Vikttråden 2020

Status
Stängd för vidare inlägg.
Normalt för en kvinna är ca 2200 kalorier om dagen. Man behöver runt 1300 kalorier bara för att kroppen ska hållas igång. Sen rör man ju lite på sig och kanske jobbar mm och då behövs mer bränsle. Jag använder Lifesum och tycker den är bra. Jag provade några andra innan jag hittade den men trivdes inte med dem. Enligt den appen ska jag äta 1468 kalorier om dagen. Då har jag ett underskott på kalorier och bör gå ner ca ett halvt kg i veckan. Man får fylla i sina personliga uppgifter om vad man äter och hur mycket man rör sig när man startar upp.

Det är en del jobb med att väga och mäta det man äter. Om det är saker jag äter ofta lägger jag in det som ett recept och kan sen bara ta en portion när jag lagar den rätten. Jag är inte supernoga att det ska vara på grammet rätt varje gång men försöker få det på ett ungefär. De flesta saker som t ex pasta finns som både torr vikt och kokt så man kan välja vad man vill lägga in. Du förstår hur du ska göra allt eftersom när du börjar.

Jag lagar ju bara mat till mej och det gör det ju betydligt enklare än om man lagar till en hel familj. Det går säkert att få till knep för det också. Jag går ner på det här sättet och jag har aldrig lyckats innan så jag är väldigt fascinerad av det här : )
Jag provar lifesum och ser vart det tar mig, tack!
Äter jag 1300 kalorier/dag så går jag troligen upp 1 kilo/vecka.

Ja, något är fel i min kropp, men eftersom sjukvården är som den är så finns det inte mycket att göra åt det. Eftersom jag inte är jättetjock (än) så tror de att jag överdriver. Men enda anledningen till att jag inte är det är ju att jag i perioder svälter mig. Och ändå har jag ett BMI på 26-27.
 
Följ rekommendationerna ett tag och se vad som händer. Kanske blir du lika förvånad som jag blev. Jag håller tummarna!
 
Följ rekommendationerna ett tag och se vad som händer. Kanske blir du lika förvånad som jag blev. Jag håller tummarna!
Nej alltså, jag vet att jag går upp på det, och eftersom det tar sån himla tid för mig att gå ner så tänker jag inte chansa. Ett kilo är liksom 2 månaders arbete.
 
Knappade in vad jag har ätit idag och enligt lifesum så har jag 922 kcal kvar att äta :rofl:
Nä, jag nöjer mig nog med att äta kanske 300-400 kcal till.
 
Det är inte bra att äta för lite heller. Den gyllene medelvägen eller vad man ska säga ;: ) Om man ligger lite under är det ju ingen fara. Då går man ner lite mer än vad som är sagt.

För mej funkar det att följa vad som rekommenderas där.
 
Det är inte bra att äta för lite heller. Den gyllene medelvägen eller vad man ska säga ;: ) Om man ligger lite under är det ju ingen fara. Då går man ner lite mer än vad som är sagt.

För mej funkar det att följa vad som rekommenderas där.
Jag går upp på att äta för lite, jag går upp på att äta lagom, jag går upp på att äta för mycket. Jag måste ligga på svältnivå för att gå ner. Det finns liksom inget alternativ.
 
Jag går upp på att äta för lite, jag går upp på att äta lagom, jag går upp på att äta för mycket. Jag måste ligga på svältnivå för att gå ner. Det finns liksom inget alternativ.
Din ämnesomsättning blir nog helt koko om du svälter dig i perioder. Det blir bara en negativ spiral för kroppen.

Jag har svårt att förstå hur viktnedgång kan vara så betydelsefullt att man utsätter sig själv för det du beskriver. Det är så mina patienter med ätstörning håller på, det är både farligt och väldigt destruktivt.
Din kropp är kanske inte skapt för att se ut så som du önskar. Jag har svårt att se hur beteendet du beskriver skulle kunna göra att du mår bra? Är det inte viktigare att ta hand om sig oavsett vad det står på vågen?
 
Din ämnesomsättning blir nog helt koko om du svälter dig i perioder. Det blir bara en negativ spiral för kroppen.

Jag har svårt att förstå hur viktnedgång kan vara så betydelsefullt att man utsätter sig själv för det du beskriver. Det är så mina patienter med ätstörning håller på, det är både farligt och väldigt destruktivt.
Din kropp är kanske inte skapt för att se ut så som du önskar. Jag har svårt att se hur beteendet du beskriver skulle kunna göra att du mår bra? Är det inte viktigare att ta hand om sig oavsett vad det står på vågen?

Problemet är att äter jag så att jag är mätt så går jag upp ungefär 1 kilo/vecka, ibland mer. Då äter jag inte mycket. Det är möjligt att det är farligt, men jag vägrar bli gravt överviktig. Jag gick upp 6 kilo på en vecka när jag var på kanarieöarna förra julen. Då överåt jag inte, drack inte alkohol och vandrade i bergen. Men jag såg till att jag var mätt konstant eftersom vi rörde på oss så pass mycket. På julafton vandrade vi 19 km i bergen, kraftigt uppförslut eller nedförslut konstant.

