Jag tror inte att det spelar så stor roll vem man köper ifrån även om det såklart är vettigt att kolla upp personen ifråga och att inte betala eller på andra sätt förbinda sig förren affären är klar. För som en klok bukefalist brukar säga, det är skillnad på att ha rätt och att få rätt. Att betala för hästen (ev. handpenning är en annan sak) innan affären är klar kan lika gärna göra att man blir lurad, att inga pengar kommer åter om hästen inte går igenom besiktningen t ex. även om det är avtalat att så ska ske.
Det är viktigt att man är realistisk, att man inser att "fyndet" inte är något fynd utan just en billig häst. En billig häst behöver inte alls vara fel men man ska inte tro att någon säljer en häst för 30000 kr när den är värd 130000 kr. Sådant händer bara i sagorna.
Att man är realistisk i sin syn på sig själv, sina kunskaper och vad för typ av häst man skulle trivas med.
Att man är realistisk i sin syn på hästen som levande varelse, att man förstår att när omständigheterna runt hästen förändras så förändras också hästen. Den lugna trygga hästen man provred kommer inte vara samma lugna trygga häst direkt när hen har flyttat, bytt kompisar, stall, människa, hovslagare, foder och ridning och även om det är högst individuellt hur mycket och på vad hästen reagerar ska man ha i bakhuvudet att flytten innebär en stor omställning. Man ska också ha i bakhuvudet att risken för skador är som allra störst det första året. Nytt underlag, ny hovslagare, nya kompisar och ny ryttare är alla var för sig en utmaning. Därför bör man ha en rejäl buffert och en bra försäkring.
Att man inser att inget är statiskt. Hästen speglar sin omgivning såtillvida att hen behöver trygg, schysst och konsekvent behandling för att kunna vara en trygg individ. Det är inget som uppstår av sig själv eller som befästs en gång och aldrig mer utan något man som människa står för. Varje dag.
Jag har köpt häst från både privatpersoner, bekantas bekanta och hästhandlare och för mig är egentligen den enda skillnaden att hästhandlare inte blandar in känslor och inte alltid vet så mycket om hästen. Jag tycker också att en häst hos hästhandlare är mer att det jag ser är vad jag får men det beror nog mer på min ändå ganska långa erfarenhet av många olika typer av hästar och deras beteenden.
När man ska köpa häst tycker jag trots att jag har pysslat med hästar i över trettio år och även jobbat med hästar att man ska ha med sig någon som känner en på riktigt, som vet vad man letar efter och som ändå kan granska kritiskt. Det är bra om den personen också kan provrida hästen. Inte bara för att hen då kan ha en åsikt om ridbarheten utan också för att man då själv kan se hur hästen fungerar under en ryttare man känner och vet vilken typ av ryttare och på vilken nivå hen är. För mig hade en tränare jag tränat för varannan vecka i x-antal år inte varit tillräckligt som förstagångsköpare även om det är ett väldigt bra komplement utan hen måste också känna mig, veta vad mina drömmar och mål är och veta vad som är viktigt för mig och vad jag vill med mitt hästande. Förutsättningen är såklart att jag själv vet vad jag letar efter och innan man vet det är det nästintill omöjligt att hitta rätt.
När man väl har kommit så långt att man hittat hästen man vill ha så är en ordentlig besiktning A och O och besiktningen ska man stå för själv. Utan att ha stått för besiktningen själv anses man inte ha fullgjort sin undersökningsplikt och ev. reklamation blir hopplös. Jag vill ha en veterinär jag känner, som jag kan diskutera med och som jag känner att jag kan lita på kompetensmässigt. Ett ordentligt kontrakt och en bra försäkring och att man inser att när köpet är klart så är hästens ens eget ansvar så är man redo att bli hästägare.
Lycka till!