Vi äter för mycket salt

[lil-sis]

Man kanske kan blanda upp dem med lite fjällkor

Det fanns en vetenskaplig tanke bakom mitt inlägg, orkade bara inte leta efter länken när jag surfade

http://www.slu.se/sv/institutioner/...ing/pagaende-projekt/russet-som-naturvardare/

 

[Lena Furberg]

Vi har beteskrav på våra mjölkkor och beroende på var i landet så är den tiden olika lång. Det kravet finns inte i andra länder. En stor del av vår nötköttskonsumtion vilar också på mjölkkorna. Jag konsumerar nötkött och mjölkprodukter av politiska skäl då det är det lättaste sättet att hålla landskapet öppet. Hur löser du det?

Äter du kött och mejeriprodukter av rent politiska skäl? Nu tror jag själv kanske inte att det är nötkreaturen som håller landskapet öppet. Det öppna landskapet jag ser innehåller sällan några djur, det är mest odlingar av olika slag. Min barndoms fina öppna landskap i norra Västerbotten t.ex. är till stor del igenvuxet nu av sly, trots att kreatursbesättningarna ökat rejält i omfång.

 

[Korven]

Äter du kött och mejeriprodukter av rent politiska skäl? Nu tror jag själv kanske inte att det är nötkreaturen som håller landskapet öppet. Det öppna landskapet jag ser innehåller sällan några djur, det är mest odlingar av olika slag. Min barndoms fina öppna landskap i norra Västerbotten t.ex. är till stor del igenvuxet nu av sly, trots att kreatursbesättningarna ökat rejält i omfång.

Ja de går ju inte på skogen med en getarpojke längre. Mina farföräldrar hade sina djur så och sen slog de hö på en raning mitt i Vindelälven. När de slutade så växte den fullständigt igen med björksly.

 

[Rosett]

Jag, som är Västerbottning, fick också höra att Norrlänningar äter saltare mat än folk från södra Sverige.
Om dessa påståenden är helt sanna vet jag inte.

Det kan stämma, jag kommer från norra Norrland och salt var liksom det viktigaste på bordet...man saltade vid matlagningen men oftast räckte det inte så man saltade lite till vid matbordet... Salt och oregano var nog de enda kryddorna vi använde (som jag minns). Smakar inte maten bra - salta! Typ så...eller Aromat

@Badger Jag saltar aldrig när jag kokar ris. Jag vill att riset ska smaka ris, inte salt. Även på pasta brukar det väl stå att man ska ha salt i vattnet men det har jag inte heller.

Jag kanske har fått lite avsmak för salt för att jag är från salt-norrland. Använder mest Herbamare men på kokt ägg har jag vanligt salt.

 

[Korven]

Palt, salt i degen, salt i vattnet, salt fläsk, och sen salt smör på tallriken

 

[tanten]

Äter du kött och mejeriprodukter av rent politiska skäl? Nu tror jag själv kanske inte att det är nötkreaturen som håller landskapet öppet. Det öppna landskapet jag ser innehåller sällan några djur, det är mest odlingar av olika slag. Min barndoms fina öppna landskap i norra Västerbotten t.ex. är till stor del igenvuxet nu av sly, trots att kreatursbesättningarna ökat rejält i omfång.

Här i mitt Mellansverige odlar ytterligt få hektar till människomat. Det är djurfoder för hela slanten. Dessutom har vi flera stora gårdar som inte odlar en enda hektar.
De åkrar som odlas skulle snabbt växa igenom om det inte fanns djur som behövde foder.

Det är inte betet enbart som håller åkrarna öppna.

Att det växer sly kan bero på att det är en förlustaffär att åka ut på åkern där. Dieselkostnaden är större än vad du får för grödan.

 

[Sol]

Nu ska vi inte generalisera om beteskravet. Det är långt ifrån alla bönder, vare sig konventionella eller några andra som vill slopa detta.

