Vikttråden 2022

[Thaliaste]

Det är inget fel att unna sig. Det jag tror blev fel var att du frågade ”ska jag unna mig” och så började folk svara på frågan. Det bästa hade nog varit om du helt enkelt bara unnade dig utan att fråga ngn först

Framförallt att frågan ställdes huruvida det är kalorimässigt ok att köpa en påse nötter? Hade frågan från början varit "jag är sugen på nötter, ska jag åka och köpa?" hade svaret blivit ett helt annat.

(Dock fortfarande lika okej att köpa och äta - att må bra på insidan är också viktigt även om det är kaloritätt)

 

[Thaliaste]

En dag förra veckan mådde jag dåligt, matt och svag. Efter lite efterforskande och hjälp av en annan bukefalist insåg jag att tre veckors knäckebrödsätande faktiskt inte är speciellt näringsfullt, och det var nog så att kroppen inte riktigt orkade med längre. Jag började äta ordentligt igen och piggnade till, det kändes en stor skillnad i kroppen.

Det var ju inte min mening att det skulle bli så, det var ju så sablars varmt och matlusten försvann kvickt, men jag åt ju trots allt, men knäckebröd och en och annan sallad, 4-6 gånger per dag åt jag ändå. När jag räknade ihop blev det inte många kalorier alls och inget jag kunde klara mig en längre tid på, men det var alltså inget jag tänkte på då, det var vad jag fick förstå efteråt.
Så 275 kcal är väldigt lite faktiskt.

Ja sommaren kan ge även mig energibrist pga bristande aptit faktiskt...! Märker det inte heller, så lite förrädiskt på det sättet, måste tänka efter och på så sätt inse att jag faktiskt inte ätit tillräckligt.

(Samt vätskeersättning, trots att det i en buketråd nyligen skrivits att man minsann inte behöver det. Men jag mår mycket bättre varma dagar med det, så jag kör på det som funkar för mig )

 

[sthu]

Framförallt att frågan ställdes huruvida det är kalorimässigt ok att köpa en påse nötter? Hade frågan från början varit "jag är sugen på nötter, ska jag åka och köpa?" hade svaret blivit ett helt annat.

(Dock fortfarande lika okej att köpa och äta - att må bra på insidan är också viktigt även om det är kaloritätt)

Fast frågan var ställd så, är det ok att åka och köpa nötter. Svaret blev att det beror på hur jag menar. Det var ingen seriöst ställd fråga från min sida och jag hade inte förväntat mig att få till svar att det är (för) kaloritätt.

Jag mår verkligen inte bra på insidan av det här. Tvärtom faktiskt, väldigt tvärtom. Jag inser att jag gjort fel på så många plan.

 

[Filura]

Det här kan en dietist hjälpa dig med. Vi på buke bara SPEKULERAR.

Sen, vill jag gå ner i vikt kan jag inte äta chips på helgen. Jag sabbar hela veckans "ätande enligt plan". Det är nog så för väldigt många, vin, öl, snabbmat och chips stoppar eventuell nedgång.

"Sabbar?" Varför lägga någon värdering i vad man äter, att detta är "dåligt" och detta är "bra". Varför ska man skuldbelägga sig för vad man äter?

Kl
Själv gick det mycket bättre för mig att gå ner i vikt, när jag slutade förbjuda "onyttigheter" och kasta skit på mig själv om jag åt något så kallat "onyttigt". "Bara" konstaterade att; "jag åt choklad idag, det kommer förmodligen gå lite trögare med viktminskningen och så är det med det." Noll värdering i det, inget skuldbeläggande, bara ett konstaterande och inget dåligt samvete. Handlar hem choklad till helgen som är mitt "mål", alltså äta choklad på helgen. Skulle jag ändå köpa/äta choklad mitt i veckan skulle jag inte klandra mig själv eller få dåligt samvete, för det skulle ändå inte bidra med något mer än ett dåligt mående om jag skuldbelägger mig för det. Jag skulle gå under helt om jag förbjöd mig själv att äta choklad, det är en av få ljusglimtar i mitt liv och då får jag försöka hitta sätt som fungerar långsiktigt så jag kan äta min älskade choklad.

Vet inte riktigt vad jag vill med mitt svammel egentligen mer än att snälla sluta skuldbelägga sig själv för vad man borde äta/inte äta, vad man ätit/inte ätit, onyttigt/nyttigt. Man mår inte bättre av det! Man lever bara en gång och livet är kort. Typ.

