Jag tänkte ta mig lite tid att svara kring hur jag/vi ser på hel/halvfabrikat o. s. v.
För det första så har jag inga problem med att äta helfabrikat. Mitt utgångsläge är att mat är mat, oavsett om det är färdiga köttbullar som värms i micron eller grannens ekologiskt uppfödda ko, slaktad på lokalt slakteri, handmalen köttfärs som jag själv rullat till köttbullar. Även om jag personligen kanske tycker att det ena är godare, och kanske innehåller mindre salt och annat sådant som många lätt får i sig lite onödigt mycket av, så är all mat just "bara" mat i vårt hus, varken "bra" eller "dåligt".
Både jag och mannen har väl ett visst intresse för att laga mat, men det har lite grann fallit bort under de senaste åren när mycket hänt omkring oss. Vi har dessutom inte haft barnet boende hos oss, vilket har gjort det än lättare att bli bekväm och köpa mat mycket mer ofta än vad vi egentligen vill göra.
När vi nu vill få till bättre rutiner kring mat igen, ser jag det därför inte alls som ett problem om det blir en del helfabrikat emellanåt. Tvärt om, nästan, det är just helfabrikaten jag gärna testar att byta ut till vegetariska alternativ, i första hand
När vi vill, orkar och hinner laga mat från grunden spelar det ingen större roll om det är vegetariskt eller animaliskt, det blir vad det blir och vad vi är sugna på, helt enkelt.