Vi som ej är ridskolebarn

[tara]

Sv: Vi som ej är ridskolebarn

Självklart finns det för och nackdelar och sen beror det ju även på vad man vill med sin ridning.

Ridskola Fördelar: Man är otroligt skolad vad det gäller ridvägar, hur man rider fler på ridbana utan att krocka, rent teoretiskt hur man ska göra saker, tex rörelser i ridningen, man lär sig rida olika typer av hästar och hur man ska rida varje enskild häst på bästa sätt....jag kan fortsätta i evighet. märks det att jag är ridskoleryttare??

Jag kan tycka att detta är bra, man märker på en gång om man nuförtiden med privathäst råkar hamna på en lektion med en människa som inte har grunden på ridskola. Man blir så trött då, man kan faktiskt bli irriterad. På ridskola får man på något sätt så får man en nästan intuitiv känsla för var de andra är i ridhuset. Är det riktigt illa kan ju en del privatryttare inte ens få plats två stycket i ett ridhus.

Dessutom hade jag roligt på ridskola i gänget med hästarna.

 

[lilstar]

Sv: Vi som ej är ridskolebarn

Nu hoppar jag in som den ständiga ridskoleungen med mina erfarenheter. Jag har ridit på ridskola en dag i veckan i 11-12 år, har varken lust eller möjlighet till egen häst och började först nu i vinter att rida privat parallellt med ridskolan.

Det jag märker är att jag kan massor av olika övningar och massa teori osv men jag har fortfarande ingen aning om vad jag ska ta mig till när jag är ensam på ridbanan. Man är så van att någon annan säger vad man ska göra och skäller när man gör fel så när ingen säger till mig blir ridningen lite slumpvis och impulsstyrd istället för ordnad och målinriktad.

Däremot märker jag att privatryttare generellt slarvar med rutinerna. Inte alla, men många privatryttare har inte den "uppfostran" man får på en (bra) ridskola. För mig är det självklart att skrubba vattenhinken varje dag, sopa stallgången noga, alltid binda upp hästen osv. Tro mig eller ej men i många stall jag besökt där ryttarna i huvudsak inte ridit på ridskola slarvas det på ett sätt som får mig att gråta inombords. Nogranna rutiner som alltid följs var en av de första sakerna jag lärde mig på ridskolan.

Dessutom antar jag att ridskoleryttare lär sig respekt gentemot andra i stallet och på ridbanan. Privatryttarnas stora fördel är att de rider så otroligt mycket mer, lär känna sina hästar och kan välja vad de vill träna för dagen. Dessutom lär de sig saker som går utanför ridskolerutinerna. Jag är t ex jättenervös för våren när min medryttarponny (jag har ganska stort ansvar för ponnyn) ska byta täcken, för några veckor sen använde jag för första gången ett ländtäcke och jag vet faktiskt inte när och varför man lindar hästens ben Just nu kämpar jag för att komma ikapp genom att sträckläsa bibliotekets utbud av hästböcker

 

[silversvart]

Sv: Vi som ej är ridskolebarn

jo visst lär man sig rida till en viss nivå, det är säkert jätte bra att lära sig grunderna där. Men sen när man nått en viss nivå så kan man oftast inte ta sig vidare på ridskolan eftersom lärarna och hästarna inte håller den kvaliten som behövs för det.

 

[silversvart]

Sv: Vi som ej är ridskolebarn

Haha ett ben bak och ett ben fram (vilket som var vilket verkade inte spela någon roll) och när man skulle hoppa så skulle man hålla i sig i manen och ställa sig upp en bit innan hindret

haha jag va på hoppkurs för en som var ridlärare på ridskolan här förut, jag va väl kanske 11 eller nåt och hon va så himla dålig sa bara att man skulle hålla i manen o hänga med typ ja o mamma skrattade när vi kom hem

 

[silversvart]

Sv: Vi som ej är ridskolebarn

Jag stör mig mer på dom som säger att dom ridit i 15år.. Och så är dom 18 år Tex. Det låter ju verkligen.. logiskt. Jo jag tror säkert att den personen började rida som 2-3åring.

jag gjorde det, när jag va 4 kunde jag styra själv o så satt jag alltid på våran fjordings rygg o höll i stången som satt på lokselen o travade när mamma körde hästovagn o när jag va 5 så red jag o mamma ut i skogen jag på ett russ o mamma på en annan häst.