Inom KRAV, så finns inte den rörelsen alls, och jag tror att de flesta högljudda rösterna, kommer från en liten grupp som har stora lösdriftshallar med robotmjölkning (mycket uppskatta av korna!) och rastgård.
Dessutom, så vill bara en liten minoritet slopa beteskravet, utan de vill ha en större flexibilitet, avseende tid och struktur. Jag anser att beteskravet ska vara kvar, det är bra för korna, och en viktig markör avseende omsorgstänket om djur.

Min egen uppfattning, är att enheterna inte ska behöva vara så stora för att nå lönsamhet, så att beteskravet ställer till problem, det tar givetvis väldigt mycket längre tid att flytta 300 kor ut och in på bete, än 30 kor...

KRAV-kalvar går kvar längre hos sina mödrar än konventionella kalvar. Hur länge de bör göra det, för att å ena sidan skapa en rimligt fungerande mjölkproduktion, och å andra sidan ge kalven och modern en bra start i livet, kan alltid diskuteras.

Men kalvarna går faktiskt kvar i flocken rimligt länge, även om de säljs för köttuppfödning senare.

Problemet är att det är denna grupp bönder som ses i media och som är uppe och lobbyar hos politikerna. Om övriga bönder inte gör något så kommer det sannolikt bli som denna "lilla" grupp vill. KRAV kommer självklart fortfarande finnas kvar och förhoppningsvis få ett uppsving om beteskravet slopas, men det mesta kommer antagligen fortsätta som vanligt. Eller så börjar fler att köpa importerade mejeriprodukter eftersom skillnaden mellan svensk produktion och utländsk minskar.

Och så ska korna äta mindre salt så vi inte dricker så salt mjölk!!! (För att typ återgå till ämnet.)

 

[californication]

Och så ska korna äta mindre salt så vi inte dricker så salt mjölk!!! (För att typ återgå till ämnet.)

Ko är en frukt som inte finns.

 

[Atle]

Äter du kött och mejeriprodukter av rent politiska skäl? Nu tror jag själv kanske inte att det är nötkreaturen som håller landskapet öppet. Det öppna landskapet jag ser innehåller sällan några djur, det är mest odlingar av olika slag. Min barndoms fina öppna landskap i norra Västerbotten t.ex. är till stor del igenvuxet nu av sly, trots att kreatursbesättningarna ökat rejält i omfång.

Alla handlingar är politiska och får konsekvenser. Köttkonsumtionen i Sverige ökar men självförsörjningsgraden minskar. Kreatursbesättningarna ökar i omfång men antalet besättningar minskar. Med mindre besättningar blir skötseln småskalig och utnyttjar landskapet på ett annat vis.

 

[Lena Furberg]

Alla handlingar är politiska och får konsekvenser. Köttkonsumtionen i Sverige ökar men självförsörjningsgraden minskar. Kreatursbesättningarna ökar i omfång men antalet besättningar minskar. Med mindre besättningar blir skötseln småskalig och utnyttjar landskapet på ett annat vis.

Absolut - alla våra handlingar får konsekvenser och är "politiska". Därför tycker jag personligen att vår enorma konsumtion av djur i olika former, och den underliggande djurindustrin, borde minska drastiskt.

 

[Roheryn]

För att återgå till ämnet salt - i livsmedelsverkets "larm" så talas det ju om hur farlig en hög saltkonsumtion är, för att den leder till högt blodtryck och därmed ökar risken för hjärt- kärlsjukdomar (OM detta nu stämmer, det verkar råda delade meningar om detta även i forskarvärlden). Men om man (som jag) har naturligt lågt blodtryck (fick senast jag mätte blodtryck frågan om jag inte blir yr ibland?), finns det även då anledning att minska saltintaget?

 

[BornAgain]

som proteinkälla har åkerböna ökat de senaste åren. Även rapsen som går till djurfoder kan odlas i Sverige. Sojan är besvärligare då foderfabrikanterna tillsammans med mejerierna vill ha GMO-fritt, vilket är svårt och dyrt att få tag i. Jag har åtminstone svårt för dansk och holländsk ost då de har betydligt sämre med spridningsarealer för gödseln. Antibiotikaanvändningen är låg i Sverige och sjunkande. Det läste jag senast i går. Jag kan återkomma med siffror på det om du önskar.

