Vikingatidens stora äventyrare | SVT Play
Kvinna som seglade över Atlanten och är huvudperson i en av de isländska sagorna.
Kvinna som seglade över Atlanten och är huvudperson i en av de isländska sagorna.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Vem har sagt att det är hypotesen? Det känns som en väldigt märklig hypotes och det är inte utifrån den hans forskning är gjord.Det beror ju på vad som undersöks och vad hypotesen är. Om hypotesen är att kritiken av korsetter endast handlade om kvinnors frigörelse, och detta sen bevisas med stickexperiment där enskilda individer använder en viss typ av korsett till en viss aktivitet, ja, då ser jag det som ploj snarare än forskning.
Det är ju svårt att veta eftersom du inte skriver något om vad hypotesen är och jag inte ens kan hitta relevant information via de vetenskapliga artiklar han skrivit. Oavsett ser jag inte vilken hypotes som kan bevisas av enskilda experiment på det sättet, det är liksom inte så vetenskap fungerar och synnerligen inte historia. Jag kritiserar utifrån det jag vet, det vill säga att det verkar som att det är bristande perspektiv då det inte tar med aspekter som jag anser går tvärt emot vad som försöker påvisas/sägas. Men det är ju svårt när du inte skriver ut vad boken faktiskt säger.Vem har sagt att det är hypotesen? Det känns som en väldigt märklig hypotes och det är inte utifrån den hans forskning är gjord.
Så enkelt det blir, när man avvisar folks verkliga erfarenheter, till förmån för en cementerad världsbild.Ja, det är fint att hon berättat så detaljerat för dig, men det är en enskild berättelse från en enskild tid, och som sagt ser jag inte riktigt mer än så. Det tar inte bort resten av historien, och vad vi vet om kvinnor, deras kläder, och deras liv.
Eh. Det var inte alls vad som skedde. Jag bekräftade erfarenheten men vidhöll att den inte är relevant som bevis när diskussionen handlar om korsetter. Jag har ju redan skrivit att situationen var en annan på 30- och 40-talet och hur historievetenskapen förhåller sig till det.Så enkelt det blir, när man avvisar folks verkliga erfarenheter, till förmån för en cementerad världsbild.
Superintressant! Tack!Pomeroys Godessess, Wives, Whores, & Slaves är en av de absolut bästa om kvinnor i antiken.
Making Sex: Body and gender from the Greeks to Freud av Thomas Lacquer är riktigt bra.
The Anatomy of Fashion: Dressing the Body from the Renaissance until Today av Susan Vincent.
Nature's Body: Gender in the Making of Modern Science av Londa Schlebinger
The Biopolitics of Feeling: Race, Sex, and Science in the Nineteenth Century av Kyla Schuller.
Hmm, det märks att mina favoriter är på ett visst tema... ber om ursäkt om det är lite väl snävt! Låt mig försöka expandera:
Alla Oxfords A Very Short Introduction... Jag har haft flera av dem som kurslitteratur, blev hooked, och läser nu alla jag kan komma över. Den om matematik fångade mig t.ex. helt trots att jag inte har haft mer än G i matte någonsin. Den om historia är obligatorisk läsning, i princip, sen finns det om massa mindre delar av historien också. Alla är lättlästa, korta, och hög kvalitet. (med ett caveat: Jag har inte ännu läst den om vikingar. Vi får väl se om den håller måttet!)
Makt och människor av Harald Gustavsson! Hur kunde jag glömma? En mycket bra överblick över nationalism och statsbildning i Europa.
The Invention of Nature av Andrea Wulf.
John Gribbins A History of Science.
Heavenly Bodies av Paul Koudounaris (bilderna! Wow!)
Dokumentärer har jag lite svårt för såhär på rak arm, men det finns en bra serie som heter typ Sex and the Church, tror det är BBC. Den gick på SVT, kanske ligger den på play. Generellt brukar jag gräva ner mig längst ner på SVTPlay när jag är sugen, det ligger guldkorn och gömmer sig där ibland
Kan rekommendera ModernHistoryTV på YouTube, fokuserar på medeltiden och riddare (och han har så fina hästar!). Bernadette Banner och PBS Eons på YT är bra de med. SciShow gör populärvetenskap och har oftast bra genustänk.
Tabu vet jag inte. Högsta mode på 1830-talet, även om det såklart skrattades lite åt det.
