Vart är dressyren på väg?

Men skitsnackandet, är inte det en del av dagens samhälle i stort? Jag tycker inte det snackas mer skit inom ridsporten än inom de andra områden jag möter i min vardag. Men så rider jag i.o.f.s inte på mer än regional nivå hopp/dressyr.

Hur viktig sitsen är tycker jag varit olika från instruktör till instrukrör jag ridit för. En del har verkligen varit grundliga med den, andra har velat gå bakvägen med hård hand/ben som du beskrev. Men jag kan ju glädja dig med att på Ridledarkursen (fd Rik 0) som jag gick i somras så var det sitsen i fokus till max! Gud nåde den som red med handen för att den inte hade balans nog i sin sits.
 
Jag tycker att du har fel... Okej, vissa kanske är dumma mot hästarna och det kanske är därför de stretar emot, men dom flesta gör så gott dom kan!
 
"Spretiga, flaxande fötter, hårda händer och juckande säte" :D
Håller med dig om att det är till viss del är så in dagens ridning. Dock tycker jag faktiskt inte att det är främst dressyrryttare som står för den biten, utan faktiskt hoppryttare som "markarbetar" i större utsträckning. :crazy: :o

Rimligtvis tycker jag att det BORDE ändå vara mer lätthet och fina hjälper i dagens dressyr med tanke på hur hästarna har utvecklats och blivit lättare och mer elastiska i typen.
Att dra och sparka på funkar ju faktiskt inte på den moderna typen av häst. Men det funkade på den äldre typen av häst. För den skull säger jag inte att det var bra eller blev bra ridning av det. Det tycker jag verkligen inte!

Knäslut ger ett spänt knä med en ständigt drivande skänkel som följd. Hälen blir låst och oflexibel och dessutom uppdragen. Det tycker inte jag är speciellt bra. :confused:
Jag tycker balansen ska sitta i mage, korsrygg och sittben och man ska känna sig som ett dragspel när man rider. Då är man med hästen. Kniper man jobbar man emot hästen. Det är i alla fall min uppfattning. ;)
 
Jasså inte....då får man nästan fråga var du har varit de senste åren :confused:

Nej det kan jag inte säga att jag gör, fel gör alla och man kan aldrig bli fullärd inom dressyren alla konster :smirk:Jag anser dock att det är omöjligt för ett barn/ungdom att rida så som du verkar vilja ha det, då kan man ju aldrig börja rida och tävla dressyr :confused:
 
Håller med! Usch,vad man ser mycket dålig ridning! Jag är själv ingen expert men sen tävlar jag inte på hög nivå heller. Undrar vad det beror på?
 
Jag får åter göra ett brandtal till knäslutets återupprättande! :D
Knäslut ser man hos alla de skickligaste dressyrryttarna, beridarna osv, det är en väldigt viktig hörnsten i sitsen. Men vi verkar ha olika uppfattningar om vad som är ett knäslut?

För mig innebär det att insidan av låret sluter tätt emot sadeln, och med ett jämnt tryck avlastar sittbenen / hästens rygg, samtidigt som det balanserar ryttaren. Absolut inte med uppdragen häl som följd (när man gör rätt). Tvärtom kan man med bra knäslut slappna av i underskänkeln till större del än den som släpper låren och då, för att inte halka av, balanserar sig med underskänkeln (ofta med spänd, uppdragen häl).

Ett bra knäslut medverkar alltså till att "tighta upp" ryttarens rumpa och lätta den något från sadeln. Detta för att kunna åstadkomma ett sviktande säte som inte försöker driva, "jucka", men inte heller trycka ner hästens rygg - båda sakerna stör hästen. Istället kan den något stramare hållningen hos ryttaren då absorbera hästens rörelser genom den sviktande rumpan, magen och korsryggen (är det det du menar med dragspel månne? :) ). Utan knäna / låren hamnar man i stigbyglar och på sittbenen som främsta tyngdpunkter, och då förlorar man i balans, plus att man ofta tenderar att lägga vikten på ändan när man då skänklar (hur ofta ser man inte folk skänkla med underskänkeln = höjd häl), vilket ger ojämn ridning. Knäslutet ger ett jämnt tryck, vilket inte blir drivande på samma sätt som en gnagande underskänkel, ofta spänd för att balansera den obalans man får när knäna spretar... :crazy:

Att knipa låter ju spänt förståss, men lite spänd måste man vara för att rida, för att balansera sin kropp, och inte minst då underlätta rörelsen för hästen. Anspänd ja, men inte spänd som i stel som en stålfjäder. Är man anspänd kan man svikta, parera, genom små muskelförändringar.
Är man slapp fortplantar sig hästens rörelse i ens egen kropp och man hamnar lätt i gungning, och obalans som motverkar hästens rörelser. Är man stel följer man med i hästens första rörelse åt ena hållet, men av fysikaliska krafter fortsätter man ditåt när hästen vänder (om man alltså inte är följsam nog att parera), och man motverkar därmed dess rörelse åt andra hållet, och hamnar snabbt i skumpig otakt -som hämmar hästens rörelser.
Tänker vi mer lika nu?
 
