Vem köper du häst från?

Jag köpte min första häst genom min egna sökes-annons. Jag sökte en billig häst och fann en orörd 3-åring i min smak. Bästa jag har gjort fastän det har varit en krånglig väg att få till hästens välmående. Jag köpte av uppfödaren som ville köpa tillbaka henne om kemin mellan mig och hästen inte passade. detta skulle ske innan jag hade skolat om henne. När jag har skolat om henne ville hon att jag skulle tjäna pengar på henne eftersom det är min förtjänst att hon har fått en andra chans i livet.( hon var menad som travhäst men diskad på sina premielopp för galopp)
 
Jag planerar att köpa min första häst i år och efter att både ha läst på nätet, bland annat här på buke, och pratat med folk ute i verkliga livet så verkar det svårt att vara både säljare och köpare idag. Det verkar som att man om man har otur står där med en massa utgifter men utan häst pga av knepiga rättslägen och dolda fel.

Så det jag undrar är, vem köper ni helst häst från? Kollar ni upp säljaren innan? Jag är nog rätt godtrogen och vill tro att alla försöker göra rätt för sig, men när det gäller hästaffärer kanske man måste vara mer misstänksam och noggrann med vem man har att göra med? Jag vill ju såklart få en så positiv upplevelse som möjligt av mitt hästköp och minimera risken att det ska sluta med en långdragen konflikt.

Mina två har köpts efter att jag redan haft dem helt ett år.
Jag visste alltså vad jag ”fick”.

Nu nästa gång jag köper kommer jag köpa genom kontakter som jag vet har stammar jag gillar, bra lösdrifter och foder för de unga etc.
Jag vet nog om personerna för att känna att jag vill köpa av dem.
 
Första hittades via annons från privatperson, detta var -00 och kollade inte upp säljeren.

Den andra hittades genom att jag ringde på en annons som säljaren hade på en annan häst.
Säljaren är en uppfödare som hade ett gäng 2 och 3 åringar till salu.
Den jag fastnade för kommer från en stolinje som uppfödaren avlat på sedan 60talet.
Kollade inte upp säljaren innan, detta var -15.

Har även fått en ponny för några år sedan, henne kände jag sen innan då hon var ridskoleponny på en ridskola jag skode på.

Nästa inköp blir troligen om jag "råkar" hitta någon intressant när jag slö surfar eller om någon häst jag vet att jag tycker om blir till salu, förutsatt att pris och tidpunkt är rätt.
Måste jag ut och leta blir det att åka till uppfödare som har en del hästar till salu.
 
Jag har köpt både av hästhandlare och privat. Jag tror bara man måste vara medveten om vilken skyldighet man har själv också, för att köpet ska bli lyckat. Tex inte godta hästhandlarens veterinär och gamla röntgenbilder. Köper man av hästhandlare(näringsidkare) har man ett visst skydd som privatperson mot dolda fel, men det vill man kanske undvika från början att ens hamna i.
Genom att låta en veterinär undersöka hästen kan man undvika mycket. Vara med vid besiktningen och ha en annan erfaren person med sig vid provridning tex.

Jag har handlat både av privatperson och hästhandlare. Den jag köpte av hästhandlare visade sig ha dolda fel som skulle ha upptäckts vid röntgen. Hästhandlaren ersatte det jag efterfrågade så vi kunde operera hästen.
Den jag köpte privat via annons var så billig att jag trodde det var för bra för att vara sant, så jag var väldigt kritisk. Min tränare var med vid provrindningen, jag kollade pass och hon hade journaler med sig på en lindrig sårskada som var utläkt. Kollade ägaren på Facebook:angel: och hittade lite om hästen som inte var nån fara. Lät min egna veterinär besikta, men valde att inte röntga med tanke på hästens pris. Allt såg bra ut och hon står här än, 3 år senare. Ägaren visste inte vad hon hade för häst eller vad marknadspriset låg på i kombination med att hon snabbt ville bli av med den. Ett sånt kap gör jag nog aldrig igen :love:
 
Köpte från privatperson, trodde jag. Googlade massor och hittade inget dumt. När hästen kom(köpte osett från Skåne, bor i Västerbotten) så stod det en känd hästhandlares namn på kvittot. En handlare som efter det suttit i fängelse. Inget pass kom med och hästen var ett år yngre än i annonsen. Hästhandlaren hade alltså sålt häst under en kompis namn.

