supersonic
Trådstartare
Igår var det två veckor kvar till inskolning och fyra till jag börjar jobba igen. Det känns oerhört skönt men samtidigt är det en del av mig som gärna gör om det här en gång till. Den känslan blir jag liksom inte av med men sambon och jag är inte riktigt överens i frågan. Och eftersom han säger stopp så är det ju det som gäller. Kanske han ändrar sig, vem vet. Just nu är det ju lite stökigt och bökigt med en snart fyraåring och en ettåring, men om några år när dottern börjat skolan (hua hur gick det till?) och sonen är som dottern är nu, då kanske vi känner att en till varit mysigt eller så tycker vi att det räcker bra så. Det känns lite ledsamt att detta kanske var sista gången.