Man ska inte dra alla över en kam.
Jag vet att det finns många som tävlar dressyr för att
träna sig själv och hästen, och jag tror inte att alla
som nu rider så dåligt -som du säger- tror och tycker att
dom rider jättebra och mkt bättre än alla andra.
Man rider ju dressyr för att bli bättre, och det TAR
tid för att kunna bli bättre. Om nu ens häst lätt går
på bogarna så kanske man tränar på det, men att man kanske först reder ut sin sits eller liknande först, man kan inte träna på allting på en gång, man gör ju en sak i taget.
Men se på dom som nu rider så dåligt, titta på dom om 5år, rider dom lika dant då eller har det skett en förbättring?

På tävlingarna blir även många hästar nervösa.
på träningarna hemma på ridbanan kankse piafferna och allt
det där går jättebra och jättefint, men på en dressyrtävling
måste man rida på, det e inte att man kan göra om det
 
Jo jag håller delvis med... Tittar ofta på tävlingar av olika klass o svårighetsgrad och blir inte sällan förvånad över hur illa en del elitryttare rider. Jag är ingen superryttare själv men man funderar ju över hur den och den kan ha kommit så långt inom sin gren. Vad har hon/han som inte Svensson nästgårds har egentligen?Svensson rider fantastiskt väl och borde ha en chans emot von Silfverstolpe och von Knott och Tott men det verkar vara omöjligt?? Det jag tror är att många, många elitryttare tillhör de finare familjerna eller de nyrika som köper de dyraste hästarna, har alla förutsättningar från barnsben med de bästa tränarna etc etc. Man byter ut de hästar som inte duger eller de " man inte kommer överens med " - vilken Svensson har råd m det? Därför sitter det många i eliten och rider illa men som plockar rosetter ändå. Och är domarna opåverkade av alla dessa titlar tro? Och av gamla meriter? Var på Scandinavium och såg dressyren - inte imponerad. Sedan kanske det skulle vara bättre att de som har varit med länge, och de som har gedigna kunskaper, både nya och gamla beprövade kunskaper, i stället för att klaga och fördöma kunde hjälpa oss andra som faktiskt är intresserade av att bli bättre och av att lära! Själv önskar jag att jag kunde hitta balansen igen efter några års uppehåll i ridningen , det är verkligen svårt. Man vill ju göra det bästa möjliga för häst och för sig själv, det behöver inte vara på tävlingsbanan. Svårt att hitta bra tränare, jag vill ha en kunnig men ödmjuk, en som hellre peppar än trycker ner i skorna, en som skapar självförtroende, inte bryter ner, en som inte vill framhäva sig själv utan istället sina elever. Finns de???

En dressyrryttare som jag skulle vilja hylla lite är Ulla Håkansson, som själv tar fram sina unghästar, som rider utomhus, som håller sina hästar på ett naturligt sätt.
Och Gunvor - om du tillhör den skara som faktiskt har gedigna kunskaper, tänk då på att dela med dig av den till andra intresserade istället för att bara vara negativ! Det finns många duktiga små ridungar också, alla har vi ju varit nybörjare någon gång... :banana:
 
Men lilla gumman.

Sverige har två OS-guld i lag, från -52 och -56. Fem OS guld
induviduellt från -12, -20, -24, -52 och -56.

Sen att din tränare (som enligt dig verkar vara en Gud) har
två SM guld, ser jag inte som något bra i alla fall.
Fortsätt rabbla upp priser och meriter från vilken ryttare
som helst, men är det verkligen en garanti för att den
ryttaren är bra? Även om resultaten skulle ha förbättrats
(vilket det inte har) så spelar det egentligen ingen roll,
för det är inte bara i Sverige ridningen har försämrats.

Förresten, fyra år, tycker du det räcker för att få en häst
till Svår klass? :crazy:
 
På tävlingarna blir även många hästar nervösa.
på träningarna hemma på ridbanan kankse piafferna och allt
det där går jättebra och jättefint, men på en dressyrtävling
måste man rida på, det e inte att man kan göra om det

Så ryttarna rider sämre på tävlingar också? :smirk:
Jag tror inte du har förstått vad vi debatterat om i denna
tråd, ett tips kan vara att läsa alla inlägg, inte bara
huvudinlägget.
Precis träna på, men visa er inte på tävlingsbanan förens
ni är redo. Positivt om ni ser en LB som ett träning-
tillfälle och inte bara som en pokaljakt, men man startar
inte svåra klasser i träningssyfte.
I så fall är det ett väldigt dyrt träningstillfälle. :crazy:
 
:bow:

Precis. Ulla är en av de få riktiga dressyrryttare vi har
kvar.

