Vill bara skriva lite

Jag vet inte hur jag ska skriva men vill iallafall skriva nånting. Men ja först så vill jag säga förlåt ifall nåt jag har skrivit har gjort nån ledsen eller nåt sånt. Och ifall nån kanske tog det neggativt på nåt sätt det som mamma skrev att jag hade gjort så förlåt för det isåfall
Och om det så tack till alla som har brytt sig och skrev snälla saker och allt sånt Trodde att det bara var några som kanske skulle bry sig så trodde inte att så många skulle det. Så ja tack för det också.
Kommer kanske inte skriva så jätte mycket här nu men vet inte. Men ville bara skriva nånting iallafall.
Och vill säga en sak men om ni tycker att allt om religion och sånt är jätte dumt och att dom som kanske tror på sånt är knäppa så behöver ni inte läsa nu. Men med det jag gjorde så sa flera efter att jag hade ängla vakt för hade det gått bara lite längre tid så hade jag fått stora hjärn skador eller dött. Så var jätte många saker som hände exakt rätt liksom så det inte blev så. Som att nån verkligen inte tyckte att jag skulle dö. Så jag vet inte om jag tror så men OM så kanske inte Gud ville att jag skulle dö nu så att det inte var meningen för då hade jag nog gjort det. Men ja jag vet inte och ifall nån tycker det är korkat att tänka så så behöver ni kanske inte skriva det.
Vet inte vad jag ska skriva mera men ifall nån har några frågor eller några saker som jag kanske kan skriva om när jag orkar så får ni gärna skriva det

 

[Takire]

@EmmaFilippa jag har inga ord

 

[LiviaFilippa]

Jag lider så mycket med dig. Många av oss har förlorat en bästa kompis och för min del var det nog den jobbigaste dagen i mitt liv, även fast jag var förberedd. Det känns så himla orättvist att det här skulle hända dig nu.

Att du fick säga hej då, vilka fina föräldrar du har som ordnade det Hur fruktansvärt det än är så kunde varken du eller någon annan göra något. Tarmvred går inte att förutse och veterinären gjorde vad den kunde.

Jag förstår att du är trött och att allt känns luddigt. Det blir ju ett trauma och allt går så fort med kolik.

Tänker på dig

Fattar om det här låter helt stört men jag visste typ direkt att det skulle sluta såhär. Men då känns det också att tänk om det blev så för att jag tänkte det. Alltså detdär med att det man tänker kommer tillbaka liksom så man ska tänka possitivt. Och jag tänkte ju direkt hon kommer dö. Och jag vet att dom flesta inte tror att det går till så men bara TÄNK OM. Ifall jag hade tänkt att hon skulle bli bra bara OM hon hade blivit det då.

 

[LiviaFilippa]

Det kan vara svårt att ta in det, det tar tid innan det liksom landar inom en. Har du kunnat vila något under dagen?

Jag sov några timmar efter vi kom tillbaka men sen har jag inte gjort det. Så är jätte trött fast ändå inte.

 

[Ullmerkott]

Fattar om det här låter helt stört men jag visste typ direkt att det skulle sluta såhär. Men då känns det också att tänk om det blev så för att jag tänkte det. Alltså detdär med att det man tänker kommer tillbaka liksom så man ska tänka possitivt. Och jag tänkte ju direkt hon kommer dö. Och jag vet att dom flesta inte tror att det går till så men bara TÄNK OM. Ifall jag hade tänkt att hon skulle bli bra bara OM hon hade blivit det då.

Många saker kan man påverka med hur man tänker, men tarmvred är inte en av dem. Vi är nog många hästägare som direkt ser det värsta framför oss när hästarna är sjuka. I de allra flesta fall går det bra ändå. Jag är så ledsen att det inte gjorde det den här gången.

 

[LiviaFilippa]

Många saker kan man påverka med hur man tänker, men tarmvred är inte en av dem. Vi är nog många hästägare som direkt ser det värsta framför oss när hästarna är sjuka. I de allra flesta fall går det bra ändå. Jag är så ledsen att det inte gjorde det den här gången.

Nej jag vet men ändå. Bara tänk OM det hade varit nån skillnad.

 

[Shaggy]

Nej jag vet men ändå. Bara tänk OM det hade varit nån skillnad.

Jag förstår dina tankar men NEJ det finns inget "tänk om" här. Dina tankar kunde inte ändra på detta alls utan det hela handlar om att du var rädd för att förlora en älskad vän och därmed tänkte de tankarna och samtidigt hade du sådan otur att sjukdomen var mycket värre än den behövt vara.
Visst hade du samma tankar när din häst vara halt? "Tänk om den inte blir frisk". Det är naturligt att tänka så när någon man älskar blir allvarligt sjuk. Jag har dödförklarat mina bägge ett antal gånger just i rädsla för att det ska gå så illa. En dag kommer jag bli sannspådd men det kommer inte bero på att jag tänkte samma tanke jag tänkt varje gång de skadat sig/blivit sjuka. Jag sörjde för övrigt min vackra vita <-- i 11 år innan jag förlorade henne (gör aldrig det det är en usel idé som har skapat massor av problem för mig) eftersom hon hade kronisk hosta i de 11 åren.

 

[emma-vsm]

Fattar om det här låter helt stört men jag visste typ direkt att det skulle sluta såhär. Men då känns det också att tänk om det blev så för att jag tänkte det. Alltså detdär med att det man tänker kommer tillbaka liksom så man ska tänka possitivt. Och jag tänkte ju direkt hon kommer dö. Och jag vet att dom flesta inte tror att det går till så men bara TÄNK OM. Ifall jag hade tänkt att hon skulle bli bra bara OM hon hade blivit det då.

Jag fattar. Jag tänker ofta ganska mycket katastroftankar när nåt händer. Eller ibland när inget ens har hänt. Och i 99,9 % av fallen blir det inte så illa som jag tänkt. Jag förstår att du tänker så nu, men jag är helt säker på att du inte kunnat göra något annorlunda.

Jag vet att många pratar om tankens kraft och så. Men jag tror inte det funkar så i dom här situationerna. Jag tror man kan påverka hur man tänker till viss del och det kan leda till att man gör saker annorlunda men jag tror inte man kan ”tänka till sig” att det värsta händer.

Många tror också att saker är förutbestämda (ibland av gud) och då borde det inte spela någon roll hur man tänker alls. Jag vet inte, det är stora frågor och jag förstår att du tänker mycket på det. När jag fick avliva min häst var nästan det jobbigaste att jag kände att jag behövde spela gud och bestämma över liv och död. Vem är jag att bestämma om han ska dö liksom? Logiskt fattar vi ju att vi måste ta beslut åt våra djur (ofta finns det ju inte ens alternativ) men känslomässigt är det nog det värsta som finns.

 

[Lobelia]

Fattar om det här låter helt stört men jag visste typ direkt att det skulle sluta såhär. Men då känns det också att tänk om det blev så för att jag tänkte det. Alltså detdär med att det man tänker kommer tillbaka liksom så man ska tänka possitivt. Och jag tänkte ju direkt hon kommer dö. Och jag vet att dom flesta inte tror att det går till så men bara TÄNK OM. Ifall jag hade tänkt att hon skulle bli bra bara OM hon hade blivit det då.

Ibland är det bara så att man vet vad som kommer att ske, 6:e sinnet kallar en del det. Och nej du kan inte ha tänkt fram det, man kan inte tänka fram tarmvred på en häst. Visst kan en positiv attityd hjälpa men det finns gränser och din ponny var tyvärr bortom all hjälp.

Ta hand om dig

 

[Lobelia]

Nej jag vet men ändå. Bara tänk OM det hade varit nån skillnad.

Det är en otäck tanke man får ibland, om det finns någon grund är svårt att veta säkert, om det finns den typen av övernaturliga saker. Nu har du ju inte önskat din ponny något ont - tvärt om, kanske blev du bara rädd och trodde det skulle gå illa eller så kunde du förnimma det på något vis.

 

[svea]

Men Emma, vilken sorglig nyhet om din ponny. Så himla tråkigt och absolut ingens fel.

 

[LiviaFilippa]

Förlåt att jag inte svarar så mycket men vet inte vad jag ska svara. För allt känns så konstigt och som att jag både vet att hon inte finns mer och att jag ändå inte kan få in det i hjärnan. Kan inte förklara men att jag vet det fast ändå känns det inte som det är påriktigt liksom. Och är typ rädd att sova ifall det kommer kännas mera verkligt ifall jag inte är lika trött. Och jag vill inte att det ska kännas verkligt.
Och blev nästan nyss på mind att jag ska till psykologen imorgon och vill verkligen INTE. Men jag vet inte om jag kan slippa det på nåt sätt eller ifall jag måste.
Och nu är det kvälls fika som jag verkligen inte bryr mig ett dugg om ALLS men måste ändå men skriver mer sen.

 

[Sleepy]

Förlåt att jag inte svarar så mycket men vet inte vad jag ska svara. För allt känns så konstigt och som att jag både vet att hon inte finns mer och att jag ändå inte kan få in det i hjärnan. Kan inte förklara men att jag vet det fast ändå känns det inte som det är påriktigt liksom. Och är typ rädd att sova ifall det kommer kännas mera verkligt ifall jag inte är lika trött. Och jag vill inte att det ska kännas verkligt.
Och blev nästan nyss på mind att jag ska till psykologen imorgon och vill verkligen INTE. Men jag vet inte om jag kan slippa det på nåt sätt eller ifall jag måste.
Och nu är det kvälls fika som jag verkligen inte bryr mig ett dugg om ALLS men måste ändå men skriver mer sen.

Vad är det som känns jobbigt med psykologen i morgon?

 

[TeamLundVer]

Jag är jätte konstig i huvudet för har nästan inte sovit alls och behövde mer ångest medicin också. Så är jätte konstig men vill iallafall skriva om det. För justnu känns det typ inte verkligt så kanske kan skriva nu.
Men nångång inatt så blev hon jätte mycket sämre så mamma ringde veterinären igen. Sen innan veterinären var där igen så ringde hon till pappa och sa att hon inte trodde det skulle gå bra. Och då var pappa att vi SKA åka dit. Så han pratade med nån personal vet inte vem. Dom visste ju redan att hon var sjuk men vet inte vad han sa men fick iallafall åka dit. Vet inte hur och det var en sak så det känns så overkligt som en dålig dröm för jag har inte fått åka härifrån på jätte länge men nu så fick jag för en sån sak. Så jag och pappa åkte dit och då var veterinären redan där och mamma och hon som hjälper oss med O och hennes mamma. Och då var det att hon hade jätte ont och det var inget man kunde göra. För som veterinären sa iallafall så hade hon typ alla tecken att hon hade tarm vred och jätte ont och hon skulle inte klara att åka till häst kliniken som skulle behövas annars. Men hon hade jätte ont och jätte jätte stora problem så det skulle inte gå. Så fanns liksom inget val. Och då hade hon fått massa medicin mot smärtan redan men såg ändå att hon hade jätte ont och typ var helt upp svälld hela magen som hon hade blivit på väldigt kort tid.
Så somsagt var inget val men fick säga hejdå iallafall. Men kunde typ inte säga nåt men kramade henne iallafall och så. Men det var nästan inte som det var hon för hon var som helt av stängd nästan för hon hade så ont. Så det var nästan att själva hon var redan borta på nåt sätt.
Sen gick hon som rider O och hennes mamma och veterinären ut med C för mamma klarade inte att vara med och jag fick inte. Så dom var med henne helatiden och dom var där hela natten också. Så hon var nog ändå trygg med dom också. Men vet inte hur lång tid det tog men kan ha varit två minuter eller en timme jag har ingen aning. Men när dom kom tillbaka så hon som rider O kramade mig jätte länge och hon grät och var inte förräns då som jag började gråta. Men ja då var ju C redan i himlen.
Sen åkte vi väl tillbaka men jag kommer typ inte ihåg det utan är som min hjärna stängde av sen. Så sen allt idag är typ helt o verkligt och konstigt och som jag ser det på film ungefär. Men behövde extra medicin också som jag blir konstig av som jag inte vill. Men sa ändå okej till den men kanske är därför allt känns konstigt nu. Men ville iallafall skriva ner allt jag kom ihåg nu och att ni vet vad som hände och så.

Vet inte hur jag ska skriva riktigt men det känns bra att du åtminstone fick en chans att ta farväl av C. Förstår att det är jättetufft just nu.
Min sista häst fick jag ta bort när jag var höggravid så det fanns liksom inte tid och ork att sörja honom då. 3år senare satt jag på en häst för första gången igen och bröt ihop fullständigt för då kom sorjen som jag bara stängt in i en låda under tiden.
Jag skriver ovan så att du vet att även om du känner dig avstängd nu så kan det komma sen. Det är helt okej, inget farligt men det är bättre om man åtminstone är beredd på att det kan komma.

Kram

 

[Kjerulfia]

Jag har läst och skickat hjärtan, men inte skrivit tidigare.

Men nu vill jag bara ge dig en bamsekram och hoppas att det hjälper dig lite granna. Livet är inte riktigt rättvist mot dig just nu.

Jag tycker du verkar ha kloka föräldrar och människor runt omkring dig som ser dig och verkligen gör allt de kan för att stötta och hjälpa.

 

[LiviaFilippa]

Vad är det som känns jobbigt med psykologen i morgon?

Typ allt men mest att liksom sitta och prata. För blir ju att man måste tänka mera djupt om saker liksom och jag vill inte det alls nu för det skulle bli såå såå jobbigt. Och vill inte prata med henne om vad jag tänker och känner.

 

[Sleepy]

Typ allt men mest att liksom sitta och prata. För blir ju att man måste tänka mera djupt om saker liksom och jag vill inte det alls nu för det skulle bli såå såå jobbigt. Och vill inte prata med henne om vad jag tänker och känner.

Jobbigt för att det är mycket just nu? Det förstår jag. Förhoppningsvis kan du få sova lite mer i natt, så kanske det känns lite lättare att orka med allt i morgon. Kram.

 

[Andromedae]

Typ allt men mest att liksom sitta och prata. För blir ju att man måste tänka mera djupt om saker liksom och jag vill inte det alls nu för det skulle bli såå såå jobbigt. Och vill inte prata med henne om vad jag tänker och känner.

Jag tror att psykologen absolut kommer att förstå om du säger att det är väldigt jobbigt för dig just nu, och kan anpassa er stund efter det.

 

[LiviaFilippa]

Alltså jag vill inte ens åka dit imorgon. Eller orkar inte för om inte jätte mycket ändras inatt som jag inte tror så har jag skit mycket dåliga tankar så kommer inte kunna säga mot dom ute och där så kommer det bli massa bråk och jobbigt om det OCKSÅ och orkar inte det.

 

[Sleepy]

Alltså jag vill inte ens åka dit imorgon. Eller orkar inte för om inte jätte mycket ändras inatt som jag inte tror så har jag skit mycket dåliga tankar så kommer inte kunna säga mot dom ute och där så kommer det bli massa bråk och jobbigt om det OCKSÅ och orkar inte det.

Känns det så i morgon också så behöver du tala om det för din pappa, så han vet. Så får ni se hur ni kan hantera det. Jag är hemskt ledsen att allt är så jobbigt för dig nu. Kram.

 

[LiviaFilippa]

Jag behövde få mer medicin mot ångest för blev som helt is kall och skakig och det enda som var i huvudet var liksom att hon är DÖD. Det går typ inte att fatta så det upp repas helatiden i min hjärna att hon är död död död DÖD. Och det är så jävla orättvist att det verkar som alla jag verkligen älskar dom dör. Så är väl bara frågan om det är O eller B som ska dö sen. Och jag som VILL dö och finns inget som jag vill leva för men jag måste. Som att nån gud eller ödet eller nån bara vill kolla hur dåligt dom kan få mig att må och vad som händer.
Vet inte vad jag tror händer efter döden heller men OM det finns minsta lilla chans att man får träffa dom som har dött så vill jag bara ännu mera få dö och slippa leva som jag inte ens vill.