Vill bara skriva lite

Jag vet inte hur jag ska skriva men vill iallafall skriva nånting. Men ja först så vill jag säga förlåt ifall nåt jag har skrivit har gjort nån ledsen eller nåt sånt. Och ifall nån kanske tog det neggativt på nåt sätt det som mamma skrev att jag hade gjort så förlåt för det isåfall
Och om det så tack till alla som har brytt sig och skrev snälla saker och allt sånt Trodde att det bara var några som kanske skulle bry sig så trodde inte att så många skulle det. Så ja tack för det också.
Kommer kanske inte skriva så jätte mycket här nu men vet inte. Men ville bara skriva nånting iallafall.
Och vill säga en sak men om ni tycker att allt om religion och sånt är jätte dumt och att dom som kanske tror på sånt är knäppa så behöver ni inte läsa nu. Men med det jag gjorde så sa flera efter att jag hade ängla vakt för hade det gått bara lite längre tid så hade jag fått stora hjärn skador eller dött. Så var jätte många saker som hände exakt rätt liksom så det inte blev så. Som att nån verkligen inte tyckte att jag skulle dö. Så jag vet inte om jag tror så men OM så kanske inte Gud ville att jag skulle dö nu så att det inte var meningen för då hade jag nog gjort det. Men ja jag vet inte och ifall nån tycker det är korkat att tänka så så behöver ni kanske inte skriva det.
Vet inte vad jag ska skriva mera men ifall nån har några frågor eller några saker som jag kanske kan skriva om när jag orkar så får ni gärna skriva det

 

[LiviaFilippa]

Vill också skriva tack till alla att ni bryr er och så och skriver massa snällt. Vet att det säkert inte märks men jag ÄR tack sam för det iallafall

 

[Sleepy]

Jag behövde få mer medicin mot ångest för blev som helt is kall och skakig och det enda som var i huvudet var liksom att hon är DÖD. Det går typ inte att fatta så det upp repas helatiden i min hjärna att hon är död död död DÖD. Och det är så jävla orättvist att det verkar som alla jag verkligen älskar dom dör. Så är väl bara frågan om det är O eller B som ska dö sen. Och jag som VILL dö och finns inget som jag vill leva för men jag måste. Som att nån gud eller ödet eller nån bara vill kolla hur dåligt dom kan få mig att må och vad som händer.
Vet inte vad jag tror händer efter döden heller men OM det finns minsta lilla chans att man får träffa dom som har dött så vill jag bara ännu mera få dö och slippa leva som jag inte ens vill.

Livet är verkligen orättvist emot dig nu, alla smällar på en gång. Det här med att förlora någon som står en nära är så tungt, det gör så ont. Det påminner verkligen om hur skört livet är och att vi får vara rädda om varandra och vara tacksamma för varje stund vi har tillsammans, för det finns inga garantier för hur länge det varar.

Jag förstår att C var så viktig för dig. Ni måste ha haft så många mysiga stunder tillsammans, för att ha byggt upp en så fin relation. Jag tror hon var tacksam för att hon fick vara just din ponny och ha det så bra.

 

[LiviaFilippa]

Jag vet att mamma och pappa kommer se dethär nångång. Men hoppas det är efter jag är där jag vill vara men ifall det är innan så kommer dom bli oroliga och kommer kanske ta längre tid innan jag kan. Men det spelar ingen roll för det är ändå bara ett fakta att jag kommer dö såfort det går.
Men vill bara skriva förlåt till alla här och att jag vill inte att nån ska bry sig och kanske vara orolig eller ledsen eller nåt sånt. För ingen här rår för nånting iallafall. Så även dom som jag har på ignorera för det blev för jobbigt så även dom är jag tack sam till också. Och såklart dom som är mera som kompisar även fast det låter knäppt. Men vet att dom flesta iallafall bara har viljat hjälpa och kan säga att hela denhär tiden som jag har varit inlagd så har ALLA som nån gång har skrivit betytt sååå mycket och att iallafall ibland så har det varit typ som att ta en paus från allt liksom i verkligheten och skriva med er som inte kanske tänker lika om mig som mina föräldrar och olika personal. Och vill bara skriva det för vill att ni ska veta det.
Och skriver inte dethär för att nån ska känna nåt neggativt så snälla gör inte det. Utan vill bara att ALLA ni ska veta att jag upp skattar varje svar och att ni har hjälpt mycket mer hela hösten än vad nån nog fattar.
Och vill säga att jag fattar om vissa tycker att det är fel och dåligt och allt sånt men lika som jag bara visste att C skulle inte klara sig så samma känsla så VET jag att jag inte kommer leva länge till alls heller. Men skriver inte det för att göra nån orolig eller nåt sånt för det vill jag INTE utan vill bara förklara så ni fattar