Bara de 5% som är soja är 230-250 000 ton om året - eller lågt räknat 25 kg per svensk. Energivinsterna vore enorma om vi istället för att äta kon eller kons mjölk åt sojan, bönorna och rapsen direkt. För att inte tala om hur mycket bättre det vore ur djurskyddshänseende (och nu har vi gjort det. Jag tipsade om att för ren argumentationsanalys måste man kontrollera sina stödjande argument annars snöar folk in på dem och nu sitter vi och diskuterar de stödjande argumenten och saltet som tråden handlade om är nästan borta ). Återigen SLU:s hemsida

Nu skiter jag tunt i klimatet. Jag har inga barn. Gillar folk att äta rött kött och smör så fine. Däremot är en biprodukt av mjölkproduktion kalvar. För att ge mjölk måste kon kalva med lite drygt ett års mellanrum (nu kalvar de flesta mjölkkor bara en gång eftersom det är rationellare att slakta ut dem när de sinar). Och kalvar får stanna hos sina mödrar några dagar. Behandlade vi valpar eller föl på samma sätt så skulle vi hudflängas offentligt. Så därför kanske det är bättre ur ett djurperspektiv att vi åt kött istället för mjölk/smör/ost. På de platser jag varit har biffkalvar fått gå kvar hos kon. Getter kan vara bättre (där slår man ibland ihjäl killingarna direkt, vilket är mindre grymt). Kaniner. Får. Kanske något hjortdjur. Dessa (och foderproduktion till dem) kan hålla landskapet öppet - eller så kan man odla raps/bönor whatever som människomat eller kanske återinföra vilda djur som vicenten. Vi behöver inte nödvändigtvis mjölkkor. Så ska vi diskutera frågan måste vi först bestämma oss för vad som är viktigast: tillgången till smör eller öppna landskap.

För att återgå till huvudfrågan - indikationer säger att för mycket salt är dåligt (ett par artiklar ur The Lancet - hittade inga artiklar om att kopplingen överkomsumtion av salt och högt blodtryck var bruten). Det är bra att vara på den säkra sidan när det gäller blodtrycket (jag bor med en med en kranskärlsdemens. Det är inte att leka med) så visst vore det bra med mindre salt i den processade maten så att folk kunde se hur mycket salt de får i sig och själva kan salta och ta ansvar för det. Salt har lite samma problem som socker när det gäller livsmedelsindustrin. Det är ett billigt sätt att få mat att smaka. Det ökar hållbarheten. Vi har en preferens för salt - men liksom för sött sker en tillvänjning. Vi har smaklökar för salt (och sött) eftersom det är livsviktigt för oss och det var svårt för ursprungs-apan att få tillräckligt samtidigt som både salt och sött är överkomligt för oss idag.

 

[BornAgain]

För att återgå till ämnet salt - i livsmedelsverkets "larm" så talas det ju om hur farlig en hög saltkonsumtion är, för att den leder till högt blodtryck och därmed ökar risken för hjärt- kärlsjukdomar (OM detta nu stämmer, det verkar råda delade meningar om detta även i forskarvärlden). Men om man (som jag) har naturligt lågt blodtryck (fick senast jag mätte blodtryck frågan om jag inte blir yr ibland?), finns det även då anledning att minska saltintaget?

En arbetskamrat med lågt blodtryck fick veta att det var bra med salt. Jag har å andra sidan gått från lågt blodtryck till att de senaste åren vid två tillfällen ha förhöjt.

 

[BornAgain]

Så många russ finns det inte och finns inte användning för heller. Det bästa sättet att hålla landskapet öppet är att äta sig till det.

PS Såg Lime göra ett kvalförsök i torsdags DS

Inget hindrar att vi äter Gotlandsruss

 

[Snurrfian]

Äter du kött och mejeriprodukter av rent politiska skäl? Nu tror jag själv kanske inte att det är nötkreaturen som håller landskapet öppet. Det öppna landskapet jag ser innehåller sällan några djur, det är mest odlingar av olika slag. Min barndoms fina öppna landskap i norra Västerbotten t.ex. är till stor del igenvuxet nu av sly, trots att kreatursbesättningarna ökat rejält i omfång.

