Vilken ras? Hur är boxer och frallor?

[Fibusen]

Jag slår ett slag för dalmatiner som familjehund. De två jag har är perfekta familjehundar. Vet också några som drar med sina hundar. Både skidor och pulka.

Vi är en stor familj och med en liten bebis så kommer tyvärr hundarna ibland i andra hand. Men de är lyckliga bara de får vara med familjen så att det blir lite tråkigt då och då verkar inte bekymra dom.

När jag var liten (max yngre tonåren) fick jag ofta höra att dalmatiner hade lite problem med psyket,att dom var "falska" och "ostabila". Så jag blir lite tveksam faktist. Har dom varit det längre bak,eller är det bara ren bullshit jag fick höra (från flera håll)?

 

[Fibusen]

Labrador (inte ren jaktavel) känns som en rimlig fundering. Golden, om det inte varit för pälsen.

Fralla tror jag ni ska slå ur hågen, det verkar inte fungera alls för vad ni tänkt er med hunden. Boxer har jag träffat många, och majoriteten av dem kräver rätt mycket av sina ägare. Stimulans, både fysiskt och psykiskt. En åt upp en soffa på en förmiddag, det känns ju inte så himla kul att komma hem till.

Förslag som rottweiler känns helt vansinnigt, särskilt för oss som tagit över flera st omplaceringar för att familjer inte klarar av en så krävande hund. Det är dessutom en skarp ras som inte blir särskilt rolig i humöret när den är understimulerad.

Som sagt,Rottweiler blir det INTE! Jättevacker och fin hund,men där VET jag att vi erbjuder alldeles för lite för att den ska må bra. Jag vill varken riskera att hunden ska må dåligt,eller att det ska "slå slint" pga att stackaren bara är understimulerad. Labrador ska vi kika på! Goldens päls är väll inget problem direkt heller,men hur är dom nu för tiden? Dom var väll ganska sönderavlade ett tag med dålig mentalitet? Med pälsvård så menar jag tex pudel,klippning,föning,raka ansiktet så stackaren ser något,rycka öron osv. Att behöva kamma igenom pälsen då och då eller massa hundhår överallt är inget problem. Är mer dom hundarna med päls som växer hela tiden,som tovar sig om man inte borstar flera gånger i veckan,och som kräver schamponering och föning en timme efter badet som vi helst inte vill ha.

 

[Tora]

När jag var liten (max yngre tonåren) fick jag ofta höra att dalmatiner hade lite problem med psyket,att dom var "falska" och "ostabila". Så jag blir lite tveksam faktist. Har dom varit det längre bak,eller är det bara ren bullshit jag fick höra (från flera håll)?

Problemen kom när filmen om Pongo kom. Då skulle alla plötsligt ha en prickig Pongohund. Oseriösa uppfödare förstörde mycket då.

Jag har haft tre egna dalmatiner och deras värsta egenskaper har varit att dom hårar och slickar ihjäl folk.

Sen vaktar dom men inte mer än andra raser. En dalmatiner skall vara vänlig men ändå helst inte följa med främlingar.

Så är man noggrann i sitt val av uppfödare och gärna besöker denne innan så är de inte någon mer högrisk hund än någon annan "normal" hundras.

 

[Alfakrulls]

Min svägerska har en Miniatyr Bullterrier. Där kan vi kalla clown, haha.

Vet inte om jag någonsin träffat en hund med så mycket personlighet, åsikter, tokigheter och humor som den hunden. Gisses säger jag bara.

 

[ch791022]

När jag var liten (max yngre tonåren) fick jag ofta höra att dalmatiner hade lite problem med psyket,att dom var "falska" och "ostabila". Så jag blir lite tveksam faktist. Har dom varit det längre bak,eller är det bara ren bullshit jag fick höra (från flera håll)?

Jag skulle tyvärr säga att dom jag träffat på inte varit särskilt roliga alls, och absolut inga clowner om det är den typen av hund som ni gillar.

Och jag skulle faktiskt också föreslå staffen för den ni har är knappast rastypisk. Det brukar vara en aktiv hund som hackar på det mest men utan problem klarar lugnare perioder.
Med tanke på att rasen har exemplar som är uppe och tävlar på elitninvå i brukset så borde den inte vara så tråkig
Annars är som någon sa miniatyr bullterrier ett alternativ om man är på jakt efter en clown

/Camilla

 

[ch791022]

Min svärmor har två frallor. Den ena är liten och kompakt, hatar att gå på promenader och blir trött snabbt pga svårt med andningen. Den andra är av sportig typ, hoppar och studsar för jämnan, älskar när det händer saker osv. Båda är roliga och charmiga på sitt sätt men det är ingen hund för mig Båda älskar allt och alla förutom den ena som hatar andra hundar Frallan de hade innan togs bort för några månader sedan pga medfött hjärtfel, han blev tyvärr bara 1,5-2år gammal (inte säker på åldern där). Lydnaden överlag har jag ingen direkt koll på. Den ena drar efter vilt/katter/osv medan den andra är okej om man har lite koll. För mig känns dom som rätt korkade hundar (Får man säga så?)

Tror som andra det finns raser som passar er bättre!

Frallorna är korkade, det är en del av deras charm :P

/Camilla

 

[glittra]

Inte "sprallig" kanske,men glad,i allt! Nuvarande vovven är mer: "Aja,det blir nog bra. Gör så ni,jag stannar här i soffan jag." Vi vill ha en: Tjohoooo,vad kuuuul!!!!!! när man frågar något. En hund med humor,har sett det i vissa rasbeskrivningar tom, familjens clown.

Den ras jag direkt tänker på när jag läser det du skriver här är flatcoated retriever. Någon annan kan säkert svara på hur mycket jakt/apportering de kräver, men min uppfattning från de flattar jag träffat är att de individerna nöjde sig med hobby-apportering och annan aktivering.

Min uppfattning är att de inte är så smarta hundar, men hela deras uppsyn och personlighet skriker "åh, vad roliga saker vi hittar på!", svansen är alltid glad (och slår gärna ner saker från små bord och bänkar) och de vill så gärna följa med på saker att den hund som vi passade ett litet tag skulle med upp på byggnadsställningarna när vårt (höga) hus målades om (sedan kunde hon inte ta sig ner utan fick bäras).