Så frågan är vad som är farligast? Gå upp ett kilo i veckan eller svälta sig? Eftersom det inte finns något stopp på viktuppgången så tror jag att det är värre, då blir ju också den mentala hälsan lidande med. Jag har ett BMI på nästan 28 nu, och noll muskler eftersom jag inte har varit på gym sen corona började, så det handlar verkligen inte om att "muskler väger mer än fett".

Att kroppen inte är skapt för att se ut som jag önskar köper jag inte riktigt. Ingen är skapt för att vara överviktig. Och jag har ju inte alltid haft detta problem. Förr räckte det ju med att hålla upp med godiset och läsken så rasade jag.
Testa får du se : )
Men snälla du, varför ska jag testa och se när jag vet att det inte fungerar? På så många kalorier som du pratar om så går jag upp fort i vikt! Jag har ingen som helst lust att förlänga processen.
 
Problemet är att äter jag så att jag är mätt så går jag upp ungefär 1 kilo/vecka, ibland mer. Då äter jag inte mycket. Det är möjligt att det är farligt, men jag vägrar bli gravt överviktig. Jag gick upp 6 kilo på en vecka när jag var på kanarieöarna förra julen. Då överåt jag inte, drack inte alkohol och vandrade i bergen. Men jag såg till att jag var mätt konstant eftersom vi rörde på oss så pass mycket. På julafton vandrade vi 19 km i bergen, kraftigt uppförslut eller nedförslut konstant.

Så frågan är vad som är farligast? Gå upp ett kilo i veckan eller svälta sig? Eftersom det inte finns något stopp på viktuppgången så tror jag att det är värre, då blir ju också den mentala hälsan lidande med. Jag har ett BMI på nästan 28 nu, och noll muskler eftersom jag inte har varit på gym sen corona började, så det handlar verkligen inte om att "muskler väger mer än fett".

Att kroppen inte är skapt för att se ut som jag önskar köper jag inte riktigt. Ingen är skapt för att vara överviktig. Och jag har ju inte alltid haft detta problem. Förr räckte det ju med att hålla upp med godiset och läsken så rasade jag.
Jag tror ju inte att det skulle fortsätta uppåt utan förmodligen stabilisera sig på sikt. Om det nu inte är något medicinskt problem/medicinbiverkning eller liknande.
Och jo, det finns många som genetiskt är byggda för att vara större.

Jag är säker på att det är farligare att svälta sig än att gå upp i vikt.
 
3/1 71.6
7/2 ?
6/3 72.5
3/4 72.3
8/5 75.2
5/6 75.1
17/7 74.7
7/8 73.7
4/9 72.6
2/10 72.6
9/10 73.2
16/10 73.6

I måndags 74.1

Bra rutiner på jobbet verkar ju inte hjälpa så mkt 😐
 
Jag tror ju inte att det skulle fortsätta uppåt utan förmodligen stabilisera sig på sikt. Om det nu inte är något medicinskt problem/medicinbiverkning eller liknande.
Och jo, det finns många som genetiskt är byggda för att vara större.

Jag är säker på att det är farligare att svälta sig än att gå upp i vikt.
Hittills har det ju aldrig saktat ner och jag är inte beredd att ta risken. Och jag är absolut inte byggd för att vara överviktig. Jag är snarare väldigt petit i min kroppsbyggnad. Troligen så är det medicinskt, men det går inte att göra något åt så länge som läkarna sitter och rullar tummarna. Är det sköldkörteln så spelar det ingen roll eftersom jag inte kan äta levaxin.
 
Jag åt just upp det sista godiset och de sista chipsen. MÅSTE bli ordning här. Annars måste jag köpa nya byxor. :cautious: måste gå ner minst 3,5 kg för att mina kläder ska passa.
 
Ändra vanor är ganska enkelt, om det handlar om att köpa godis och dricka på väg till/från jobbet.

Men att sluta göra detsamma 😎
Överlevt första dagen utan att göra detta och behöver fler sådana dagar då jag gått upp lite, byxorna lite tighta 😬
 
Jag står still! 😣
Har gått ner 11 kilo och har lika många kvar.
Inser att det gått fort hittills och att det förmodligen är en platå, men jag blir ändå frustrerad..
 
Har påbörjat viktnedgång måånga gånger tidigare men aldrig lyckats få till ett upplägg jag kan hålla över tid. Efter semestern vägde jag in på toppnotering (bortsett från graviditet) och rannsakade mig själv kring vad som inte fungerat tidigare och vad som krävs för att det ska göra det den här gången.