 

[Sleepy]

Jag vet att mamma och pappa kommer se dethär nångång. Men hoppas det är efter jag är där jag vill vara men ifall det är innan så kommer dom bli oroliga och kommer kanske ta längre tid innan jag kan. Men det spelar ingen roll för det är ändå bara ett fakta att jag kommer dö såfort det går.
Men vill bara skriva förlåt till alla här och att jag vill inte att nån ska bry sig och kanske vara orolig eller ledsen eller nåt sånt. För ingen här rår för nånting iallafall. Så även dom som jag har på ignorera för det blev för jobbigt så även dom är jag tack sam till också. Och såklart dom som är mera som kompisar även fast det låter knäppt. Men vet att dom flesta iallafall bara har viljat hjälpa och kan säga att hela denhär tiden som jag har varit inlagd så har ALLA som nån gång har skrivit betytt sååå mycket och att iallafall ibland så har det varit typ som att ta en paus från allt liksom i verkligheten och skriva med er som inte kanske tänker lika om mig som mina föräldrar och olika personal. Och vill bara skriva det för vill att ni ska veta det.
Och skriver inte dethär för att nån ska känna nåt neggativt så snälla gör inte det. Utan vill bara att ALLA ni ska veta att jag upp skattar varje svar och att ni har hjälpt mycket mer hela hösten än vad nån nog fattar.
Och vill säga att jag fattar om vissa tycker att det är fel och dåligt och allt sånt men lika som jag bara visste att C skulle inte klara sig så samma känsla så VET jag att jag inte kommer leva länge till alls heller. Men skriver inte det för att göra nån orolig eller nåt sånt för det vill jag INTE utan vill bara förklara så ni fattar

Jag tycker du ska prata med din pappa nu på en gång om att du känner så här. Är han där hos dig? Har du en plan?

 

[Takire]

Jag vet att mamma och pappa kommer se dethär nångång. Men hoppas det är efter jag är där jag vill vara men ifall det är innan så kommer dom bli oroliga och kommer kanske ta längre tid innan jag kan. Men det spelar ingen roll för det är ändå bara ett fakta att jag kommer dö såfort det går.
Men vill bara skriva förlåt till alla här och att jag vill inte att nån ska bry sig och kanske vara orolig eller ledsen eller nåt sånt. För ingen här rår för nånting iallafall. Så även dom som jag har på ignorera för det blev för jobbigt så även dom är jag tack sam till också. Och såklart dom som är mera som kompisar även fast det låter knäppt. Men vet att dom flesta iallafall bara har viljat hjälpa och kan säga att hela denhär tiden som jag har varit inlagd så har ALLA som nån gång har skrivit betytt sååå mycket och att iallafall ibland så har det varit typ som att ta en paus från allt liksom i verkligheten och skriva med er som inte kanske tänker lika om mig som mina föräldrar och olika personal. Och vill bara skriva det för vill att ni ska veta det.
Och skriver inte dethär för att nån ska känna nåt neggativt så snälla gör inte det. Utan vill bara att ALLA ni ska veta att jag upp skattar varje svar och att ni har hjälpt mycket mer hela hösten än vad nån nog fattar.
Och vill säga att jag fattar om vissa tycker att det är fel och dåligt och allt sånt men lika som jag bara visste att C skulle inte klara sig så samma känsla så VET jag att jag inte kommer leva länge till alls heller. Men skriver inte det för att göra nån orolig eller nåt sånt för det vill jag INTE utan vill bara förklara så ni fattar

Jag hoppas att du "vet fel"
. Och hoppas att det är okej att jag skriver det.

 

[EmmaBovary]

Jag vet att mamma och pappa kommer se dethär nångång. Men hoppas det är efter jag är där jag vill vara men ifall det är innan så kommer dom bli oroliga och kommer kanske ta längre tid innan jag kan. Men det spelar ingen roll för det är ändå bara ett fakta att jag kommer dö såfort det går.
Men vill bara skriva förlåt till alla här och att jag vill inte att nån ska bry sig och kanske vara orolig eller ledsen eller nåt sånt. För ingen här rår för nånting iallafall. Så även dom som jag har på ignorera för det blev för jobbigt så även dom är jag tack sam till också. Och såklart dom som är mera som kompisar även fast det låter knäppt. Men vet att dom flesta iallafall bara har viljat hjälpa och kan säga att hela denhär tiden som jag har varit inlagd så har ALLA som nån gång har skrivit betytt sååå mycket och att iallafall ibland så har det varit typ som att ta en paus från allt liksom i verkligheten och skriva med er som inte kanske tänker lika om mig som mina föräldrar och olika personal. Och vill bara skriva det för vill att ni ska veta det.
Och skriver inte dethär för att nån ska känna nåt neggativt så snälla gör inte det. Utan vill bara att ALLA ni ska veta att jag upp skattar varje svar och att ni har hjälpt mycket mer hela hösten än vad nån nog fattar.
Och vill säga att jag fattar om vissa tycker att det är fel och dåligt och allt sånt men lika som jag bara visste att C skulle inte klara sig så samma känsla så VET jag att jag inte kommer leva länge till alls heller. Men skriver inte det för att göra nån orolig eller nåt sånt för det vill jag INTE utan vill bara förklara så ni fattar

Borde någon av oss här försöka larma på något vis? Hade du inte legat på sjukhus med vak så hade det varit givet...

 

[LiviaFilippa]

Både pappa och personalen vet redan nästan allt så jag KAN inte justnu iallafall. Men vet att det kommer bli snart iallafall och det vet dom också.

 

[emma-vsm]

Jag vet att mamma och pappa kommer se dethär nångång. Men hoppas det är efter jag är där jag vill vara men ifall det är innan så kommer dom bli oroliga och kommer kanske ta längre tid innan jag kan. Men det spelar ingen roll för det är ändå bara ett fakta att jag kommer dö såfort det går.
Men vill bara skriva förlåt till alla här och att jag vill inte att nån ska bry sig och kanske vara orolig eller ledsen eller nåt sånt. För ingen här rår för nånting iallafall. Så även dom som jag har på ignorera för det blev för jobbigt så även dom är jag tack sam till också. Och såklart dom som är mera som kompisar även fast det låter knäppt. Men vet att dom flesta iallafall bara har viljat hjälpa och kan säga att hela denhär tiden som jag har varit inlagd så har ALLA som nån gång har skrivit betytt sååå mycket och att iallafall ibland så har det varit typ som att ta en paus från allt liksom i verkligheten och skriva med er som inte kanske tänker lika om mig som mina föräldrar och olika personal. Och vill bara skriva det för vill att ni ska veta det.
Och skriver inte dethär för att nån ska känna nåt neggativt så snälla gör inte det. Utan vill bara att ALLA ni ska veta att jag upp skattar varje svar och att ni har hjälpt mycket mer hela hösten än vad nån nog fattar.
Och vill säga att jag fattar om vissa tycker att det är fel och dåligt och allt sånt men lika som jag bara visste att C skulle inte klara sig så samma känsla så VET jag att jag inte kommer leva länge till alls heller. Men skriver inte det för att göra nån orolig eller nåt sånt för det vill jag INTE utan vill bara förklara så ni fattar

Snälla Emma, kan du prata med din pappa? Eller visa det här?