 

[Thaliaste]

Fast frågan var ställd så, är det ok att åka och köpa nötter. Svaret blev att det beror på hur jag menar. Det var ingen seriöst ställd fråga från min sida och jag hade inte förväntat mig att få till svar att det är (för) kaloritätt.

Jag mår verkligen inte bra på insidan av det här. Tvärtom faktiskt, väldigt tvärtom. Jag inser att jag gjort fel på så många plan.

Men det är fortfarande inte fel på dig, och du har inte gjort fel. Men jag kan inte se att någon annan gjort fel heller, som svarade på det som skrevs.

Ditt värde bestäms inte av vad du stoppar i dig, och du är inte konstig eller dum i huvudet. Vi är många som äter både nötter och chips, varför skulle du vara dummare än oss? Eller är vi också dumma menar du...?

 

[Lilla]

Fast frågan var ställd så, är det ok att åka och köpa nötter. Svaret blev att det beror på hur jag menar. Det var ingen seriöst ställd fråga från min sida och jag hade inte förväntat mig att få till svar att det är (för) kaloritätt.

Jag mår verkligen inte bra på insidan av det här. Tvärtom faktiskt, väldigt tvärtom. Jag inser att jag gjort fel på så många plan.

Fast hur ska folk veta det?
Tycker att alla har svarat bra och trevligt.

 

[sthu]

Men jag sabbar för mig själv om jag äter något utanför ramen, lägg ingen värdering i det. Nej, för att "sabba" är ju något utan värdering. Och en lång harang om hur mitt upplägg är fel, för man ska äta många gånger om dagen. Eller äta rätt, för den delen. Hur ska jag tolka det på ett annat sätt än att jag gör fel?

 

[Thaliaste]

"Sabbar?" Varför lägga någon värdering i vad man äter, att detta är "dåligt" och detta är "bra". Varför ska man skuldbelägga sig för vad man äter?

Kl
Själv gick det mycket bättre för mig att gå ner i vikt, när jag slutade förbjuda "onyttigheter" och kasta skit på mig själv om jag åt något så kallat "onyttigt". "Bara" konstaterade att; "jag åt choklad idag, det kommer förmodligen gå lite trögare med viktminskningen och så är det med det." Noll värdering i det, inget skuldbeläggande, bara ett konstaterande och inget dåligt samvete. Handlar hem choklad till helgen som är mitt "mål", alltså äta choklad på helgen. Skulle jag ändå köpa/äta choklad mitt i veckan skulle jag inte klandra mig eller få dåligt samvete, för det skulle ändå inte bidra med något mer än ett dåligt mående om jag skuldbelägger mig för det. Jag skulle gå under helt om jag förbjöd mig själv att äta choklad, det är en av få ljusglimtar i mitt liv och då får jag försöka hitta sätt som fungerar långsiktigt så jag kan äta min älskade choklad.

Vet inte riktigt vad jag vill med mitt svammel egentligen mer än att snälla sluta skuldbelägga sig själv för vad man borde äta/inte äta, vad man ätit/inte ätit, onyttigt/nyttigt. Man mår inte bättre av det! Man lever bara en gång och livet är kort. Typ.

Jag har också filosofin att inte lägga värdering i kalorierna och vad jag stoppar i mig. Kalorierna är ju vad de är, och påverkas inte av hur jag känner kring dem. Jag är inte en sämre eller bättre person utifrån vad jag äter, det bara är och jag strävar efter ett resultat precis som att jag diskar för att ha rena tallrikar och vattnar blommorna för att de inte ska torka. Det ger olika resultat beroende på om jag diskar eller vattnar, och den kausaliteten kan jag inte tänka bort, men jag värderar inte mig själv utifrån om jag gör det eller inte.

Med det sagt så behöver jag gå ner i vikt för att må bra och kunna utföra mina hobbies, så med detta menar jag inte att jag bortser från att min ökande vikt är ett faktiskt problem för mig. Kort liv eller ej, så kan jag inte strunta i det om jag ska må bra i kropp och själ under det liv jag har.

 

[MJLee]

Jag har ett problem som diabetes 1 överviktig. En hel del (ffa yngre kvinnor) underdoserar insulin eftersom insulin innebär att nedbrytningen av fett i kroppen försämras. I min ungdoms dagar gjorde jag också det. Vilket i längden innebär skador som ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, syn, blodtrycksproblem och liknande. Tyvärr är jag urdålig på att göra det som ska göras, dvs äta flera mindre portioner av magert protein och långsamma kolhydrater. Jag har varit hos gud vet hur många dietister så numera tittar vi på varandra, jag rabblar exakt vad jag ska göra, vi tittar mer på varandra och sedan säger hen, jaha jag ser att du redan vet vad du ska göra. Jahapp säger jag och sedan går jag därifrån.

Jag märker direkt när jag ätit fel. I går åt jag tex pastasallad och genast stack bs upp på över 17 och jag behövde injicera mer. Däremot när jag nu dragit ner på kolhydrater märker jag att jag ligger mycket bättre och behöver ta mindre (förutom då att jag kraschar lättare och sitter mitt i natten och äter sorbet). Min kära läkare har en poäng att jag ska slopa snabba kolhydrater och fett, särskilt vad-det-nu-heter fett som finns i chips och liknande. Och motionera medelmåttigt så jag får upp pulsen men gärna längre än intensivt. Vilket jag också är hopplös på att göra. Men märker när jag gör det att bs ligger stadigt och jag behöver ta mindre insulin. Det finns tydligen injektioner för att gå ner i vikt vid diabetes men har inte pratat med min läkare om det.

Som jag har förstått det är det en kosthållning och livsstil som fungerar även för de som inte är diabetiker.

Sedan får man inte glömma att det är svårare för vissa att gå ner i vikt.

https://diabetes.nu/9-skal-till-varfor-du-gar-upp-i-vikt/

 

[Unafraid]

"Sabbar?" Varför lägga någon värdering i vad man äter, att detta är "dåligt" och detta är "bra". Varför ska man skuldbelägga sig för vad man äter?

Kl
Själv gick det mycket bättre för mig att gå ner i vikt, när jag slutade förbjuda "onyttigheter" och kasta skit på mig själv om jag åt något så kallat "onyttigt". "Bara" konstaterade att; "jag åt choklad idag, det kommer förmodligen gå lite trögare med viktminskningen och så är det med det." Noll värdering i det, inget skuldbeläggande, bara ett konstaterande och inget dåligt samvete. Handlar hem choklad till helgen som är mitt "mål", alltså äta choklad på helgen. Skulle jag ändå köpa/äta choklad mitt i veckan skulle jag inte klandra mig själv eller få dåligt samvete, för det skulle ändå inte bidra med något mer än ett dåligt mående om jag skuldbelägger mig för det. Jag skulle gå under helt om jag förbjöd mig själv att äta choklad, det är en av få ljusglimtar i mitt liv och då får jag försöka hitta sätt som fungerar långsiktigt så jag kan äta min älskade choklad.

Vet inte riktigt vad jag vill med mitt svammel egentligen mer än att snälla sluta skuldbelägga sig själv för vad man borde äta/inte äta, vad man ätit/inte ätit, onyttigt/nyttigt. Man mår inte bättre av det! Man lever bara en gång och livet är kort. Typ.

Jag menar att om jag är ute efter att gå ner i vikt så "sabbar" chips, vin och snabbmat det om jag äter det på helgen. Jag sitter exakt just nu med chips och vin, vilket innebär att jag inte kommer gå ner i vikt. Det sabbar alltså eventuell viktnedgång. Men jag har gjort ett medvetet val att äta/dricka det här idag. Och det är såklart helt okej! det har inget med skuldbeläggande/misslyckande att göra, utan det är ett rent konstaterande. Jag kan inte äta/dricka chips/vin och tro att jag kommer gå ner i vikt.

 

[Fjordfrälst]

"Sabbar?" Varför lägga någon värdering i vad man äter, att detta är "dåligt" och detta är "bra". Varför ska man skuldbelägga sig för vad man äter?

Kl
Själv gick det mycket bättre för mig att gå ner i vikt, när jag slutade förbjuda "onyttigheter" och kasta skit på mig själv om jag åt något så kallat "onyttigt". "Bara" konstaterade att; "jag åt choklad idag, det kommer förmodligen gå lite trögare med viktminskningen och så är det med det." Noll värdering i det, inget skuldbeläggande, bara ett konstaterande och inget dåligt samvete. Handlar hem choklad till helgen som är mitt "mål", alltså äta choklad på helgen. Skulle jag ändå köpa/äta choklad mitt i veckan skulle jag inte klandra mig själv eller få dåligt samvete, för det skulle ändå inte bidra med något mer än ett dåligt mående om jag skuldbelägger mig för det. Jag skulle gå under helt om jag förbjöd mig själv att äta choklad, det är en av få ljusglimtar i mitt liv och då får jag försöka hitta sätt som fungerar långsiktigt så jag kan äta min älskade choklad.