Jag har inte läst boken, men jag hoppas verkligen han inte förenklar ner det till bort med korsett=frihet. Så många aspekter spelade in, och inte främst medikaliseringen av kvinnors kroppar som lett till ökat förtryck på många fronter.
Verkligen ett bra tips!Ett annat tips om du är i närheten av Eslöv någon gång är Skarhults slott, med utställningar om kvinnohistoria. Jättefint och mycket intressant!
Det fanns ändå en orsak till att rational dress society bildades i mitten av 1800-talet, när korsetterna var så stela och byggdes på ett sådant sätt att de gick att dra åt så galet mycket. Tidigare så kunde ändå tyget gå sönder, eller andas på ett annat sätt. Jag kan se fördelar för en kvinna som exempelvis ska ha flera underkjolar att "hänga" kjolarna på snörlivet för att få stadga. Arbetande kvinnor och män kunde såklart inte ha kläder som gav andnöd.
Sedan om modet i perioder anklagas för att ha mer varit extremt än idag när folk opererar in silicon, sprutar in botox - och allt annat som görs med kroppar i skönhetens namn... Det har mer att göra med diskurs och vad vi tar för givet som normalt tänker jag.
Priorattire har en massa lättsamma filmer med kläder från olika tider, om nån är intresserad.
https://www.youtube.com/watch v=4Un5ipTjDms&list=RDCMUCrR0r23WBVav42inmqWa6_A&index=2
Barnen fick väl ha långklänning och långbyxor efter konfirmationen har jag för mig.Min mamma var född 1922. Hon växte upp på en ganska stor bondgård i Dalsland. Flickorna hade knälånga klänningar och långa yllestrumpor. Dom hade en halvmil till skolan och det är ofta blåsigt på slätten så hon frös hemskt om låren på vintern. Pojkarna hade knälånga byxor och det var ju bättre. Varför fick inte barnen ha hellångt? Dom hade råd, det handlade bara om mode eller något sånt.
Wow på mönstret till höger! Har du sytt själv? Vilket plagg är det skapat efter? m vh nyfiken Och det till höger syns verkligen hur konstigt det sitter, men rent spontant känns vänstra modellen mer som (en dålig version av) 1650-ish och högra mer 1500-tal? Korsetter annat än som mansplagg är inte min främsta expertis dock.Något som är viktigt är också att snöra åt hårt och ha en mindre midja inte innebär att plagget är mer obekvämt. Sitter ditt snörliv perfekt och är byggt efter din kropp så är det mer bekvämt att snöra åt hårdare än ett snörliv som sitter lösare men som inte passar.
T.ex. det till vänster är ett modernt kommersiellt mönster, som i bästa fall kan kallas teaterkläder/historiskt inspirerat. Jag hade blåmärken och det gjorde ONT att bära plagget även om det sitter lösare (det gjorde mig t.om. större i midjan än jag naturligt är) än snörlivet till höger som är skapat med historiska metoder både när det gäller mönsterskapandet och sömnad. Har utfört mina träningspass i snörlivet till höger utan problem.
Wow på mönstret till höger! Har du sytt själv? Vilket plagg är det skapat efter? m vh nyfiken Och det till höger syns verkligen hur konstigt det sitter, men rent spontant känns vänstra modellen mer som (en dålig version av) 1650-ish och högra mer 1500-tal? Korsetter annat än som mansplagg är inte min främsta expertis dock.
Det är den raka midjan som får mig att cringea Kul, då har jag lärt mig något nytt om hur det kunde se ut även på 1700-talet! Min dröm är att få veta hur de korsetter som transkvinnor bar på den tiden såg ut, alltså de som hade råd att få det uppsytt. Men den infon har nog tyvärr försvunnit i historiens vindar.Både skapat mönstret och sytt själv! Den högra är gjord med inspiration ifrån ett par stays i en bok som heter patterns of fashion 5. Det paret dateras till 1760-1770.
Den till vänster ska vara för samma period men är ett massproducerat mönster och gjord med en modern byst och midja. På 1700talet draftade man midjan på en kurva och inte rakt.
En sak att minnas - de allra. allra flesta kvinnorna i historien arbetade. De flesta bar inte kläder som förhindrade arbete.
Vår bild av det förflutna är väldigt förvriden dels för att det som bevarats ofta är manligt och eurocentrerat (eller tolkat från ett europeiskt perspektiv), dels för att högre ståndsmiljöer oftare dokumenteras än "medel-svensson-livet".