Trots allt, så är jag enormt nöjd med hästen, mindre nöjd med affären.

Nu säljer hästhandlare för fullt igen, och har mycket fina, prisvärda hästar. Hästar som jag absolut kunde tänka mig att köpa, men helst inte av samma person som 'lurade' mig sist.
 
Jag tror inte att det spelar så stor roll vem man köper ifrån även om det såklart är vettigt att kolla upp personen ifråga och att inte betala eller på andra sätt förbinda sig förren affären är klar. För som en klok bukefalist brukar säga, det är skillnad på att ha rätt och att få rätt. Att betala för hästen (ev. handpenning är en annan sak) innan affären är klar kan lika gärna göra att man blir lurad, att inga pengar kommer åter om hästen inte går igenom besiktningen t ex. även om det är avtalat att så ska ske.

Det är viktigt att man är realistisk, att man inser att "fyndet" inte är något fynd utan just en billig häst. En billig häst behöver inte alls vara fel men man ska inte tro att någon säljer en häst för 30000 kr när den är värd 130000 kr. Sådant händer bara i sagorna.
Att man är realistisk i sin syn på sig själv, sina kunskaper och vad för typ av häst man skulle trivas med.
Att man är realistisk i sin syn på hästen som levande varelse, att man förstår att när omständigheterna runt hästen förändras så förändras också hästen. Den lugna trygga hästen man provred kommer inte vara samma lugna trygga häst direkt när hen har flyttat, bytt kompisar, stall, människa, hovslagare, foder och ridning och även om det är högst individuellt hur mycket och på vad hästen reagerar ska man ha i bakhuvudet att flytten innebär en stor omställning. Man ska också ha i bakhuvudet att risken för skador är som allra störst det första året. Nytt underlag, ny hovslagare, nya kompisar och ny ryttare är alla var för sig en utmaning. Därför bör man ha en rejäl buffert och en bra försäkring.
Att man inser att inget är statiskt. Hästen speglar sin omgivning såtillvida att hen behöver trygg, schysst och konsekvent behandling för att kunna vara en trygg individ. Det är inget som uppstår av sig själv eller som befästs en gång och aldrig mer utan något man som människa står för. Varje dag.

Jag har köpt häst från både privatpersoner, bekantas bekanta och hästhandlare och för mig är egentligen den enda skillnaden att hästhandlare inte blandar in känslor och inte alltid vet så mycket om hästen. Jag tycker också att en häst hos hästhandlare är mer att det jag ser är vad jag får men det beror nog mer på min ändå ganska långa erfarenhet av många olika typer av hästar och deras beteenden.

När man ska köpa häst tycker jag trots att jag har pysslat med hästar i över trettio år och även jobbat med hästar att man ska ha med sig någon som känner en på riktigt, som vet vad man letar efter och som ändå kan granska kritiskt. Det är bra om den personen också kan provrida hästen. Inte bara för att hen då kan ha en åsikt om ridbarheten utan också för att man då själv kan se hur hästen fungerar under en ryttare man känner och vet vilken typ av ryttare och på vilken nivå hen är. För mig hade en tränare jag tränat för varannan vecka i x-antal år inte varit tillräckligt som förstagångsköpare även om det är ett väldigt bra komplement utan hen måste också känna mig, veta vad mina drömmar och mål är och veta vad som är viktigt för mig och vad jag vill med mitt hästande. Förutsättningen är såklart att jag själv vet vad jag letar efter och innan man vet det är det nästintill omöjligt att hitta rätt.

När man väl har kommit så långt att man hittat hästen man vill ha så är en ordentlig besiktning A och O och besiktningen ska man stå för själv. Utan att ha stått för besiktningen själv anses man inte ha fullgjort sin undersökningsplikt och ev. reklamation blir hopplös. Jag vill ha en veterinär jag känner, som jag kan diskutera med och som jag känner att jag kan lita på kompetensmässigt. Ett ordentligt kontrakt och en bra försäkring och att man inser att när köpet är klart så är hästens ens eget ansvar så är man redo att bli hästägare.