Sen 11/8 har jag tappat drygt 3 kilo, så otroligt låg takt men så får det vara. Har inte satt någon tidsgräns på när jag ska vara i mål utan det får ta den tid det tar. Kilona har jag lagt på mig under många år så då får det ta ett tag att få bort dom också.

Anledningen till de extra kilona är en kombination av för mycket socker, för stora portioner och för lite rörelse. Har kommit igång med gymmet och styrketränar 2-3 ggr/v men är fullt medveten om att det är maten som gör den största skillnaden. Har aktivt valt bort socker i princip helt, inget förbud men ett minimum. Saknar det inte men jobbar mentalt för framtida strategier där jag ska kunna äta rimliga mängder vid utvalda tillfällen.

Maten handlar mycket om planering och att orka laga alternativa måltider när familjens behov divergerar mot mina behov samt att kontrollera portionsstorleken. Märker att kroppen vant sig vid mindre portioner och jag blir idag chockmätt av mängder som tidigare var helt normala portioner. Lite svårt att hitta nivån på helgerna, eftersom jag accepterar en långsam viktnedgång så är jag helt fine med att äta lite fler kalorier på helgen men har inte riktigt hittat rätt nivå där än i balansen mellan det goda livet och viktnedgången.

Jag väger mig varje dag då jag vet att viktnedgången inte sker linjärt och att jag tidigare snabbt tappat sugen då veckans invägningsdag inte visat nedgång eller tom uppgång. Med invägning varje dag ser jag mer det långsiktiga trenden och har också börjat se månatliga mönster i min viktutveckling som är intressanta.

Trots att det "bara" är 3 kilo känner jag stor skillnad på kroppen. Styrketräningen har gett kännbara muskler och jag känner mig generellt mycket mindre svullen i kroppen. Det första delmålet är att gå ner totalt 11,5kilo från utgångsvikten, då är jag inom normalspann på BMI. Slutmålet är ytterligare 5 kilo lägre, då skulle jag befinna mig i mitten av normalspannet för BMI. Viktigast är dock att jag känner mig mer bekväm i min kropp, inte lägre skäms för den och att den är stark och hållbar. Skulle jag vara nöjd innan målvikt så stannar jag där.
 
Det ska inte gå fort när man går ner i vikt har jag fått lära mej. Då går man upp lika fort igen. Det är svårt när det går långsamt. Man vill ju se att det händer något. Det tar tid att ändra sina vanor och det är ju det man måste göra om det ska bli något resultat.
Jag väger mej också varje dag och ser hur hektona hoppar upp och ner men efter ett tag så går det neråt. Det är lika roligt varje gång.

Sist jag skrev här om min vikt 9/10 så låg den på 81.1 kg. Idag är det 80.3 kg. Det går inte fort här heller men det är stadigt nedåt. Det är allt som betyder något : )
 
Glömde väga mig i måndags och på måndag är jag inte hemma så har ”paus” (men inte från planerandet av maten).
 
Efter sommaren har jag försökt att göra allt lagom. Mat, godis, motion. I morse stod vågen på under 62kg. Känner mig lagom och sund så går jag inte mer något mer så får det vara som det är. Har haft 60 som önskevikt tidigare men är äldre nu och inte lika manisk.
 
Vägde mig nyss. Det var dumt. Jag visste att jag gått upp en hel del, kläderna passar inte längre, men att det var så mycket!
Visst har jag slarvat en del med maten det sista. Men jag har tränat mycket också. SÅ illa trodde jag inte det var.. Suck.. Funderar på att köra en VLCD ett tag, bara för att komma ner lite grann. Bara för att känna att jag är på banan igen.
Nu kan jag dessutom inte träna, får inte ens gå promenader på minst en vecka. Jag är rastlös, och när jag blir rastlös tristess-äter jag. Tips på hur man kommer tillrätta med det?
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Kropp & Själ Jag väljer att skriva det här inlägget här, då jag trots allt är lite "halvanonym" här. I alla fall så till vida att jag inte är öppen...
2 3 4
Svar
69
· Visningar
7 283
Senast: Blyger
·
Kropp & Själ Hur pratar man med vårdcentralsläkare så att man faktiskt får hjälp? Jag har inte sökt vård på VC på många år nu eftersom de aldrig...
2 3 4
Svar
61
· Visningar
10 002
Senast: Raderad medlem 68338
·
Kropp & Själ Jag har senaste tiden varit så otroligt illamående hela tiden, jag mår illa nästan hela dagarna men när jag äter är det hemskt. Det...
2
Svar
32
· Visningar
5 492
Senast: Lillefrun
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag har tvingats undersöka min relation till pengar på djupet. Jag vet att pengar är ett känsligt ämne och att folk lätt stör sig på hur...
Svar
11
· Visningar
2 898
Senast: Unafraid
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Offentliga verksamheter
  • Skötsel av utedass
  • Vad gör vi? Del CCV

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp