Har en 23-åring. Hon hade fång vid midsommar, för första gången i sitt liv, som hon återhämtade sig bra ifrån, och vi har också sett lite artros i kronleden hö fram. Så hon skrittas från marken och ibland uppsuttet (förutom när hon får tråkigt och tycker själv att hon vill jogga lite). Vi har valsat runt mellan olika stall under hösten, long story. Men för 2 veckor sedan hamnade vi på ett bra stall som är enbart lösdrift (fast med tillgång till box, dom kommer in vid dåligt väder eller sträng kyla). Jag är lite bekymrad över henne för att hon är så ranglåg och har dessutom endast ett öga (fick ta bort ett öga för 3 år sedan). Det är första gången hon går i flock (4 hästar: hon, min valack, en äldre supersnäll valack och en yngre lite skarpare valack) sen hon tog bort ögat, hon har tidigare bara gått med min andra häst, som hon känner utan och innan.
Det finns en bra foderstation med bal med slowfeedingnät, och jag har sett att hittills vågar hon sig bara dit när min andra häst står där. Det räcker med att endast en av de andra två hästarna står där så törs hon inte gå dit., även fast det finns mycket plats. Hon står 2 m ifrån och väntar på att få äta
Min andra häst är också ranglåg, men han är lite modigare, hans inställning är att han går och äter tills någon kör bort honom, och blir han bortkörd väntar han en stund och sen smyger sig tillbaka. Men hon är så otroligt undfallande av sig att hon törs inte ens chansa. Hon står bara där.
Ser på täcket också att hon lägger sig i snön och vilar, alltså törs hon inte heller gå in i skyddet ännu.
Går sånt över tror ni? Det har ju bara gått en vecka......eller får jag ställa in mig på att ge upp och inse att lösdrift inte är hennes melodi?