 

[LiviaFilippa]

Snälla Emma, kan du prata med din pappa? Eller visa det här?

Han vet redan att jag har dom känslorna och tankarna

 

[sorbifolia]

Emma, snälla, kan du stanna här hos oss? Du är en så fantastisk fin människa, världen behöver flera såna som dig.

Du kanske inte tror mig nu, men om du skulle dö, så kommer det kännas ÄNNU värre för dina föräldrar än vad det känns för dig att ha förlorat C. Du är oersättlig.

 

[Sleepy]

Han vet redan att jag har dom känslorna och tankarna

Har du tänkt ut en plan, Emma?

Vet du, jag tror inte C hade velat att du ska dö. Jag är säker på att hon hade önskat att du skulle leva vidare åt er båda, nu när inte hon kunde längre. Så att hon kan kika ner ifrån ett moln, när du och O flyger fram över hindren i framtiden, frusta lite och berätta för de andra att det är hon som lärt dig så bra.

 

[LiviaFilippa]

Alltså jag har både en sköterska och pappa som är i samma rum helatiden så spelar ingen roll hur mycket jag VILL så KAN jag inte göra nånting nu. Så ingen behöver tro det. Men bara vill förklara det med att jag vet att det kommer bli så iallafall.

 

[emma-vsm]

Han vet redan att jag har dom känslorna och tankarna

Jag såg det sen, blev rädd och skrev lite snabbt. Bra att han vet.

Det gör ont att se det du skriver. Jag vet att du är omtänksam och inte vill att vi ska vara oroliga men det går inte. Du ska vara kvar här. I

 

[Mauen]

Det är verkligen orättvist att din ponny inte finns mer. Sorgen att förlora ett älskat djur är avgrundsdjup. Men att man sörjer dem visar att de varit högt älskade. Att deras existens har varit betydelsefull. Det är fint.

Stanna här hos oss. En sekund, en minut, en timme i taget. Titta på dina föräldrar. Se hur mycket de älskar dig. Hur värdefull du är för dem. Förhoppningsvis kommer du tycka livet är värt att leva om du bara uthärdar ett tag till.

Snälla försök stanna kvar.

 

[tuaphua]

Åh Emma, så fruktansvärt sorgligt med C!
Jag förstår att det hade varit nog så svårt om du inte redan hade det så tufft. Jag tänker på dig och hoppas att du orkar och får hjälp genom detta.
Självklart förstår vi att du hela tiden brytt dig om båda ponnier! Det märks tydligt i dina inlägg hur mkt du bryr dig om att de ska ha det bra.
Jag är så ledsen att det slutade så här med C.
Du har gett henne allt du kunnat och hon har haft det bra.
Hoppas du får sova inatt!

 

[LiviaFilippa]

Vaknade för ett tag sen och först kändes allt bara konstigt och sen kom det typ från ingenstans att C är DÖD. Som att jag hade glömt det. Så fick sån jävla panik och försökte göra dumma saker men såklart går det inte. Och jag vill inte vara rädd om mig eller nåt sånt. Jag vill bara få slippa finnas men det går inte än. Och jag borde säkert ha dåligt samvete att jag tänker så men jag bryr mig inte om mamma och pappa skulle bli ledsna. För jag KAN inte fortsätta leva och det spelar ingen roll hur mycket vak jag har så nångång kommer en chans.