Och Gunvor - om du tillhör den skara som faktiskt har gedigna kunskaper, tänk då på att dela med dig av den till andra intresserade istället för att bara vara negativ!

Tyvärr besitter jag inte några större kunskaper. ;)
 
Tycker faktiskt skitsnacker är mer utbrett inom ridsporten
än andra sporter. Kanske för att det är så stor majoritet
tjejer?

Hur som helst, är skitsnacket något mindre inom lokal/regional
tävling, än inom eliten. :p
 
Själv önskar jag att jag kunde hitta balansen igen efter några års uppehåll i ridningen , det är verkligen svårt. Man vill ju göra det bästa möjliga för häst och för sig själv, det behöver inte vara på tävlingsbanan. Svårt att hitta bra tränare, jag vill ha en kunnig men ödmjuk, en som hellre peppar än trycker ner i skorna, en som skapar självförtroende, inte bryter ner, en som inte vill framhäva sig själv utan istället sina elever. Finns de???

Det här är dina problem, varför tror du att elitryttarna är människor utan problem?

Finns säkert elitryttare som svär över sin sits och tränar som galningar men som aldrig får den sits vissa föds med MEN igengäld kanske denna person har mjuka händer.

Tycker det är skrämmande hur vissa klankar ner på eliten. De är väl också människor med fel och brister? Att de tävlar kanske de gör för att det krävs ekonomiskt och för att de tycker det är roligt, inte för att säga att de är störst, bäst och vackrast!
 
Det finns säkert elitryttare som har en massa problem - det är bara att åka och titta på en tävling eller träning...

Det jag tycker är synd är att det finns många duktiga ryttare som aldrig får chansen p g a att de inte tillhör rätt krets eller har de pengar som krävs för att upptas i den sk eliten. Det kan finnas högst medelmåttiga ryttare som rider på hög nivå och på väl utbildade hästar men det borde väl vara de allra bästa som rider i toppen eller??
Observera att jag på intet sätt säger att jag själv är bättre än någon annan, det är inte det som diskussionen handlar om. Det är bara funderingar som dyker upp ibland när jag ser hur det går till på en del banor, det är ju inget som jag ligger sömnlös över precis utan jag tycker mest det är lite synd att det är så. Det jag kan bli betydligt mer upprörd över är det jag nämnt här innan över hur pengar styr allt mera inom ridsporten. Man kunde önska att vi närmade oss ex vis Storbritannien lite mera, att Sverige skulle vara en hästnation med lite bredd istället, där hästen finns i vardagen lite mer och inte är ett tecken på status. Nu satsas det på elit istället för kunskap och bredd verkar det som. Jag är ju ingen viktig person i sammanhanget men har rätt till en åsikt, eller??

Själv vet jag ju varför jag håller på med häst och varför jag vill bli bättre, varför jag sitter och harvar och tränar utan att ha tävlingar och rosetter som mål. Häst för mig det betyder gemenskap, ro i sinnet, frisk luft, motion, många glädjestunder och ibland; total harmoni och samarbete med ett djur som väger ett halvt ton!! Det är en mycket speciell känsla tycker jag.
Och till sist - du som ev har stora kunskaper, dela med dig av dem så ofta du kan - utan att trampa på andra. :bow:
 
Tänkte inte bara på sporter utan även på arbetsplatser t.ex. Tycker det snackas väldigt mkt skit över lag nu för tiden.

Men så längde man vet vad man håller på med och står för det tycker jag inte att skitsnacket biter, åtminstone inte på mig. :)
 
Ja tyvärr så är ju ekonomiska möjligheter till elitsatsning inte alltid kombinerat med mkt talang!

Jag brukar tänka att om jag ngn gång blir stenrik, så skulle jag använda en stor del av pengarna till att ekonomiskt hjälpa fram talanger som inte själva har ekonomi till storsatsning.
 
Det kallar jag konstruktivt! :)Ja tänk vad man kunde göra om man hade haft lite kosing... Alla hästar man skulle köpt mmm ;)
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Skulle behöva skriva av mig lite. Tycker det är svårt att få råd och förståelse när jag pratar om detta med människor i min närhet, då...
2
Svar
23
· Visningar
5 766
Senast: Nepenthe
·
Ridning Jag har ett 7- årigt sto som jag ägt sen hon föddes. Hon har en del åsikter, humör och integritet och testar andra som ska hantera henne...
2
Svar
22
· Visningar
4 836
Senast: Exotizc
·
Islandshäst Jag går i hästköpartankar och har kollat runt på en del hästar. Problemet är att jag egentligen inte vet vad jag vill ha för typ av...
2
Svar
38
· Visningar
6 770
Senast: BMW530D
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag har inte haft den minsta tid att sätta mig ner och skriva om förra veckans ridlektioner, då mitt schema har varit fullspäckat varje...
Svar
0
· Visningar
1 022
Senast: cassiopeja
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp