vem köper en ponny för 100 000?

[Grazing]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Vilken härlig bild. Väldigt inspirerande, hade gärna sett henne rida också.

Lite OT här nu men har någon någon aning om det går att se på paralympics dressyren på tv?

 

[Golden_Heart]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Jag fick den har bilden i gar fran en god van. Hur mycket pengar och engagemang har den har tjejen's foraldrar lagt ner? Formodligen bra mycket mer an 100 000 for en pony och det ar verkligen en bild som inspirerar mig och far mig att inte ge upp.

Vilken härlig bild! Håller fullständigt med dig!

 

[fio]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Helt fantastisk bild Säger mkt om det engagemanget tycker jag!

 

[sjoberga]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Jo förvisso men alla kan inte bli dataingenjörer imorgon och motion i alla former stärker kroppen å knoppen mer än en dator.

Nu är datorer inte bara inkörsporten till just dataingenjörer utan även till alla andra ingenjörsämnen. Antal ingenjörer är runt 220.000 stycken och antalet elitidrottare i Sverige är runt 7000.

Svaret på det sistnämnda är nej. Det baserar sig på din okunskap i ämnet.

Nu vill jag inte ställa saker mot varandra, och det behöver man inte heller göra. Motion och intresse för annat går väldigt bra att kombinera. Möjligtvis blir det ett visst problem när man elitsatsar, då all kraft går till en enda liten nisch.

Det är lite fånigt att använda argumentet om att man behöver motion som ett argument för elitsatsning, som i sig är enormt kroppsligt nedbrytande i många sporter. Träning på elitnivå är inte detsamma som sunda motionsvanor.

 

[Springsteen]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Jag tror att du missförstod Petruskas inlägg, men oavsett så förstår jag att de gråter om hästen blir skadad, då kan de ju inte tävla!

Ptja, min ponny kostade över 100 000 kr att köpa.

Jag tävlar inte längre, min ponny är gammal och skruttig men likt förbannat störtbölar jag varje gång hon gör sig illa.

 

[Hiddeous]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Det handlar väl mer om ointresse i sina barn än i just hästar. Sen skrev jag redan tidigt i tråden om detta men det är ju möjligt att du inte läst.

Ja, det är möjligt att jag har missat. Men ingen har så vitt jag vet förespråkat ett ointresse i barnen. Vi är ju däremot oense om vad som är det bästa för barnen, som jag uppfattar det. Att man låter bli att tävla varje helg betyder ju inte att barnen blir lämnade därhän, vind för våg.

 

[Hiddeous]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Vad har ni emot elitsatsningar? Sen måste man inte satsa så. Man kan ha det på hobbynivå som de flesta redan har. Bara man är nöjd med sitt liv och ambitioner och så. Eliter behöver ett strikt schema de följer. Hur de ska äta osv. /QUOTE]

Jag har emot överdrivet uppmuntrande föräldrar, som har svårt att särskilja på sitt eget och barnens intresse. Det blir ett slags växelverkan, som jag har varit inne på tidigare. Jag såg ett exempel från Facebook häromdagen som påminner om detta fenomen, där en mamma som kallade sig "stage mum" gjorde sig själv till pr-agent för sin lilla "blivande skådespelarstjärna", 9 år gammal. "Här är min lilla prinsessa när hon spelar mot X" och liknande inlägg, staplade på varandra.

Inom ridsporten är det nog inte lika uttalat, men jag har sett exempel som är mycket snarlika. Stage mum eller ponnymamma - same same, även om ridsport anses (särskilt av sina utövare) som mer rumsrent och kanske mindre ytligt.

 

[karamelldrottningen]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Allt man gör är nedbrytande! Varje dag som går är närmare döden ... Men det är uppskattande att man satsar och pressar sig själv till sitt bästa. De som ska komma långt inom dressyren kan inte slarva! Det ger så mkt att våga satsa, mer än sitta framför en dator vågar jag påstå.

Men man måste inte komma bland de bästa. Många motionerar inte alls. En halvtimmes promenad och nyttig mat skulle göra stor skillnad.

 

[karamelldrottningen]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Jo det kan jag förstå. Fast då är det föräldrarna som är det största problemet. De lever genom sina barn och dåliga på att lyssna.

 

[sjoberga]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Allt man gör är nedbrytande! Varje dag som går är närmare döden ... Men det är uppskattande att man satsar och pressar sig själv till sitt bästa. De som ska komma långt inom dressyren kan inte slarva! Det ger så mkt att våga satsa, mer än sitta framför en dator vågar jag påstå.

Men man måste inte komma bland de bästa. Många motionerar inte alls. En halvtimmes promenad och nyttig mat skulle göra stor skillnad.

Fast man kan satsa stenhårt framför datorn också, och på hundra andra sätt, som inte har med elitidrott att göra. Jag tycker bara det är dina egna (som jag tycker är sneda i frågan) värderingar och okunskap som lyser igenom i den slutsatsen. Att det skulle ge mer att satsa på elitidrott, eller för den delen idrott än något annat.

Och det sista kan jag bara hålla med om. Men det har absolut ingenting att göra med om föräldrar ska stödja ett barns vilja till elitsatsningar eller inte.

 

[Hiddeous]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Jo det kan jag förstå. Fast då är det föräldrarna som är det största problemet. De lever genom sina barn och dåliga på att lyssna.

De tycker nog inte själva att de är dåliga lyssnare. De tycker nog att andra föräldrar är usla som inte uppmuntrar och tar tillvara på talangen hos sina telningar. Som kanske till och med är så svenskt bakåtsträvande och avundsjuka att de bromsar utvecklingen mot Oscarsgalan.

 

[hastflicka]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Jag undrar hur langt tjejen utan armar kommit utan foraldrars stod och uppmuntran. Ingen blir driven nog att komma till en plats dar hon ar utan att ha fatt lara sig att inte ge upp. Att det helt enkelt inte ar ett alternativ att saga "jag kan inte". Vi alla tycker nog att det ar fantastiskt med henne, men var gar gransen? Om man behandlar ett handikappat barn sa att det far lara sig att gjora saker sjalv och att ta for sig i livet ar det bra och fantastiskt ... om man gjor det med ett barn som inte har nagra handikapp alls sa att barnet vaxer upp och kanske till och med blir en elit idrottare ar man pushig som foraldrar och tar over barnens liv. (curling? har aldrig hort det uttrycket i de har sammanhangen forut sa ar lite osaker pa hur man anvander det.)

 

[athena]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Ja, det är möjligt att jag har missat. Men ingen har så vitt jag vet förespråkat ett ointresse i barnen. Vi är ju däremot oense om vad som är det bästa för barnen, som jag uppfattar det. Att man låter bli att tävla varje helg betyder ju inte att barnen blir lämnade därhän, vind för våg.

Nej, det har nog ingen förespråkat. Jag försöker bara belysa att det finns en annan ände på skalan av engagemang också, som kanske bidrar till hur man själv sen blir som förälder.

 

[Hiddeous]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Om man behandlar ett handikappat barn sa att det far lara sig att gjora saker sjalv och att ta for sig i livet ar det bra och fantastiskt ... om man gjor det med ett barn som inte har nagra handikapp alls sa att barnet vaxer upp och kanske till och med blir en elit idrottare ar man pushig som foraldrar och tar over barnens liv.

Jag tycker inte att det är någon skillnad egentligen. Prestation ger en kick för stunden, men det ersätter inte självkänsla. Kanske är det umgänget med hästarna som spelar störst roll för den här flickan, snarare än ambitionen att "komma långt"? Vad vet vi om hur hon mår på insidan och om hon ens är nöjd med vad hon har åstadkommit? Hon kanske känner att hon tvingas att kompensera för sina handikapp genom att vara duktig?

Jag tycker att man som förälder ska trycka på att det ena ("komma långt") inte automatiskt genererar det andra (självkänsla, trygghet, livsglädje), för då kommer man att bli besviken. Så enkel är inte världen. Vad händer den dagen tjejen skadar sig och inte kan rida alls (eller vilken person som helst egentligen) - vad ska de då bygga sin identitet på?

 

[Hiddeous]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Nej, det har nog ingen förespråkat. Jag försöker bara belysa att det finns en annan ände på skalan av engagemang också, som kanske bidrar till hur man själv sen blir som förälder.

ja, det tror jag absolut. Det verkar ofta bli en tes- antites, i alla fall av det jag har sett i bekantskapskretsen.

 

[karamelldrottningen]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Vad exakt är det med mina synpunkter som är uppåt väggarna? Varför är det mer ok att bli duktig på tex dataspel än i dressyr?

 

[sjoberga]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Varför är det inte lika OK?

Och det jag tycker är uppåt väggarna är att du nedvärderar intresse för teknik och datorer som något som inte alls gör samma nytta för hjärncellerna som ridning eller motion. I vilket du har helt fel.

Det är lätt att värdera upp det man själv känner till, och nedvärdera sådant man mest bara har fördomar om.

 

[karamelldrottningen]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Jo jag kan villigt erkänna att datorer inte riktigt är min grej. Glad att jag kan betala räkningar, bokföra och pyssla med hemsidan och så. Men kan inte påstå att jag älskar det precis. Snarare ett nödvändigt ont. Bukefalos är väl det enda "onödiga" jag är inne på mellan varven . Men du det är tur att vi har olika intressen!

Om jag får barn nån gång så uppmuntrar jag dem hellre till nån form av ridning lr annan fysisk aktivitet än ngt stillasittande. Elitnivå eller inte!

 

[vallhund]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Jag erkänner, jag köpte både Commodor o Atari till sonen när han var liten, det var hans enda intressen förutom schack Fantasy, schackturneringar åkte han till med gubbarna i klubben, läste gjorde han på originalspråk.
Idag är han datakonsult/systemtekniker o tjänar snuskigt mycket pengar.

 

[karamelldrottningen]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Fy på dig fy !! Din son hade kunnat bli nått inom friidrott istället!! Förstöra andras liv sådär ...