Lycka till!
 
Häst nummer stod på ridskolan och henne köpte jag på min ridlärares rekommendation. Nummer två och tre har jag köpt av privatpersoner. Har haft tränare med mig och har köpt när de har sagt kör. Inget trassel och bra köp.

Trots 25 års hästägarskap har jag alldeles för lätt för att bara kolla ifall hästen är gullig så jag behöver någon som håller rätt på mig :p. Jag har valt ut vilken häst som har varit intressant att kolla på, tränaren har kollat upp om det är värt att åka och sedan följt med.
 
Köper oftast häst från vänner och bekanta, de flesta eller faktiskt alla tidigare hästar har varit lån/foder eller köp från folk jag känner.
Nu har jag dock gjort två undantag i år. En (första någonsin) köpte jag faktiskt via en Hästnet-annons. Magkänslan stämde och det var ett bra köp.
Den sist köpta ponnyn var dock från en väl etablerad uppfödare, så det kändes tryggt trots att jag inte känner henne personligen.
 
Jag har köpt alla mina hästar via annons. Annons har inte alltid varit mitt förstaval, har varit och tittat hos uppfödare men inte hittat rätt häst/hästen har inte gått igenom besiktning så köp har inte blivit av. Har däremot köpt av uppfödare via annons. Kollar alltid upp personen på fb och hör mig för om jag känner någon som vet något om säljaren (min rasvärld är ganska liten men har också vitt skilda åsikter, finns många av de ”bästa” tränarna/uppfödarna som jag personligen aldrig skulle köpa häst av)

Jag vill att personen jag köper av har liknande tänk kring hästar som jag själv har, att en häst är en vän för livet med fokus på hållbarhet, då känner jag mig tryggare med att hästen blivit omhändertagen på det vis jag vill. Skulle aldrig köpa av någon som tycker det är ok att rida in tidigt och tufft med tänket ”de ska bara prestera” (har stött på en hel del sådana genom åren). Jag ser också gärna att säljaren haft hästen sedan föl så skulle inte kunna tänka mig att köpa av en hästhandlare.

Till skillnad från många andra ser jag bara det som positivt (nästan ett krav) att säljaren vill fortsätta ha kontakt/komma på besök. För mig visar det på ärlighet och ett engagemang för hästen. Det är inte bara en häst säljaren vill ”bli av med”. Skulle säljaren verka undanhålla något, tex inte vilja berätta om skador, visa journaler, inte vilja att hästen röntgas så drar jag mig ur direkt, då är det enligt mig något som inte stämmer. Samma sak om säljaren inte låter mig hantera, borsta, sadla hästen själv (alltså om jag kommer till provridning och hästen redan är inne, sadlad, uppvärmd osv). Jag har alltid med mig minst en annan hästkunnig person jag litar på när jag tittar på häst.

Det viktigaste för mig är dock att jag känner rätt kemi med hästen, alltså är det inte aktuellt att någonsin köpa en häst osedd, och den SKA röntgas innan köp. Inte sagt att det måste vara UA men jag kan göra ett medvetet val när jag har alla korten på bordet. Har aldrig köpt av/sålt till någon jag känt sedan tidigare men har däremot fått nya fina vänner i människor som jag köpt av/sålt till
 
Jag köper inte från försäljningsstall generellt kan göra undantag om det är ett med genuint gott rykte och som jag väl känner till. Att som flera tipsat om ställa många frågor är ett bra sätt att ta reda på om säljaren känner hästen. Läs många annonser där hästen har den utbildning, ålder och egenskaper som du ungefär har tänkt dig för att bilda dig uppfattning om vad priserna ligger på. Köp inte en misstänkt billig häst det kostar oftast mer i slutändan eller så har man problem i ridning eller hantering. Är det någon häst du är seriöst intresserad av hör med din tränare och om din tränare tror den passar dig så ta med tränaren och åk och titta och låt även tränaren provrida. Välj själv en veterinär som besiktigar gå aldrig på säljarens rekommendation av veterinär. En googling av säljarens namn också vara värt att göra men granska isåfall resultatet kritiskt. Jag har köpt häst både på rekommendation av min tränare, av hästmänniskor jag känner och på annons. Har hellre väntat ett tag på rätt häst än köpt första bästa.
 
Nu har jag bara köpt en häst i mitt liv, min foderhäst sedan (då) 1 år och 8 månader tillbaka.

Annars skulle jag främst köpa häst av privatperson, helst någon från "samma kretsar" som en själv. Möjligen om typ en tränare jag kände till och uppskattade hade ett företag, så skulle jag kunna köpa via denne.
Jag skulle däremot inte vilja köpa från försäljningsstall i allmänhet, och "försäljningsstall med bytesrätt som inte tillåter vet.bes. av egen veterinär" i synnerhet.

Nu pratar jag alltså i en kontext av "trevliga hobbyhästar - korsningar för dressyr, i prisklassen 50-100k". Precis som H.H med andra ord. :up:
 
Kolla upp säljaren på sociala medier. Det är oftast väldigt lätt att hitta både Facebook och instagram. Där kan du bilda dig en uppfattning om både säljaren och hästen.

Finns väldigt många ägare som skriver om alla problem dom har med hästen men sen läser man annonsen och hästen låter som en ängel. Då är det inte små problem heller som ägaren har haft utan regelbundna avkastningar, vägran att bli hämtad i hagen, aggressivitet, segringar osv osv
 
När jag tänkte tillbaka på vilka hästar jag köpt genom åren så har i princip alla utom en varit från folk jag är bekant med, så att jag vet vad jag får.
Den enda jag köpt på annons var från en hästhandlare för drygt 30 år sedan. Och då blev jag lurad...

Rent generellt, om jag skulle köpa häst (för mer än lätt ridning) idag, så skulle jag undvika att köpa häst från någon som massimporterar hästar till relativt låga priser. Och jag skulle inte köpa av någon som erbjuder byte om man inte är nöjd med sin häst, för det är ganska osannolikt att man hittar rätt häst inom samma prisklass hos samma hästhandlare...

Jag har köpt mina hästar och ponnyer endera rätt ”lokalt” där man känner till häst och säljare, av uppfödare man känner samt de gånger på annons av privat säljare har jag haft tränaren med mig och besiktat hästen noga med egen veterinär på klinik.

Jag säger som @ameo att jag aldrig skulle köpa från hästhandlare som erbjuder ”bytesrätt” .

Tack för tipsen om att inte handla med bytesrätt. Jag har fått motsatt tips av ägaren till ridskolan här som tyckte att det är toppen att jag kan byta hästen om jag inte skulle vara nöjd, vet inte riktigt varför men magkänslan har sagt nej till det. Jag föredrar att vara noggrann innan mitt köp mot att ha möjligheten att byta.
 
Jag tror inte att det spelar så stor roll vem man köper ifrån även om det såklart är vettigt att kolla upp personen ifråga och att inte betala eller på andra sätt förbinda sig förren affären är klar. För som en klok bukefalist brukar säga, det är skillnad på att ha rätt och att få rätt. Att betala för hästen (ev. handpenning är en annan sak) innan affären är klar kan lika gärna göra att man blir lurad, att inga pengar kommer åter om hästen inte går igenom besiktningen t ex. även om det är avtalat att så ska ske.