 

[silversvart]

Sv: Vi som ej är ridskolebarn

Privatryttare Nackdelar: Jag har sett många exempel på hästägare som sitter som krattor, vet inte hur ridvägarna går och kan bara rida sin egna häst och inget annat, kan inte samsas på en ridbana osv. Konstigt nog är det många som aldrig satt en fot på en ridskola och ändå går och utbildar sig till ridlärare...går inte ihop för mig. Många har även oskolade hästar, kanske inte kan galoppskänkel osv, vilket gör att ridningen hamnar på en ganska låg nivå

haha oskolade de flesta som tränar sina hästar i dressyr och rider privat har mkt mer välutbildade hästar än vad ridskolor har, ridskolehästar rids ofta av många olika och dessutom nybörjare därför blir de okänsliga för hjälper samt lite segare. De jag har ridit har upplevt som sega stela och väldigt tråkiga.

Visst om man bara är ute efter att rida i skog och mark så är det klart att de är oskolade, men som sagt de flesta som tränas i dressyr är mkt trevligare än ridskolehästar.

Sen att privatryttare inte skulle kunna samsas i ett ridhus, jag rider alltid sent på kvällarna när jag får vara ensam i ridhuset blir tokig när det är folk från ridskolan där för dom tycker att dom äger stället och tar ALL plats och rider hur som helst

Sen att dom sitter som krattor visst om dom bara sitter o rider själva men de som är seriösa och satsar på ridningen och rider för bra tränare blir ju hundra ggr bättre än ridskoleungarna.

Tyvärr har jag den uppfattningen efter det jag har sett att det är ridskolorna som håller väldigt låg nivå. Har haft flera ridskoleungar som ridit här på mammas hästar visst sitta kan dom men fan så hårdhänta dom är hade en som skulle bli medryttare på min ponny och hon bara sågade i munnen

 

[Congeria]

Sv: Vi som ej är ridskolebarn

Haha ja precis, det var ju det man fick lära sig

Mjo fast hur mycket ridning var det egentligen, att sitta på och styra en häst är väl inte riktigt samma sak?

 

[TinyWiny]

Sv: Vi som ej är ridskolebarn

Jag är väl båda delarna.

Jag började min karriär på en islänning som gått i hagen ett antal år och fått föl som hon fortfarande gick med (tre stycken, alla ohanterade) hon var ju riden en gång i tiden och katig fyraåring som jag var drog/tvingade jag med mej henne längst bort i hagen genom att dra i grimman och locka med en morot
Sedan var det snabbt upp på stenmuren och upp på hennes rygg och hålla i sig för glatta livet när hon drog järnet bort till grinden också samma visa en gång till och en gång till och en gång till
Av det här lärde jag mej att hålla mej kvar på hästryggen.

Jag höll till hos den här islänningen ett par år och kom ju aldrig längre än så.

När jag var 7-8 år började jag på en ridskola, ridskolan drevs av någon som vi aldrig såg eftersom nybörjarna hade stalltjejer som "lärare", olika varje gång, men jag var överlycklig, hästarna hade ju sadel

Efter ett år fick ridskolan ekonomiska problem och helt plötsligt fanns det ingen som drev den.

Jag hängde då hos en annan granne som hade hästar och tiggde till mej en ridtur då och då.

Sedan flyttade vi och bara några km bort låg ett arabstuteri, jag mockade för glatta livet i hopp om att jag skulle få rida men gav upp efter ett år när jag insåg att de blev nog aldrig någon ridning.

Då började jag hänga hos en annan som hade en fjording, hon hade också bara gått och fått föl och var så fet att jag satt i spagat på henne.
Jag red henne i två år och fick sedan reda på att hon var såld

När jag var 11 började jag på ridskolan igen, då i ny regi, en gammal militär.
Han sa aldrig när man gjorde rätt men väl när man gjorde fel så man fick gissa sig till om man gjorde rätt eller om han bara inte såg att man gjorde fel.

Jag slutade på ridskolan när jag var 15 år, jag gick på kryckor ett år och sedan var ridlusten som bortblåst.

Sedan började jag av någon outgrundlig andledning att jobba på en ridskola som vuxen, jag kunde ju fortfarande inte rida men det gjorde ju ingenting, jag gjorde så gott jag kunde och blev väl kanske lite bättre.
Efter några år skadade jag mej så allvarligt att jag inte kan jobba längre.
Jag trodde att mitt hästliv var slut tills en gammal kollega "tvingade" mej att börja rida hos henne.
Jag red där några år tills jag köpte min egen häst, jag kunde inte rida då heller men det gick bra ändå och jag lärde mej massor.
Tyvärr blev hon sjuk och dog sedan

Jag köpte sen en ny häst och jag tror faktiskt att jag har lärt mej rida lite nu, det känns bra och jag har fått höra att det ser bra ut.
Hon var fem år när jag köpte henne (blir sju i år) och riden men inte utbildad, nu kan hon grunderna och det hon kan är det vi har lärt oss tillsammans och det känns bra med hjälp av en duktig tränare kommer man en bit på väg.

Jag tror med min erfarenhet från ridskolans värld att många som är som jag, som sprungit runt hos grannar med hästar ärligt tror att de kan rida, men tyvärr så ser man ju att så inte är fallet.

Nu är jag ju snart 37 år, så något borde ju ha fastnat (jag vägrar fortfarande att ramla av, jag klänger mej fast som värsta apan, bara tre gånger i mitt liv har jag åkt av.) jag kan nog aldrig bli en duktig ryttare, men det gör inget, för jag har så roligt med min häst ändå

 

[ZorroLouise]

Sv: Vi som ej är ridskolebarn

*kl*


Jag förstår era synpunkter över mitt förra inlägg, alla ni som kommenterat! Självklart går det inte att säga att ALLA är si eller så. Som jag skrev så finns det "många" osv som gör si eller så.

Självklart finns det massvis med seriösa privatryttare i landet, men bilden man får när man tex söker medryttarhäst ser det alltid likadant ut "du ska ha vana vid unghästar, hästen kan inte galoppskänkel, maxvikt 65kg, osv"
Det man hellre hade velat se är "välskolad dressyrhäst, snäll att ha o göra med, frisk och pigg, skyggar inte för ALLT"

Osså finns det ju massa dåliga ridskolor också. Jag kanske är bortskämd som rider på en BRA ridskola där hästarna är välskolade, känsliga, pigga och älskar att arbeta. Jag har ridit en del privathästar och generellt så är de ju lite känsligare än ridskolans hästar, men det handlar ofta om att ha rätt teknik, inte hur mycket man måste ta i.

Jaja, vi har alla olika uppfattningar. Det viktiga är väl ändå att man kan visa respekt för varandra. Jag har respekt för alla privatryttare och deras kunskap och förväntar mig samma respekt tillbaka.

 

[ZorroLouise]

Sv: Vi som ej är ridskolebarn

En annan grej...

Ridskolehästar behöver nog generellt sätt ridas igång längre innan de mjuknar, än vad privathästar gör.

Ridskolehästen kanske behöver c:a 30-40 minuters uppvärmning, medan kanske en privathäst bara behöver 15-20 minuter.

Men det tvingar ju också ridskoleryttaren att verkligen RIDA hästen, eftersom det inte direkt är gratis att få en mjuk o följsam häst

Det är väl det som jag tycker är det roliga med att rida på ridskola. Man kämpar och kämpar, men sedan när betalningen kommer är man så himla nöjd med sig själv!

 

[TinyWiny]

Sv: Vi som ej är ridskolebarn

En annan grej...

Ridskolehästar behöver nog generellt sätt ridas igång längre innan de mjuknar, än vad privathästar gör.

Ridskolehästen kanske behöver c:a 30-40 minuters uppvärmning, medan kanske en privathäst bara behöver 15-20 minuter.

Men det tvingar ju också ridskoleryttaren att verkligen RIDA hästen, eftersom det inte direkt är gratis att få en mjuk o följsam häst

Det är väl det som jag tycker är det roliga med att rida på ridskola. Man kämpar och kämpar, men sedan när betalningen kommer är man så himla nöjd med sig själv!

Hur menar du då?

Uppvärmningens tid är ju densamma på likartade hästar, uppvärmningen är ju tills hästens muskler är varma.

Menar du kanske att det tar längre tid innan en ridskolehäst slappnar av?

Om en ridskolehäst skulle behöva 40 minuters uppvärmning så skulle det ju innebära att man aldrig hann skritta av hästen eftersom de flesta lektioner är 45-60 minuter.

 

[lilstar]

Sv: Vi som ej är ridskolebarn

Det är väl snrare så att ridkolehästen inte behöver skrittas jätelänge eftersom de ofta har gått lektioner innan och redan är uppvärmda. Nybislektionerna är ju oftast först så då får hästarna skritta igång ordentligt innan de mer avancerade lektionerna tar vid.

 

[Loppz]

Sv: Vi som ej är ridskolebarn

En annan grej...

Ridskolehästar behöver nog generellt sätt ridas igång längre innan de mjuknar, än vad privathästar gör.

Ridskolehästen kanske behöver c:a 30-40 minuters uppvärmning, medan kanske en privathäst bara behöver 15-20 minuter.

Men det tvingar ju också ridskoleryttaren att verkligen RIDA hästen, eftersom det inte direkt är gratis att få en mjuk o följsam häst

Det är väl det som jag tycker är det roliga med att rida på ridskola. Man kämpar och kämpar, men sedan när betalningen kommer är man så himla nöjd med sig själv!

Det har nog mkt med att göra att en privatryttare kan rida sidvärtes hur mkt den vill jämfört med en ridskola där det kanske händer 2 ggr under ett pass

Varierat tempo, övergånger om och om igen.. ser man sällan på en ridskola..

 

[ZorroLouise]

Sv: Vi som ej är ridskolebarn

Haha, oj så olika man kan tolka

Jag menar ju hur lång tid det tar tills man får hästen mjuk och följsam, lydig och avspänd. Inte hur länge man skrittar hästen eller hur varm i musklerna den är.

Jag rider 60 minuters lektioner, 45 tycker jag är för lite, men såklart är det olika för olika hästar hur lång tid det tar och vilken typ av arbete man har gjort under lektionen.

Och ja absolut, fördelen med privatryttare är att de kan ta sig större frihet att arbeta med det som behövs för just den dagen eller den hästen. Som ridskoleryttare blir man ju begränsad dels av tiden, man kanske ibland hade behövt en kvart till, eller om man till exempel behöver jobba lite extra i ena varvet så är det lite svårt.

Jag rider ju som medryttare också, så jag sitter lite mittemellan, men ser mig nog mest som en ridskoleryttare ändå.

 

[TinyWiny]

Sv: Vi som ej är ridskolebarn

Det har nog mkt med att göra att en privatryttare kan rida sidvärtes hur mkt den vill jämfört med en ridskola där det kanske händer 2 ggr under ett pass

Varierat tempo, övergånger om och om igen.. ser man sällan på en ridskola..

Men det är väl självklart att man rider övergångar och varierat tempo även om man rider lektion att man lägger volter, flyttar och känner av hästen har väl inget att göra med om det är en privathäst eller en ridskolehäst?

Menar du att folk åker hästkarusell på ridskola och rider bara när de sitter på en privathäst?

Jag känner att jag nog har missat något här, jag visste inte att man inte skulle rida på en ridskolehäst

 

[Loppz]

Sv: Vi som ej är ridskolebarn

Men det är väl självklart att man rider övergångar och varierat tempo även om man rider lektion att man lägger volter, flyttar och känner av hästen har väl inget att göra med om det är en privathäst eller en ridskolehäst?

Menar du att folk åker hästkarusell på ridskola och rider bara när de sitter på en privathäst?