Tyvärr är det så att nästan hela norra Sverige har stora problem med att få ekonomi i djurhållning, att nötkreaturen inte håller landskapet öppet där beror till stor del att det inte finns så många nötkreatur helt enkelt.
Jag bor i Mellansverige och här utnyttjas varje möjlighet till bete och odling, den enda hagmark som jag på rak arm kan komma på håller på att växa igen är en hage som tillhör ett äldre par som inte längre orkar hålla djur själva och har gått på några nitar när de har lånat ut sin hage till andra. Men de går så långt de orkar med röjsåg och sekatör för att hålla skogshagen från att bli igenväxt.
Här omkring finns det många som har satsat på ekologisk djurhållning och har skapat sig företagsnamn med riktigt bra kött och köttprodukter från får, gris och nöt. Men även en hel del som inte är ekologiska men ändå står för en bra djurhållning, mjölkkorna har lösdrifter och tillgång till stora hagar så länge vädret tillåter, köttdjuren går i flockar på naturbete och får egenodlad majs som tilläggsfoder.
I närheten finns även en kvarn med eget jordbruk som enbart har krav och ekologiskt på alla sina mjölsorter och havregryn. Så min bild av svenskt lantbruk är positiv även om jag ser att de sliter rätt hårt alla som jobbar för att få det att gå runt.

 

[Atle]

Inget hindrar att vi äter Gotlandsruss

Russ har inte så stora slaktkroppar. I så fall förespråkar jag en tyngre ras, t ex ardenner. Själva beteseffekten skiljer inte mellan olika nötraser, det finns det undersökningar på, så då drar jag den slutsatsen att det gäller hästar också. Fast nöt och får betar på ett annat sätt än hästar och det påverkar också landskapet. Vad vill vi nå?

 

[Atle]

För att ge mjölk måste kon kalva med lite drygt ett års mellanrum (nu kalvar de flesta mjölkkor bara en gång eftersom det är rationellare att slakta ut dem när de sinar).

Det är inte rationellt att slå ut mjölkkor så tidigt för kostnaden för uppfödningen överstiger intäkterna för mjölken. Jag är inte övertygad om att du har rätt att de flesta bara kalvar en gång. Däremot är snittåldern låg och utslagningen stor i yngre år men det beror på de höga krav vi har på djuren. maten ska vara billig och då får djuren ta kostnaden. Det är därför danskt fläsk är billigare.

 

[Atle]

Det fanns en vetenskaplig tanke bakom mitt inlägg, orkade bara inte leta efter länken när jag surfade

http://www.slu.se/sv/institutioner/...ing/pagaende-projekt/russet-som-naturvardare/

Den brune med bläsen och två till var jag med att leverera i fjol våras.

 

[tanten]

Bara nu kalvar de flesta mjölkkor bara en gång eftersom det är rationellare att slakta ut dem när de sinar.

Jösses.
Källa på det?

 

[BornAgain]

Jösses.
Källa på det?

Nu är det svårt att hitta bar information om lantbruk för oss inte-Lantisar och jag är på jobbet - så jag gör en fuling och länkar till en Wikipedia-artikel http://en.wikipedia.org/wiki/Dairy_cattle (Ska alltid läsas med kritiska glasögon)

Egentligen är det ganska logiskt. Stora besättningar måste drivas ganska rationellt (bland annat för djurens hälsa - har man ett par hundra kor kan det vara svårt att på ett bra sätt hantera dräktighet, kalvning och en hyfsad hantering av kalvarna). Även här finns det pågående arbeten - man studerar t.ex. varför svenska kors livslängd inte ökar.

Samtidigt äter vi upp kossorna som går till slakt och egentligen är det väl egalt om man äter upp en fyra-fem år gammal mjölkko eller en två år gammal biffko?

BA köttätare som försöker lära sig om kostnaderna för sina val för att nu och då välja bättre. Alla mina val är inte bra, men de är mina val