Det är viktigt att man är realistisk, att man inser att "fyndet" inte är något fynd utan just en billig häst. En billig häst behöver inte alls vara fel men man ska inte tro att någon säljer en häst för 30000 kr när den är värd 130000 kr. Sådant händer bara i sagorna.
Att man är realistisk i sin syn på sig själv, sina kunskaper och vad för typ av häst man skulle trivas med.
Att man är realistisk i sin syn på hästen som levande varelse, att man förstår att när omständigheterna runt hästen förändras så förändras också hästen. Den lugna trygga hästen man provred kommer inte vara samma lugna trygga häst direkt när hen har flyttat, bytt kompisar, stall, människa, hovslagare, foder och ridning och även om det är högst individuellt hur mycket och på vad hästen reagerar ska man ha i bakhuvudet att flytten innebär en stor omställning. Man ska också ha i bakhuvudet att risken för skador är som allra störst det första året. Nytt underlag, ny hovslagare, nya kompisar och ny ryttare är alla var för sig en utmaning. Därför bör man ha en rejäl buffert och en bra försäkring.
Att man inser att inget är statiskt. Hästen speglar sin omgivning såtillvida att hen behöver trygg, schysst och konsekvent behandling för att kunna vara en trygg individ. Det är inget som uppstår av sig själv eller som befästs en gång och aldrig mer utan något man som människa står för. Varje dag.

Jag har köpt häst från både privatpersoner, bekantas bekanta och hästhandlare och för mig är egentligen den enda skillnaden att hästhandlare inte blandar in känslor och inte alltid vet så mycket om hästen. Jag tycker också att en häst hos hästhandlare är mer att det jag ser är vad jag får men det beror nog mer på min ändå ganska långa erfarenhet av många olika typer av hästar och deras beteenden.

När man ska köpa häst tycker jag trots att jag har pysslat med hästar i över trettio år och även jobbat med hästar att man ska ha med sig någon som känner en på riktigt, som vet vad man letar efter och som ändå kan granska kritiskt. Det är bra om den personen också kan provrida hästen. Inte bara för att hen då kan ha en åsikt om ridbarheten utan också för att man då själv kan se hur hästen fungerar under en ryttare man känner och vet vilken typ av ryttare och på vilken nivå hen är. För mig hade en tränare jag tränat för varannan vecka i x-antal år inte varit tillräckligt som förstagångsköpare även om det är ett väldigt bra komplement utan hen måste också känna mig, veta vad mina drömmar och mål är och veta vad som är viktigt för mig och vad jag vill med mitt hästande. Förutsättningen är såklart att jag själv vet vad jag letar efter och innan man vet det är det nästintill omöjligt att hitta rätt.

När man väl har kommit så långt att man hittat hästen man vill ha så är en ordentlig besiktning A och O och besiktningen ska man stå för själv. Utan att ha stått för besiktningen själv anses man inte ha fullgjort sin undersökningsplikt och ev. reklamation blir hopplös. Jag vill ha en veterinär jag känner, som jag kan diskutera med och som jag känner att jag kan lita på kompetensmässigt. Ett ordentligt kontrakt och en bra försäkring och att man inser att när köpet är klart så är hästens ens eget ansvar så är man redo att bli hästägare.

Lycka till!

Tack för alla bra tips! Det kommer definitivt bli en stor omställning för hästen och säkert ännu mer för mig ;) Men jag är åtminstone lyckligt lottad som har bra människor omkring mig som jag känner att jag kan lita på vilket gör att allt känns lite lättare.
 
Tack för tipsen om att inte handla med bytesrätt. Jag har fått motsatt tips av ägaren till ridskolan här som tyckte att det är toppen att jag kan byta hästen om jag inte skulle vara nöjd, vet inte riktigt varför men magkänslan har sagt nej till det. Jag föredrar att vara noggrann innan mitt köp mot att ha möjligheten att byta.
För en ridskola är det toppen med bytesrätt. En ridskola är en återkommande viktig kund för hästhandlare och de ser helt enkelt till att få fram en ny häst till ridskolan omgående för att slippa dåligt rykte och för att vårda kundrelationen. För en privatperson, nej absolut inte. En hästhandlare bryr sig inte ett skvatt om någon som köper en häst vart tionde-tjugonde år eller så. Det är ingen kundrelation de ser någon anledning att vårda. Köpa från hästhandlare kan man såklart göra men bytesrätten är absolut inget värd för en privatperson.
 
Trots 25 års hästägarskap har jag alldeles för lätt för att bara kolla ifall hästen är gullig så jag behöver någon som håller rätt på mig :p. Jag har valt ut vilken häst som har varit intressant att kolla på, tränaren har kollat upp om det är värt att åka och sedan följt med.

Det här känns väldigt mycket som mig och låter som samma upplägg som jag har diskuterat med min tränare. Hon har sagt flera gånger att jag inte får gå och förälska mig i första bästa häst utan vara lite kritisk och titta på flera :p
 
Tack för alla bra tips! Det kommer definitivt bli en stor omställning för hästen och säkert ännu mer för mig ;) Men jag är åtminstone lyckligt lottad som har bra människor omkring mig som jag känner att jag kan lita på vilket gör att allt känns lite lättare.
Det är en stor omställning men som en vän sa när jag kräknervös undrade hur och om jag skulle fixa det sa, att tänka så visar att man verkligen tänkt. Förberett sig, läst på och insett vilket ansvar det är. Det är då det går bra även om man trillar i fällor, gör fel och dunkar huvudet i väggen av frustration över allt man aldrig ens tänkt på förut för det gör alla men de som har tänkt, som insett vilket ansvar det är gör inte lika stora och allvarliga tabbar.
 
Det här känns väldigt mycket som mig och låter som samma upplägg som jag har diskuterat med min tränare. Hon har sagt flera gånger att jag inte får gå och förälska mig i första bästa häst utan vara lite kritisk och titta på flera :p
Äsch, hjärtat ska såklart få vara med också! Första hästen behöver det ju inte vara men det spelar mindre roll om det är första eller hundrade hästen man tittar på. När man faller, när personkemin är så rätt, då är det helt enkelt så rätt. Men såklart ska man vara ärlig mot både sig själv och hästen. Inte falla för ett gulligt yttre när det i övrigt är fel men när allt känns rätt, ja då är det rätt. Två av mina har jag bestämt mig för redan på bild. Deras ögon har sagt mig allt jag behöver veta. Att titta på dem IRL och provrida har liksom bara varit en bekräftelse på det jag redan visste, de har redan varit mina i själ och hjärta. Det är de två som har tagit mitt hjärta totalt. Som är mig kärare än jag trodde en häst kunde vara. Som har infriat alla mina förhoppningar och mer därtill :love:
 
Tack för tipsen om att inte handla med bytesrätt. Jag har fått motsatt tips av ägaren till ridskolan här som tyckte att det är toppen att jag kan byta hästen om jag inte skulle vara nöjd, vet inte riktigt varför men magkänslan har sagt nej till det. Jag föredrar att vara noggrann innan mitt köp mot att ha möjligheten att byta.


Att handla med bytesrätt för en verksamhet är en helt annan sak än för en enskild ryttare som vill köpa en häst som passar/är rätt/frisk osv .
Tycker det blir märkligt att en ägare till verksamhet/ridskola råder dig så - dvs inte skiljer på sin egen verklighet/verksamhet och vad som är skillnad för en privat köpare . Troligtvis har inte denne någon reflektion/kunskap utöver sin egen position. Det blir ju ett problem om man då råder folk utanför sitt eget spektrum .
 
Senast ändrad:

Liknande trådar

Hästmänniskan Jag har ett riktigt dilemma som jag mår riktigt, riktigt dåligt av. Jag har 2 ston och en äldre valack. Valacken är 20 år, har en åkomma...
2
Svar
24
· Visningar
2 562
Senast: mars
·
Hästmänniskan Jag behöver hjälp! Det är en lång text men om någon orkar läsa och ge mig lite stöttning så skulle det uppskattas enormt! För er...
2
Svar
28
· Visningar
3 082
Senast: Lavinia
·
Hästmänniskan Jag hoppas kunna bolla lite tankar med andra hästkunniga här. Jag, min man, och vår 17-åriga dotter kommer inom kort att flytta till en...
2 3 4
Svar
66
· Visningar
6 426
Senast: mamman
·
Foder & Strö Hej! Nu behöver jag lite input från er. Det är lång läsning och jag förstår om ni inte orkar läsa 😅 Jag vill vara tydlig från början med...
2
Svar
20
· Visningar
2 124
Senast: QueenLilith
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp