag hungrig och vågade stiga upp och äta två mackor hanoch sambon sov fortfarande gott när jag kom tillbaka. Vi fick en babyvakt för flera månader sen och nu funderar jag på när man vågar prova den. Vill helst inte få ett bakslag.

 

[Madick]

Skor till barn som lär sig gå. Vad köper man? just nu funkar det ju barfota inne och ute på gräs, men inom någon månad lär det behövas för han vill ju gå överallt.

Btw. Igår kväll somnade han igen utan hudkontakt och efter en timme var jag hungrig och vågade stiga upp och äta två mackor hanoch sambon sov fortfarande gott när jag kom tillbaka. Vi fick en babyvakt för flera månader sen och nu funderar jag på när man vågar prova den. Vill helst inte få ett bakslag.

Boboux har vi. Dyra men bra kvalitet och modeller.

 

[cherie]

Alltså jag blir tokig på att lillans jäkla vändningar hela tiden! Nu har det tagit fart igen sen hon har börjat ställa sig upp på alla fyra. Det går inte att bära henne, byta blöja, klä på henne, söva henne eller sova heller för den delen. Blir TOKIG på riktigt! Står inte ut och mitt tålamod prövas typ varannan minut Gud, så jag hoppas att hon blir mer nöjd när hon lär sig krypa/gå för senaste månaderna har inte varit roliga faktiskt. Men med så enkel unge första tre månaderna så ska väl vi också få vår beskärda del... Hoppas innerligt att det lugnat sig lite om två månader när jag börjar Jobba, för jag förstår inte hur jag ska orka jobba och sen ha det såhär övrig tid.

 

[cherie]

Känner mig också så ensam i att tycka det blir jobbigare på nåt sätt. Alla andras bebisar verkar liksom bli gladare och sova bättre ju äldre de blir. Hos oss är det typ konstant gnäll (och lillan är rejält högljudd så det är olidligt) såvida hon inte är precis nyvaken eller nyäten. Eller hon är antingen jättegnällig eller jätteskrattig - men ska hon vara glad måste man underhålla henne extremt engagerat och inlevelsefullt och anstränga sig att hitta på en helt ny aktivitet eller lek ungefär varannan minut. Alltså inte typ sitta och leka ihop med nåt på golvet utan tex sjunga för henne med världens inlevelse, leka titut med fart eller hoppa högt i famnen samtidigt som vi gör roliga ljud etc. Och sömnen blir bara värre och värre även om det går lite upp och ner såklart.

Vet inte om det liksom är vi föräldrar som gör nåt fel så hon blir så frustrerad och inte nöjd. Får så dåligt samvete ibland när jag är så trött på henne. Så intensivt hela tiden, och jag blir galen på gormandet så fort vi inte är tillräckligt snabba eller roliga. Mat är helt omöjligt att få till för hon börjar gorma vid minsta missnöje - först att maten kanske inte kommer tillräckligt snabbt, sen att maten fastnar i munnen (tror jag) och hon inte får ner den och sen tar den 1/10 sekund och hon är mätt/har tröttnat och vill ner och då får hon panik, vrålar och kastar sig om och om och om i stolen med kladd överallt. Helt omöjligt hur vi ska kunna få till matstunderna när sambon börjar jobba, går knappt nu när vi är två att rodda med att göra i ordning mat, mata eller ge mat, torka av bebis och matplats etc på typ de två minutrarna man har på sig innan hon tröttnat totalt.

Aauuurghh. Det är SÅ intensivt. Ja, ni hör, jag är trött idag...

 

[Mirach]

Känner mig också så ensam i att tycka det blir jobbigare på nåt sätt. Alla andras bebisar verkar liksom bli gladare och sova bättre ju äldre de blir. Hos oss är det typ konstant gnäll (och lillan är rejält högljudd så det är olidligt) såvida hon inte är precis nyvaken eller nyäten. Eller hon är antingen jättegnällig eller jätteskrattig - men ska hon vara glad måste man underhålla henne extremt engagerat och inlevelsefullt och anstränga sig att hitta på en helt ny aktivitet eller lek ungefär varannan minut. Alltså inte typ sitta och leka ihop med nåt på golvet utan tex sjunga för henne med världens inlevelse, leka titut med fart eller hoppa högt i famnen samtidigt som vi gör roliga ljud etc. Och sömnen blir bara värre och värre även om det går lite upp och ner såklart.

