Sv: Veterinär - ett klokt yrkesval??
Veterinär är säkert ett bra jobb, men inte något glamoröst jobb med gull gull som man kanske kan tro och föreställa sig, särskilt när man är liten. Det är svåra samtal med djurägare när djur vansköts eller beslut om avlivning måste tas och då vara den som står och säger att vi måste ta bort din bästa vän, grisigt och skitigt många gånger (även om man jobbar på smådjur och inte med grisar och kor. Analsäcksinnehåll i ansiktet och diarré över hela sig.), svårt och intressant, och jätteroligt emellanåt när ett djur blir friskt, när valpar eller kattungar snittas ut och överlever, alla tacksamma djurägare som fått sin bästa vän botad eller räddad.
Det är 5,5års studier på universitetet i Uppsala men samtidigt ett yrke där man aldrig blir färdiglärd, en självständig studieprocess hela yrkeslivet. Roligt men även frustrerande med alla nya rön, behandlingsmetoder som blir förlegade osv. Och ja, det är stressande. Jobb finns det i dagsläget gott om, det är brist på veterinärer. Och stressigt, ja det är det. Jag ser bara på veterinärerna på mitt jobb - det är övertid mer som regel än undantag, operationer sent på kvällarna, de blir inringda för akutoperationer på nätter. Oregelbundna arbetstider, kvällar, helger, röda dagar. Men arbetstider varierar ju så klart var man jobbar, men eftersom djur blir sjuka även utanför kontorstid så måste ju nån jobba även då.
Jag jobbar själv som djursjukskötare, vilket motsvarar humanvårdens sjuksköterska. Även i mitt jobb har jag ovanstående alla för- och nackdelar, förutom att jag inte behöver (läs får) ta några beslut om liv/död eller ställa diagnos. Ett mera omvårdande jobb, närmare djuren och djurägarna än veterinär, men med legitimation och därmed ett eget ansvar för det jag gör och säger. Kanske något för din dotter att fundera på oxå? För närvarande 3-årig universitetsutbildning som i dagsläget bara finns i Skara.