Vet inte riktigt vad jag vill med mitt svammel egentligen mer än att snälla sluta skuldbelägga sig själv för vad man borde äta/inte äta, vad man ätit/inte ätit, onyttigt/nyttigt. Man mår inte bättre av det! Man lever bara en gång och livet är kort. Typ.

Amen ja! Jag försökte gå ner i vikt när jag jobbade en kort period (ett halvår) på en palliativ vårdavdelning....De sa till mig att då har jag kommit till fel ställe; dels får man så mycket gott av anhöriga samt så lever man för stunden där ❤. Nej jag har inte gått ner i vikt sedan dess men jag försöker lära mig att det är helt okej att äta sånt som sätter guldkant på tillvaron då och då- men! Jag äter långsamt och NJUTER mer av mindre mängd .

 

[Thaliaste]

Men jag sabbar för mig själv om jag äter något utanför ramen, lägg ingen värdering i det. Nej, för att "sabba" är ju något utan värdering. Och en lång harang om hur mitt upplägg är fel, för man ska äta många gånger om dagen. Eller äta rätt, för den delen. Hur ska jag tolka det på ett annat sätt än att jag gör fel?

Den där delen att äta många gånger om dagen är ett vanligt råd, så jag antar att det funkar för många och det är ju praktiskt om man funkar som majoritetspopulationen. Jag gör det dock inte, och äter därför färre gånger per dag. Kan ibland äta även 1 gång per dag, men då är det oftast en stor pizza på typ 1800 kcal i ett svep och då blir jag supermätt och står mig till nästa dag. Äter jag mindre portioner så behöver jag äta oftare, men min aptit sabbas och suget triggas av att äta ofta så jag äter så utspritt ("rätt enligt skolboken") jag kan men har jag problem med aptiten så drar jag utan skrupler ner på antalet måltider och äter mer då.

Vad jag ville säga är egentligen bara att häng inte upp dig så mycket på att det finns exakt ett sätt som är rätt för alla, du får läsa här vad olika människor gör och plocka det som funkar för dig. Bara för att någon här gör på ett visst sätt så betyder inte det att du gör fel.

 

[sthu]

Bara för att någon här gör på ett visst sätt så betyder inte det att du gör fel.

Och ändå är folk så snabba på att kommentera och påpeka att det är fel att göra så eller så.

Och uppenbarligen gör jag fel med tanke på att jag inte går ner nånting.

 

[Unafraid]

Och ändå är folk så snabba på att kommentera och påpeka att det är fel att göra så eller så.

Och uppenbarligen gör jag fel med tanke på att jag inte går ner nånting.

Du får massor av råd att besöka en dietist, för det du berättar låter inte "normalt". Utifrån bukes användares egna erfarenheter.

 

[sthu]

Du får massor av råd att besöka en dietist, för det du berättar låter inte "normalt". Utifrån bukes användares egna erfarenheter.

Och jag har redan träffat dietist. Gav ingenting

 

[Unafraid]

Och jag har redan träffat dietist. Gav ingenting

EN dietist. Det finns massor.

 

[Enya]

Och ändå är folk så snabba på att kommentera och påpeka att det är fel att göra så eller så.

Och uppenbarligen gör jag fel med tanke på att jag inte går ner nånting.

Jag har bara skrivit för att ge välmenta råd, tips och förslag. Det är tråkigt att du tar åt dig så väldigt av det och ser allt så negativt och nattsvart istället för att det är ett sätt att hjälpa, när det du gör nu inte verkar hjälpa. Jag kommer inte med fler kommentarer eftersom du tar så illa vid dig och läser in en hel radda saker som jag inte vare sig skriver eller menar, så slipper vi fler missförstånd och att du tar illa vid dig av det jag skriver.

 

[sthu]

EN dietist. Det finns massor.

Det innebär inte att jag har tillgång till massor.

 

[Unafraid]

Det innebär inte att jag har tillgång till massor.

Men det borde finnas mer än en i ditt län.

 

[sthu]

Men det borde finnas mer än en i ditt län.

Det gör det säkert, men jag har bara träffat en och läkaren vill inte skriva remiss.