För Indigo har det tyvärr inte gått så bra.... 3 maj 2015 skadade han sig när vi tränade agility. Han fick vila ett tag från agilityn och även ta det lugnt med övrig träning men det syntes inget när han rörde sig och jag ställde till och med ut honom ett par gånger, varav en gång på rasspecialen nere i Frankrike. Han lyckades dessutom bli Best in Show på SBK Skånedistriktets utställning i Åhus - tror det är första gången en beauceron blivit BIS i Sverige.... det kändes fantastiskt!
Men i början av sommaren fick han ett par smärtreaktioner, bara korta men ändå ganska rejäla, så pass att han stod på tre ben en stund. Efter vila i nån minut var det helt borta igen..... Jag fick tips om en duktig ortoped och det visade sig så småningom att han slitit sönder ett ligament som håller knäskållen (patellan) på plats. Vid besökte på djursjukhuset i Hässleholm blev vi filmade för programmet "Veterinärerna" och programmet sändes faktiskt i april i år.
Han opererades i slutet av juli, med en lång seg konvalescens - första 6 veckorna fick han bara gå ut på gården/i trädgården och göra sina behov, max 5 minuter.... Han blev bättre och bättre men gjorde sen, ca. 10 veckor efter operationen, en dum grej - tog ett skutt rakt ut i en plöjd åker, landade dumt och stödde sen inte på sitt opererade ben en kort stund. Gick ganska normalt sen men jag tyckte att jag såg ett ändrat rörelsemönster. Under hösten/vintern rehabade vi men jag kände på mig att något var fel och i våras blev det artroskopi och ny operation; det visade sig att knäskålen inte riktigt låg rätt i den "fåra" den ska löpa i så man var tvungen att vidga fåran vilket betyder att man sågar i själva benet. Lång och tråkig konvalescens igen men jag var glad att man hade hittat felet och såg fram emot att rehaba och bygga upp honom under höst/vinter och sen vara igång under 2017.
Tyvärr har han dock inte blivit bra - han musklar inte på sig på det opererade benet och minsta lilla ökning av motionen utöver 20-30 minuters promenader på släta grusvägar så avlastar han sitt ben. För ca. 6 veckor sedan var jag i skogen en sväng med honom, dagen efter blev han tvärhalt på kvällen och stödde inte ens på benet.... han som gått på sitt ben även direkt efter operationerna....
Vi fick väldigt snabbt tid hos vår duktiga veterinär (ortopeden som har opererat honom båda gångerna). Hon kunde inte begripa vad som var fel - hon och en annan specialist klämde igenom hans knä och allting kändes bra - så hon beslöt att röntgade de även rygg och höfter. Höfterna såg bra ut (de har lästs av som A av SKK tidigare) men däremot såg hon något i ryggen som
kanske kunde förklara smärtan - inte så konstigt egentligen om det vore ryggen med tanke på att han snedbelastat i 1.5 år...
I veckan som gick var vi i Helsingborg för att göra CT (skiktröntgen) och då röntgade de både rygg och knä. Tyvärr visade det sig att det inte var så enkelt att det var ryggen; den vet. som röntgade trodde att ryggen bara var ett bifynd och att det var så lite att det inte borde ställa till problem. Däremot så hittade de något skumt i hans opererade knä.... det kan vara en cysta, vi vet inte ännu. Bilderna skickades till England för att läsas av specialister, de gör tydligen alltid så, nu väntar vi på besked, som borde komma i början av veckan.
Det känns ganska hopplöst.... han har varit skadad/konvalescent i 1.5 år nu och jag har ingen som helst aning om ifall han kommer att bli frisk igen.... Mitt hjärta blöder - han är en underbar hund, jag älskar honom så oerhört mycket och han har SÅ mycket potential för att jobba, han älskar att träna och jag hade så många planer för oss.... Det är otroligt jobbigt, jag försöker hoppas på det bästa men det är svårt att hålla hoppet uppe just nu. Otroligt nog har Indi klarat den långa vilan, all stillhet, rehab etc. förvånansvärt bra - mycket tack vare hans otroligt stabila mentalitet. Han är lite skälligare än vanligt numera (gapar en del när vi har kunder som tränar i hallen, framför allt om de har skälliga hundar) men i övrigt lika go och glad som tidigare, lika snäll, lika vänligt inställd till allt och alla. Han som älskar att springa har inte varit lös ordentligt på hur länge som helst... jag trodde han skulle bli helt knäpp men näe... Han är helt enkelt en fantastisk hund och jag vet inte hur jag ska klara det om han inte blir bra....
Indigo, april 2015 - ett par veckor innan han skadade sig. Han ÄLSKAR att springa.
Ett par dagar efter första operationen, i början av augusti 2015.
Indigo i augusti 2016, drygt 2 månader efter andra operationen.
