Vikttråden 2016

Status
Stängd för vidare inlägg.
@Reykjavik Kryss i kalendern är väl grymt för att liksom visa för sig själv vilka framsteg man gör. Inte alls fånigt ju! Ska apa efter :D

Men håller med om det där med att slänga mat. Fy! Går det att ge bort det kanske?
 
Mitt svåraste är att stå emot frestelser när andra äter framför en! Hur gör ni i dessa situationer? Knaprar på en egen morot? Stålsätter er?

Jag studerar och det erbjuds ofta fika i olika sammanhang. Idag fanns det några av mina favoritbakverk på lunchen, ryttarkaka och morotskaka :love: men jag lyckades stå emot suget :)
Det har jag haft väldigt svårt med tidigare också... Jag menar, morotskaka :love::heart Numera är det väldigt simpelt, bara för att jag har bestämt mig för att till 100% aldrig fika på jobbet. Det är alltid någons födelsedag/leaving/joining party eller så är det en högtid eller ett event, så det bjuds på fika hela tiden här. För mig underlättade det så mycket att bara bestämma mig för att alltid tacka nej, då blir det inte att jag står där och tvekar (och blir övertalad :p). Vill jag ha något så blir det kaffe eller té.

Sen fikar jag ganska ofta på helger, men då är det för att jag faktiskt vill och inte bara för att man blir bjuden.
 
@cherie: Kör på :up:

Jag är dock noga med att det inte gör något om det inte blev ett kryss en dag eller två. Syftet är att hjälpa mig se ett mönster i hur jag mår och vara peppande, inget tvång. Förhoppningsvis kommer jag våga väga mig i sommar igen :idea:

Jag brukar försöka få gästerna att ta med det som blir kvar, alternativt bjuda in nya gäster - bra metod :angel::D
 
Jag hoppade in här så stort men har aldrig kommit igång igen efter påsk :( Äter massa godis och skit.

Men... jag är så jävla stolt att jag har hållit i träningen. Har fortsatt att följa C25K och springer regelbundet 3 ggr i veckan och rider 1 gång i veckan =) Nu på söndag är det final och jag ska springa 5km. Sen hoppar jag direkt på nästa träningsapp och ska kämpa mot att klara milen. :D

Löpningen känns så rätt för mig och jag kommer på mig själv att sitta och planera hur jag ska lyckas få in mina jogginpass och vilka mål jag har. Träningen har blivit mer än träning för viktminskning. Nu vill jag träna för att bli bättre på att springa. Viktminskningen kommer nog på köpet när jag kommer upp i lite längre springpass. Jag har inte vägt mig på länge men det känns som magen dragit ihop sig lite iaf.

Om två veckor väntar en mindre operation och jag får nästan ångest över att inte kunna springa på några veckor... och det är ju tråkigt.... men svinkul att jag får den känslan. =) Om ni förstår vad jag menar =D
 
Tycker folket i denna tråd borde bli lite mer aktiva :D

Mitt svåraste är att stå emot frestelser när andra äter framför en! Hur gör ni i dessa situationer? Knaprar på en egen morot? Stålsätter er?

Jag studerar och det erbjuds ofta fika i olika sammanhang. Idag fanns det några av mina favoritbakverk på lunchen, ryttarkaka och morotskaka :love: men jag lyckades stå emot suget :)


Jag tänker att det finns ett liv efter pulvret.
Jag vill inte sabba det här, alltså får jag avstå.
 
Idag har jag ätit keso och en morot till frukost, fisk och grönsaker till lunch, ägg och lite sojabönor till mellanmål, chakchouka (paprika- och tomatgryta med ägg) till middag. Blir lite jordgubbar till kvällsmål sen också :) Landar strax under 1200 kcal. Går bra det här!
 
Öh...varför denna värme? Är man i en bastu eller?
Nä inte bastu men snorvarmt rum. Vad jag förstår ska värmen vara bra för att mjukas upp och blablabla men för min del tänker jag mest att det förmodligen blir en grym workout helt enkelt. Jag vill svettas, känna att jag lever och att träningen tar.

Ska testa om ett par veckor så vi får se hur det går :D.
 
Suck, min kroppsform... :grin: När jag mäter kroppen vid viktnedgång så märks det så tydligt att jag har sådan päronformad kropp (som blir ännu mer framträdande ju "smalare" jag blir). Jag tappar hela tiden cm på överkroppen men från höfterna och nedåt står det helt stilla :p

Har än så länge under denna vecka "tappat" -0,5 kg. Jag vet att det kan variera från dag till dag men min morgonvikt brukar vara stabil. Enda gången jag brukar diffa mer än ett par hekto är vid mens. Nu ligger jag under 70 kg!
 
Mellan 400 och 600. Jag har kört i tre veckor idag, -8,5 kilo.

Okej! Blir spännande att följa hur det går. Jag skulle aldrig ha karaktären att genomföra en sådan diet - jag älskar mat alldeles för mycket, men är ändå nyfiken. Har du kört något liknande tidigare? Brukar viktnedgången börja gå långsammare efter en tid eller går det lika bra hela tiden?

Jag har alltid haft inställningen att vikt = kalorier in/kalorier ut. För ett par veckor sedan var jag dock på en föreläsning om ätstörningar, hållen av en av Sveriges mest framträdande forskare inom området. Han lyfte forskning som visat på hur kontinuerlig kräkning gör att kroppen efter tre veckors tid anpassar sig till att inte få behålla mat särskilt länge, detta genom att bryta ner mat allt tidigare i matsmältningsprocessen (t.ex. togs det upp betydligt fler kolhydrater i munnens slemhinna hos en person som kräktes dagligen i jämförelse med en person som inte kräktes). Kräkning fyllde alltså bara önskad effekt vid ätstörningar alldeles i början, sen stagnerade det. Hypotesen är att denna anpassning är en ren överlevandsstrategi, där kroppen försöker behålla och få tag på mer näring under svåra förhållanden. I och med detta har jag börjat fundera på om det kan ske liknande anpassningsprocesser vid viktnedgång på låg kalorinivå, men jag är helt oinsatt i området och känner heller ingen som prövat viktnedgång på väldigt låg kalorinivå - därav mina frågor :)
 
Okej! Blir spännande att följa hur det går. Jag skulle aldrig ha karaktären att genomföra en sådan diet - jag älskar mat alldeles för mycket, men är ändå nyfiken. Har du kört något liknande tidigare? Brukar viktnedgången börja gå långsammare efter en tid eller går det lika bra hela tiden?

Jag har alltid haft inställningen att vikt = kalorier in/kalorier ut. För ett par veckor sedan var jag dock på en föreläsning om ätstörningar, hållen av en av Sveriges mest framträdande forskare inom området. Han lyfte forskning som visat på hur kontinuerlig kräkning gör att kroppen efter tre veckors tid anpassar sig till att inte få behålla mat särskilt länge, detta genom att bryta ner mat allt tidigare i matsmältningsprocessen (t.ex. togs det upp betydligt fler kolhydrater i munnens slemhinna hos en person som kräktes dagligen i jämförelse med en person som inte kräktes). Kräkning fyllde alltså bara önskad effekt vid ätstörningar alldeles i början, sen stagnerade det. Hypotesen är att denna anpassning är en ren överlevandsstrategi, där kroppen försöker behålla och få tag på mer näring under svåra förhållanden. I och med detta har jag börjat fundera på om det kan ske liknande anpassningsprocesser vid viktnedgång på låg kalorinivå, men jag är helt oinsatt i området och känner heller ingen som prövat viktnedgång på väldigt låg kalorinivå - därav mina frågor :)

Ingen aning om huruvida det funkar så eller ej.


Nej, jag har aldrig pulverdietat förut. Jag har haft anorexi/bulimi så just det är jag väl bekant med.
Av någon anledning triggas jag inte av detta, däremot att försöka minska matportioner ger mig ångest. Det känns lite som jag trycker på en knapp för omstart. Det är tufft, men för mig funkar det bra. Många passar nog bättre med helt andra metoder, men det funkar inte för mig.
 
@Hyacinth Okej. Som sagt, ska bli spännande att följa din fortsatta resa även om du är mer än halvvägs redan (?). Att hitta metoder som fungerar för en, på samtliga plan, är ju det viktigaste. Jag tror inte heller att samma metod passar alla människor.
 
@Hyacinth Okej. Som sagt, ska bli spännande att följa din fortsatta resa även om du är mer än halvvägs redan (?). Att hitta metoder som fungerar för en, på samtliga plan, är ju det viktigaste. Jag tror inte heller att samma metod passar alla människor.

Jag är halvvägs på 100% påsdiet, det blir en långsam återgång till mindre mat. Så jag lär fortsätta ett bra tag.
 
Pulver har hjälpt mig många gånger att "nollställa" kroppen och bli av med sötsug. Jag tror att det är en kombination av att det dels innehåller väldigt lite socker, och dels är skonsamt för magen. När jag är orolig i magen vill jag gärna äta pasta, vitt bröd, ostbågar och choklad, det känns som att det lägger sig som ballast och lugnar ner. Att man dessutom får en kickstart med viktnedgången är inte heller så dumt. 11 dagar är dock mitt rekord på bara pulver, och det var jättejobbigt. Jag ska köra lite pulver när min man åker bort nu i maj, det skulle vara gött att trolla bort ett par snabba kilon och få plocka fram några fler små vänner ur sommargarderobens mörka gömmor. Jag hinner ändå inte springa just nu, det blir lågintensiv träning i form av stallarbete och promenader.
 
Det ska för övrigt bli intressant att se om det är lättare att gå på pulver när sötsuget redan är borta. Det har jag aldrig provat förut. Har inte haft godis eller snacks hemma på 3,5 månader!
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Kropp & Själ Jag har funderat lite på det här med att tappa intresse för något, vad är det egentligen som händer i kropp och själ när ett intresse...
Svar
3
· Visningar
384
Senast: cassiopeja
·
Kropp & Själ Visst är vi några vinterbadare här? Vore kul att ha en tråd för det (hittade ingen när jag sökte så tror inte det finns nån?). Inleder...
2
Svar
20
· Visningar
957
Senast: Niyama
·
Kropp & Själ Jag tycker den här tiden på året känns så himla sorglig. Det blir mörkt tidigare och tidigare och känns så väldigt långt till våren när...
2 3
Svar
55
· Visningar
1 684
Senast: Takire
·
Kropp & Själ Det knakar i varje steg jag tar. Fotlederna är det nog. Tårna knakar också. Varför? Kanske ännu viktigare, är det farligt och kan jag...
Svar
11
· Visningar
519
Senast: Dyngpeter
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp