Sv: Vilken tävling minst du bäst?
Ja och den medförde ingen vinst på något sätt, jo en erfarenhet rikare för mig.
Jag skulle rida speedpass, enkelt kan tyckas men nej då. Min madame var då relativt ny för mig, och galopp var bland de onödigaste gångarter som fanns enligt henne.
Vi startade därför pass sträckan med grisepass, för att sen ånga upp i en hisklig hastighet. Kruxet är bara när man startar så, de hamnar för långt ner på framdelen och risken för att slå på sig är stor. Så gjordes här, varpå madame slår upp i korsgalopp och Boj tappar bägge stigbyglarna. Jodå vi vispar fram en hastigt tempo, kunde liknas vid att vara som en klicks smör på en het potatis. Min tanke då var, nu kommer den första avramlingen i den här klubbens historia.
Nejdå, jag lyckas sitta kvar och får sen stopp på damen i höjd med de övriga ekipagen. Har man lärt sig något av detta? Fortsättning följer.
Nästa läggning sker på samma sätt,
läggning och läggning det är en överskattad historia. Varpå att korsgaloppen kommer som ett brev på posten, den här gången har jag kvar en stigbygel och tänker att hon stannar väl igen som vanligt i höjd med de andra. Varför då, när man kan fortsätta i korsgalopp en bit till, som tur var så stod ett antal stora höbalar i vägen som satte stopp för vår framfart. Hon gjorde helt sonika ett sidosprång när hon träffade på den första hästen, och fortsatte med sin vansinnesframfärd och då rök min andra stigbygel.
Jag fick mycket beröm att flera kända ryttare, för att ha klarat av den bedriften 2 gånger utan att ha farit i backen. Själv var jag inte alls stolt över det.