 

[LiviaFilippa]

En till sak också är att jag har så jävla dåligt samvete mot C. För liksom det kanske var mitt fel att hon blev halt. Kanske att jag red dåligt eller så. Sen har jag inte ens kunnat sköta om henne på hela hösten för jag har varit inlagd och har oftast inte ens saknat henne och O. Så fast att hon har varit frisk så fick hon inte börja ridas ändå pågrund av mig. Och ja mamma har ju jobbat henne från marken och så men hon älskade att rida ut och hoppa och allt sånt och det fick hon ju inte. Och jag ville inte ens göra det. Så hon har typ bara stått där i ett halv år och kanske trott att jag inte tyckte om henne mera eller att jag tyckte mera om O för att han är bättre. Och kom inte ens dit till henne förräns det nästan var för sent och hon kanske inte ens fattade att jag var där. Och en till sak men vet inte hur hästar tänker om sånt men O kanske också är jätte ledsen nu för han har ju också förlorat sin bästa vän. Och det känns som allting är mitt fel för kan säga hur många saker som helst att det är det. Men vet att vissa bara skulle säga mot ändå så jag orkar inte. Men alla jag bryr mig om verkar ju dö så om inte jag gör det så kommer väl O eller B dö snart också. Eller mamma eller pappa och alltså ingen kan ju säga att det är bättre att alla andra dör än att jag gör det.

 

[LiviaFilippa]

Förresten en sak till om det som nån skrev att det skulle vara ännu värre för mamma och pappa om jag dog än det är för mig att C är död. Så vill jag bara säga att när jag var i stallet så VILLE jag att hon skulle få slippa ha så ont och må så dåligt. Och det fanns inget nån kunde göra så jag ville bara att hon skulle få dö snabbt så hon inte behövde lida mera. Alltså inte såklart att jag ville att hon skulle dö bara så men när det var enda sättet hon skulle få sluta ha så ont så var det liksom att jag ville att veterinären skulle göra det såfort hon kunde. Vet att man inte kan jämföra exakt så och jag har inte jätte ont i magen på det sättet. Men liksom psykiskt eller hur man säger så har jag nog minst lika ont som tarm vred. Så OM man ska jämföra så så borde mamma och pappa också vilja att jag skulle få slippa.

 

[Fjordfrälst]

Förresten en sak till om det som nån skrev att det skulle vara ännu värre för mamma och pappa om jag dog än det är för mig att C är död. Så vill jag bara säga att när jag var i stallet så VILLE jag att hon skulle få slippa ha så ont och må så dåligt. Och det fanns inget nån kunde göra så jag ville bara att hon skulle få dö snabbt så hon inte behövde lida mera. Alltså inte såklart att jag ville att hon skulle dö bara så men när det var enda sättet hon skulle få sluta ha så ont så var det liksom att jag ville att veterinären skulle göra det såfort hon kunde. Vet att man inte kan jämföra exakt så och jag har inte jätte ont i magen på det sättet. Men liksom psykiskt eller hur man säger så har jag nog minst lika ont som tarm vred. Så OM man ska jämföra så så borde mamma och pappa också vilja att jag skulle få slippa.

Klart du inte ville hon skulle ha ont! Det är ju det preveleget djuren har jämfört med oss människor ändå. När jag mådde rent SKIT efter bilolyckan jag överlevde; hade feber och smärtor (fraktur i bäckenet) så sa jag till mina allra närmaste att det är för tufft att komma igen, jag hade hellre dött....Just då upplevde jag det och jag kan säga att det syntes hur de led av mina ord/min önskan då! Nu idag är jag självklart tacksam för att det inte slutade så och jag är en läxa och erfarenhet rikare.

 

[Sleepy]

Vaknade för ett tag sen och först kändes allt bara konstigt och sen kom det typ från ingenstans att C är DÖD. Som att jag hade glömt det. Så fick sån jävla panik och försökte göra dumma saker men såklart går det inte. Och jag vill inte vara rädd om mig eller nåt sånt. Jag vill bara få slippa finnas men det går inte än. Och jag borde säkert ha dåligt samvete att jag tänker så men jag bryr mig inte om mamma och pappa skulle bli ledsna. För jag KAN inte fortsätta leva och det spelar ingen roll hur mycket vak jag har så nångång kommer en chans.

Har ni pratat om hur ni ska göra med psykologen idag, Emma?