Vet inte om det liksom är vi föräldrar som gör nåt fel så hon blir så frustrerad och inte nöjd. Får så dåligt samvete ibland när jag är så trött på henne. Så intensivt hela tiden, och jag blir galen på gormandet så fort vi inte är tillräckligt snabba eller roliga. Mat är helt omöjligt att få till för hon börjar gorma vid minsta missnöje - först att maten kanske inte kommer tillräckligt snabbt, sen att maten fastnar i munnen (tror jag) och hon inte får ner den och sen tar den 1/10 sekund och hon är mätt/har tröttnat och vill ner och då får hon panik, vrålar och kastar sig om och om och om i stolen med kladd överallt. Helt omöjligt hur vi ska kunna få till matstunderna när sambon börjar jobba, går knappt nu när vi är två att rodda med att göra i ordning mat, mata eller ge mat, torka av bebis och matplats etc på typ de två minutrarna man har på sig innan hon tröttnat totalt.

Aauuurghh. Det är SÅ intensivt. Ja, ni hör, jag är trött idag...

Har väl inte så många råd men vill bara säga att det är helt ok att tycka att småbarnslivet är fruktansvärt jobbigt ibland Det känner vi nog alla emellanåt.

 

[Förgätmigej]

Alltså jag blir tokig på att lillans jäkla vändningar hela tiden! Nu har det tagit fart igen sen hon har börjat ställa sig upp på alla fyra. Det går inte att bära henne, byta blöja, klä på henne, söva henne eller sova heller för den delen. Blir TOKIG på riktigt! Står inte ut och mitt tålamod prövas typ varannan minut Gud, så jag hoppas att hon blir mer nöjd när hon lär sig krypa/gå för senaste månaderna har inte varit roliga faktiskt. Men med så enkel unge första tre månaderna så ska väl vi också få vår beskärda del... Hoppas innerligt att det lugnat sig lite om två månader när jag börjar Jobba, för jag förstår inte hur jag ska orka jobba och sen ha det såhär övrig tid.

Lider med dig önskar jag hade en lösning till dig.

Jag börjar jobba om 7 veckor. Jag hoppas på att det sker ett mindre mirakel med Ts sömn för annars kommer jag vara trött
Apropå engagera. Svärmor undrade förra veckan vad vi hittar på om dagarna när sambon jobbar. Hon såg förvånad ut när jag sa att jag mest går omkring och håller Lilleman i händerna under vakentiden. Mina barn fick bara hänga på medan jag gjorde saker hemma sa hon. Ja det funkade säkert med hennes barn och jag fixar saker hemma, men det blir kortare stunder för sen tröttnar T på att ligga och då är det bara att gå igen...

 

[Madick]

Nu har vi bokat in oss på (snordyrt) babysim! Mina stora var med på det, superkul, men trean blev det aldrig av med.

 

[cherie]

Har väl inte så många råd men vill bara säga att det är helt ok att tycka att småbarnslivet är fruktansvärt jobbigt ibland Det känner vi nog alla emellanåt.

Tack Det var en lite bättre dag igår, och så en sämre idag igen. Hon är ofta nöjd när man bär henne så vi ska försöka göra det oftare nu, kanske behöver hon extra närhet nu. Jag har läst att väldigt nyfikna och motoriskt tidiga barn kan tycka världen blir lite för stor lite snabbt. Lite jobbigt att bära i värmeböljan nu bara. Min sambo kan ofta bära men jag får så fasligt ont i ryggen när jag bär lillan mycket, oavsett sjal eller sele. Är nog min hållning och brist på magmuskler. Men tänker att jag får försöka stå ut för lillans skull. Den fysiska smärtan är nog mer uthärdlig än gnället som ger mer psykisk smärta och så starka känslor av otillräcklighet som förälder.

 

[vemsomhelst123]

Känner mig också så ensam i att tycka det blir jobbigare på nåt sätt. Alla andras bebisar verkar liksom bli gladare och sova bättre ju äldre de blir. Hos oss är det typ konstant gnäll (och lillan är rejält högljudd så det är olidligt) såvida hon inte är precis nyvaken eller nyäten. Eller hon är antingen jättegnällig eller jätteskrattig - men ska hon vara glad måste man underhålla henne extremt engagerat och inlevelsefullt och anstränga sig att hitta på en helt ny aktivitet eller lek ungefär varannan minut. Alltså inte typ sitta och leka ihop med nåt på golvet utan tex sjunga för henne med världens inlevelse, leka titut med fart eller hoppa högt i famnen samtidigt som vi gör roliga ljud etc. Och sömnen blir bara värre och värre även om det går lite upp och ner såklart.

Vet inte om det liksom är vi föräldrar som gör nåt fel så hon blir så frustrerad och inte nöjd. Får så dåligt samvete ibland när jag är så trött på henne. Så intensivt hela tiden, och jag blir galen på gormandet så fort vi inte är tillräckligt snabba eller roliga. Mat är helt omöjligt att få till för hon börjar gorma vid minsta missnöje - först att maten kanske inte kommer tillräckligt snabbt, sen att maten fastnar i munnen (tror jag) och hon inte får ner den och sen tar den 1/10 sekund och hon är mätt/har tröttnat och vill ner och då får hon panik, vrålar och kastar sig om och om och om i stolen med kladd överallt. Helt omöjligt hur vi ska kunna få till matstunderna när sambon börjar jobba, går knappt nu när vi är två att rodda med att göra i ordning mat, mata eller ge mat, torka av bebis och matplats etc på typ de två minutrarna man har på sig innan hon tröttnat totalt.

Aauuurghh. Det är SÅ intensivt. Ja, ni hör, jag är trött idag...

Det går över. Det går över. Det går över. Jag var ensam några veckor när vårt barn var i den åldern och trodde jag skulle gå under. I en handvändning någon veck efter att pappan var hemma var det världens gladaste unge igen och har varit sen dess. Jag vet att jag kände de veckorna att om någon kan ta bort ljudet av gallskrik/gnäll i 10 minuter betalar jag vad som helst. Nu, 3-4 månader senare kommer jag knappt ihåg hur det var.

 

[Förgätmigej]

Idag började vi på babysim. Jättekul tyckte bebis och plaskade på.

Dop var i söndags på årets varmaste dag. Fy tusan vad varmt det var! Men ungen glad och åt frusna bananbitar på fikan efteråt.

Igår blev jag biten 5ggr. Är just nu en aning nervös när han kommer nära och gapar när jag nattat han igår lämnade jag han och sambon och gick ner och sätt själv i soffan nån halvtimme, det kändes ovant!

 

[cherie]

Nu har lillan fått sina första tand och det allra värsta gnällbeteendet är över. TACK och lov! Så skönt att det också hade en förklaring. Eller förklaring har det väl alltid, men någon vi liksom kunde förstå. Hon är så söt med sitt lilla risgryn

Hon blev 7 månader i veckan och det är fortsatt fullt ös. Hon är väldigt nära att knäcka koden att krypa, hon kommer överallt förutom just framåt men står och gungar på alla fyra dag som natt (och kastar sig ibland framåt för att nå något långt bort). Klättrar på allt. Numera är jag också helt trygg med att lämna henne sittandes utan att jag är på golvet, hon är superstabil. Hon har också lärt sig sätta sig upp helt själv, det tränar hon gärna mycket på (och sen tillbaka till liggande, sittande igen, liggande osv i all oändlighet). Det går lite långsamt med matintrot, hon blir jättefrustrerad när det fastnar mat på tungan/i svalget. Hon älskar sin tutte. Men hon får i sig några tsk mat till frukost och lunch eller middag.

Det absolut gulligaste hittills (och som gör att hon känns så stor) är att hon 1) klättrar upp i famnen när man sitter bredvid henne på golvet när hon vill ha närhet ❤ 2) visar att hon vill ha tutte genom att ta och dra i tröjan Det kan hon göra plötsligt när som, mitt i ett bad eller en måltid eller en bus-lek! Så gulligt!

Vårt största problem är att byta blöja och sätta på kläder. Det har varit jättesvårt länge nu, men tidigare har intensiv distrahering kunnat fungera men nu funkar inget! Hon blir skogstokig på rygg och är överallt och ingenstans när vi byter. Vid bajsblöjor behöver jag klä av mig alla kläder för det hamnar bajs överallt. Vi har gått över till byxblöjor och det underlättar något, men inte själva torkandet såklart. Om någon erfaren har tips så tar vi gärna emot. Det är ju ännu lite tidigt att byta ståendet tyvärr.

 

[Mirach]

A blev 8 månader förra helgen och ålar för fullt här hemma nu. Han står på alla fyra mycket också men har inte lärt sig att förflytta sig så än. Han ålar i racerfart när han ser något spännande, våra fötter tex
Han sitter inte själv än, är inte så intresserad av att sitta utan ligger hellre på mage och leker. Storasyster var likadan.

 

[Förgätmigej]

Här har vi en till ålare. Han började redan förra veckan men har varit lat och bara gjort det när vi är en bit bort. Annars sträckte han ut armar och ben och gnällde frustrerat sen var vi hos min mamma i förrgår och han började ta sig efter hunden och sen dess är det fullt ös. Inte i närheten av att lära sig krypa dock. Tror faktiskt han kommer gå före det, han är jättestadig när man går med honom

@cherie T har blivit sån de senaste dagarna. Appen har sagt att det varit språng länge nu men vi har inget märkt och den skulle sluta på Söndag när han bli 6 månader, men det är väl det här som kom nu sover dåligt med. Tack och lov slutade han bajsa i blöjan vid 4,5 månader men det är svårt nog att få på blöjan ändå.

 

[Madick]

Nu har lillan fått sina första tand och det allra värsta gnällbeteendet är över. TACK och lov! Så skönt att det också hade en förklaring. Eller förklaring har det väl alltid, men någon vi liksom kunde förstå. Hon är så söt med sitt lilla risgryn

Hon blev 7 månader i veckan och det är fortsatt fullt ös. Hon är väldigt nära att knäcka koden att krypa, hon kommer överallt förutom just framåt men står och gungar på alla fyra dag som natt (och kastar sig ibland framåt för att nå något långt bort). Klättrar på allt. Numera är jag också helt trygg med att lämna henne sittandes utan att jag är på golvet, hon är superstabil. Hon har också lärt sig sätta sig upp helt själv, det tränar hon gärna mycket på (och sen tillbaka till liggande, sittande igen, liggande osv i all oändlighet). Det går lite långsamt med matintrot, hon blir jättefrustrerad när det fastnar mat på tungan/i svalget. Hon älskar sin tutte. Men hon får i sig några tsk mat till frukost och lunch eller middag.

Det absolut gulligaste hittills (och som gör att hon känns så stor) är att hon 1) klättrar upp i famnen när man sitter bredvid henne på golvet när hon vill ha närhet ❤ 2) visar att hon vill ha tutte genom att ta och dra i tröjan Det kan hon göra plötsligt när som, mitt i ett bad eller en måltid eller en bus-lek! Så gulligt!

Vårt största problem är att byta blöja och sätta på kläder. Det har varit jättesvårt länge nu, men tidigare har intensiv distrahering kunnat fungera men nu funkar inget! Hon blir skogstokig på rygg och är överallt och ingenstans när vi byter. Vid bajsblöjor behöver jag klä av mig alla kläder för det hamnar bajs överallt. Vi har gått över till byxblöjor och det underlättar något, men inte själva torkandet såklart. Om någon erfaren har tips så tar vi gärna emot. Det är ju ännu lite tidigt att byta ståendet tyvärr.

Börja potta! Nu innan hon kan krypa. Spana om hon bajsar nån viss tid och om hon gör något innan. Man lär sig rätt snabbt och missar man så är det ju ingen panik.