Jag känner att jag nog har missat något här, jag visste inte att man inte skulle rida på en ridskolehäst

Nejnej, jag menar inte åka häst nånstans. Mer att man har större frihet att göra sin övningar när man känner för det. Det är svårare på ridskola då det ofta är någon som säger till en vad man ska göra.

exempelvis att man rider 2 sidvärtesrörelser på order av instruktör, men känner själv att 2-3 till hade gjort hästen mer lösgjord. DET är ju nåt man inte kan bestämma själv när man rider på ridskola

 

[ZorroLouise]

Sv: Vi som ej är ridskolebarn

Det är väl snrare så att ridkolehästen inte behöver skrittas jätelänge eftersom de ofta har gått lektioner innan och redan är uppvärmda. Nybislektionerna är ju oftast först så då får hästarna skritta igång ordentligt innan de mer avancerade lektionerna tar vid.

Hästarna där går inte normalt sett flera lektioner i rad på min ridskola. Jag tror att några av hästarna går två lektioner i rad en del dagar men vanligast är att de går en lektion, går in i stallet och går en till lektion lite senare. En del går nog bara en lektion om dagen.

Jao, osså går jag en ridskola som inte har nybörjarlektioner...kanske en förklaring till det. Vi har bara ryttare som redan rider i alla gångarter.

 

[TinyWiny]

Sv: Vi som ej är ridskolebarn

Nejnej, jag menar inte åka häst nånstans. Mer att man har större frihet att göra sin övningar när man känner för det. Det är svårare på ridskola då det ofta är någon som säger till en vad man ska göra.

exempelvis att man rider 2 sidvärtesrörelser på order av instruktör, men känner själv att 2-3 till hade gjort hästen mer lösgjord. DET är ju nåt man inte kan bestämma själv när man rider på ridskola

Men en duktig instruktör skulle ju aldrig säga -nej TinyWiny!!! du får inte lägga en volt eller flytta hästen för skänkeln eller göra halvhalter när du tycker att det behövs. Nu ska alla följa fyrkantsspåret runt runt i samma fart hela tiden.
En sådan instruktör hade jag aldrig ridit en hel lektion för, för en sådan instruktör har inte kommit till ridning själv och kan då heller inte hjälpa mej att komma vidare.

 

[Yrja]

Sv: Vi som ej är ridskolebarn

Jag tror att det är väldigt varierande. Jag vet inte hur många privathästar man brukar ha till förfogande när man lär sig rida, men på ridskolan får man ju rida väldigt många olika hästar vilket bidrar till en bredare kunskap och flexibilitet hos ryttaren. Vi hade hästar som var mer eller mindre svåra, en del som inte fick ridas av alla, och några som var privathästar innan de kom till ridskolan och var precis som vilken privathäst som helst. Själv var jag väldigt förtjust i ridlärarens gamla tävlingshäst som gick med på mina lektioner sista åren. En duktig, välriden och pigg häst som var väldigt trevlig.

Fördelen med att rida på ridskola kan ju vara tex att man har ett ganska "stort utbud" av hästar och individer att utvecklas med. Så att man blir en mångsidig, flexibel och erfaren ryttare.

Sen finns det i regel kanske fler människor att dela kunskaper med, också flera olika syner på saker så att man inte präntas in en åsikt av alla man stöter på utan får olika sätt att se på saker, resonera osv. Man blir ifrågasatt och lär sig tänka efter och ifrågasätta själv. Det tycker jag är nyttigt.

Men egentligen behöver det ju inte skilja sig så mkt mellan ridskola/privatridning. Det beror ju helt på hur verksamheten/privatsutiationen ser ut. På min ridskola fick man tex borsta, kratsa, sadla och träna sin egen häst. Man fick täcka, släppa ut i hagen och mocka. Det var absolut inte tillåtet att slå, sparka eller skrika åt hästarna och syftet med ridningen var nöjet och inget annat. Det var en liten ridskola och endast en ridlärare, som också bodde på gården, ägde hästarna och drev hela verksamheten själv. Tack vare henne och den lilla verksamheten som det ändå var, så hade vi en superfin stämning utan konkurrens, skitsnack eller andra tråkigheter. Iaf som jag minns det.

Men rider man privat kanske man har större möjligheter att komma framåt än vad jag hade. Det beror också på vad man är ute efter i sin ridning. Min mamma ville att jag skulle lära mig rida för nöjes skull, och att jag skulle lära mig hur det är att ha häst egentligen. Med allt vad det innebär med kalla, regniga träningar på hård utebana, snöstorm, ansvar, mockning och skötsel. Så för min del var ju min ridskolan ett väldigt bra alternativ. Men alla vill vi ju olika saker med vårt hästeri.

Tillägger att på min ridskola gällde framskrittning och avskrittning som på vilken häst som helst. Även om hästen gått en lektion innan. Vi red även mycket självständigt och jobbade jättemkt själva, hur ska man annars kunna arbeta hästen till en samlad form? Alla hästar behöver ju ridas på sitt indivduella sätt. Att man går i led och utför samma rörelser är ju ngt som sker under nybörjartiden då man lär sig styra, stanna, gångarter osv. Vi red även ut på turer (även i trafik), tömkörde, hade voltige, tolkade i snön, hade gymkhana, hoppade, red barbacka osv.... Man fick jobba för sig själv vissa stunder och instruktioner andra. Man kunde be om hjälp när som helst och man kunde be om att få göra ngt på egen hand en stund. Alla hästar kunde inte samma saker och alla ryttare var inte på samma nivå alltid inom en grupp. Det varierade.

 

[Daveeka]

Sv: Vi som ej är ridskolebarn

Håller jag inte med om dock på grund av det jag sa tidigare dom duktiga ridinstruktörerna jobbar inte som ridlärare på ridskolor och de fina hästarna blir inte ridskolehästar.

Visst är det bra med ridskolor för de som inte har möjligheten till att rida bra välutbildade privathästar, men man blir bra mkt duktigare av att rida privat på fina hästar för duktiga tränare.

Det här tycker jag är lite intressant. Min erfarenhet säger att en ridskoleryttare har betydigt mindre problem att sätta sig på en fin, välriden och välskolad privathäst och rida den bra än en privatryttare har att sätta sig på en envis, förvisso välskolad men också välskolad i alla metoder att slippa undan arbetet, ridskolehäst.

Det är klart, plockar man en elev ur någon av de "lägre" grupperna så blir det kanske problem att rida den känsligare privathästen, man är inte van vid att hästen reagerar för små hjälper eller sitsfel. Men plockar man en elev från en högre grupp så rider dessa oftast såpass bra så att det blir till en fördel och förenklar ridingen jämfört med ridskolehästarna. Som ridskoleryttare lär man sig (på en bra ridskola) att vara lyhörd mot hästen så att man kan anpassa sin ridning efter just den individen. Det kan man överföra på privathästarna, och den erfarenheten är guld värd.

Givetvis är det en fördel/ett måste att ha en egen pålle om man vill ut och tävla högre klasser, problemet på ridskolan är ju att man är "tillbaka på noll" igen nästa vecka. Man kan ha en lösgjord och lyhörd häst i slutet av sitt pass, men nästa vecka måste man börja om med arbetet i alla fall. Man utvecklas som ryttare, men inte som ekipage.

Haha ett ben bak och ett ben fram (vilket som var vilket verkade inte spela någon roll) och när man skulle hoppa så skulle man hålla i sig i manen och ställa sig upp en bit innan hindret

Ja, det lär man ut till mindre rutinerade elever på vissa ridskolor för att skona hästarna från ryck i munnen och dunsar i ryggen. Jag vet inte hur man lär sig hoppningen från början som privatryttare, men när man inte har optimal balans och följsamhet kan man heller inte rida an ett hinder som de gör i världseliten.

Bör kanske tillägga att jag från början är ridskoleryttare, vilket kanske märks lite väl tydligt i texten. Numera rider jag kvar på ridskolan men har också en egen häst, och de kunskaper jag fick genom ridskolan har hjälpt mig enormt.