Vari sitter er identitet?

[Petruska]

Eller gömma oss.
Vad är det som säger att där skulle finnas ett absolut behov av att exponera identiteten?

Jag ser i sammanhanget ingen intressant skillnad mellan att gömma sig och att exponera sig.

I båda fallen handlar det om att i någon mening visa sig genom det man gör.

 

[Petruska]

Nej det kan helt enkelt bara vara ett sätt att föra handlingen framåt i den riktning som man önskar.
Helt utan att det har med identiteten att göra.

Det tror inte jag. Det handlar inte om dig, alltså, utan om vad jag tror om människor.

 

[Fiorano]

Unikt och förutsägbart står väl ändå inte i motsats till vart annat?
Jag är nog oerhört förutsägbar på många sätt.
Men definitivt ovanlig nog för att vara unik.
Det unika sitter i mitt huvud och syns inte på det viset.

Nej jag tycker inte att en person är unik om hen pratar, ser ut, klär sig och för sig som precis alla andra. Då är en precis lika mainstream som alla andra och det är inget fel i det. För mig är tex Tornblomma unik, hon är sin egen i sitt sätt att klä sig och föra sig. Att vara unik är att vara ensam av sitt slag, att stå ut-det är för mig en motsats till att vara förutsägbar.

 

[Inte_Ung]

Att vara unik är att vara ensam av sitt slag, att stå ut-det är för mig en motsats till att vara förutsägbar.

Och den unika egenskapen som finns i min hjärna räknas då inte eller?
Utan bara just hur man ser ut?

 

[Petruska]

Unikt och förutsägbart står väl ändå inte i motsats till vart annat?
Jag är nog oerhört förutsägbar på många sätt.
Men definitivt ovanlig nog för att vara unik.
Det unika sitter i mitt huvud och syns inte på det viset.

Fast man skulle ju lätt kunna få intrycket att du är rätt noga med att mejsla ut din position och vem du är (vill bli uppfattad som) här på buke.

Jag ser inget fel eller konstigt i det alltså. Tvärtom. Sådant är väl det mänskligaste av allt.

 

[Inte_Ung]

Det tror inte jag. Det handlar inte om dig, alltså, utan om vad jag tror om människor.

Nej det handlar inte om mig utan om människor som jag möter och har mött i mitt liv.
Men de liknar absolut mig eftersom de har funnits i samma sammanhang.
Ofta så får man vara glad om dessa har lyckats med att sätta på sig kläderna någorlunda rätt alls.
Men de kan putsa upp sig vid behov.

 

[Inte_Ung]

Fast man skulle ju lätt kunna få intrycket att du är rätt noga med att mejsla ut din position och vem du är (vill bli uppfattad som) här på buke.

Absolut!
Men det handlar inte om kläder, frisyr, smink eller andra yttre attribut.
Utan om det som finns i mitt huvud.
Under en lång tid så var jag därför mycket noga med att inte vare sig avslöja mitt kön eller hur jag ser ut.
Under de första åren togs jag för att vara man.
Mitt utseende är alldagligt och på inget vis stötande.

 

[athena]

Nej jag tycker inte att en person är unik om hen pratar, ser ut, klär sig och för sig som precis alla andra. Då är en precis lika mainstream som alla andra och det är inget fel i det. För mig är tex Tornblomma unik, hon är sin egen i sitt sätt att klä sig och föra sig. Att vara unik är att vara ensam av sitt slag, att stå ut-det är för mig en motsats till att vara förutsägbar.

Jag tycker faktiskt att alla människor är unika. Det har med hur många andra saker som helst att göra utöver hur man klär sig och för sig!

 

[Fiorano]

@Inte_Ung Jag förstår inte riktigt varför du känner att du måste framhålla en unikhet din hjärna? Det är lite det jag menar att jag tycker verkar så himla konstigt varför är det så viktigt att framhålla att en ska vara så himla unik? Vad är det för fel på att bara vara vanlig? Jag bryr mig inte ett dugg om din unikhet i hjärnan, för mig krävs det att en faktiskt har något i sitt sätt, uttryck, utseende som jag kan se, höra , upptäcka i konversation för att jag ska tycka att någon är unik. Men det betyder inte att diutt värde som människa förändras om du är unik eller bara vanlig-vi är alla bara människor.

 

[Kirre]

Nej jag tycker inte att en person är unik om hen pratar, ser ut, klär sig och för sig som precis alla andra. Då är en precis lika mainstream som alla andra och det är inget fel i det. För mig är tex Tornblomma unik, hon är sin egen i sitt sätt att klä sig och föra sig. Att vara unik är att vara ensam av sitt slag, att stå ut-det är för mig en motsats till att vara förutsägbar.

Håller inte riktigt med. Främst så tycker jag nog alla är unika, om man väljer att se personer så.
Om man är unik beror ju också på i vilket sammanhang man är. Bland mina vänner är jag unik med mina x antal U2-konserter men bland U2-fans är jag tämligen mainstream.
Samtidigt bland mina vänner är jag ju förutsägbar med vad jag väljer för musik i bilen.
För att inte diskutera en person här på buke men ta Peter Siepen som ju får kategoriseras som unik så är han ju ändå rätt förutsägbar i vad han kommer att ta på sig, något helknasigt.

 

[Fiorano]

@athena Att vara unik är per definition att vara ensam i sitt slag ( enligt saol åtminstone och det är så jag väljer att tolka epitetet). Och nej, 6 miljarder människor kan inte vara unika i sitt slag. Vi är alla vår egen person men jag hävdar att vi alla är så otroligt mer likartade än vad vi vill tro.

 

[Inte_Ung]

Jag förstår inte riktigt varför du känner att du måste framhålla en unikhet din hjärna?

Därför att jag vill flytta in identiteten i tankarna och bort från yttre attribut.

Ja är inte det som jag ser ut utan vad jag tänker inuti.
Min identitet sitter i mina tankar och inte i mina kläder eller smink.

 

[Inte_Ung]

Jag bryr mig inte ett dugg om din unikhet i hjärnan,

Men den är oerhört speciell att leva med kan jag meddela.
Så jag måste ta hänsyn till att det är så, hela tiden.
Det lämnar mig aldrig i fred.

 

[athena]

@athena Att vara unik är per definition att vara ensam i sitt slag ( enligt saol åtminstone och det är så jag väljer att tolka epitetet). Och nej, 6 miljarder människor kan inte vara unika i sitt slag. Vi är alla vår egen person men jag hävdar att vi alla är så otroligt mer likartade än vad vi vill tro.

Då tänker vi olika helt enkelt .

 

[Inte_Ung]

Att vara unik är per definition att vara ensam i sitt slag

Ingen har i alla fall hört talas om eller sett någon dokumentation på att det finns en likadan som jag.
Och det var faktiskt litet av en chock att få veta.
Men lättare ändå att leva med.

 

[Inte_Ung]

För att inte diskutera en person här på buke men ta Peter Siepen som ju får kategoriseras som unik så är han ju ändå rätt förutsägbar i vad han kommer att ta på sig, något helknasigt.

Fullträff på den.

 

[Lena Furberg]

Jag tror det skulle vara väldigt jobbigt att som människa i vårt samhälle HELT strunta i utseende/klädnormer. Då skulle man bli så bisarr och sticka ut så extremt att man kanske skulle upplevas som obehaglig? Med det menar jag, att vi alla mer eller mindre följer samhällets normer för hur vi ser ut. Även de som menar sig strunta i mode, är ju tvungna att inhandla de klädesplagg som det finns ett utbud av. Om man inte syr egna. Eller går naken. Eller nåt. Jag tror att vi alla reagerar när vi ser en person som fullständigt avviker från "modet" - och då menar jag även avviker från extrema modeyttringar. Bara avviker totalt. Vet knappt om jag träffat någon? I den mån jag sett bilder har det rört sig om människor som antagligen har någon form av mental störning. Det finns ju, tyvärr, otaliga trådar inte minst på fb med bilder av människor som man enbart tycker är sorgliga och som inte borde hängas ut.

 

[Inte_Ung]

Då skulle man bli så bisarr och sticka ut så extremt att man kanske skulle upplevas som obehaglig? Med det menar jag, att vi alla mer eller mindre följer samhällets normer för hur vi ser ut.

Ja precis.
Se till att inte väcka anstöt eller chockera för att bl.a. visa hänsyn.
Om man vill säga något så att andra hör så blir det tokigt att se ut så att andra bara ser det.

 

[Petruska]

Absolut!
Men det handlar inte om kläder, frisyr, smink eller andra yttre attribut.
Utan om det som finns i mitt huvud.
Under en lång tid så var jag därför mycket noga med att inte vare sig avslöja mitt kön eller hur jag ser ut.
Under de första åren togs jag för att vara man.
Mitt utseende är alldagligt och på inget vis stötande.

Må så vara, men det gör ju inte ditt identitetsprojekt mindre än någon annans.

Alldaglighet till det yttre markerar ju för övrigt också identitet.

 

[Marita73]

Jag identifierar mig först och främst som hästtjej eftersom hästarna är något som gör mig hel, utan dem känner jag mig som en halv människa och mår inte bra.
Jag älskar mitt jobb som tågklarerare men om jag hade tillräckligt med pengar skulle jag omgående säga upp mig för att flytta till en större gård och köpa en eller två hästar till för att få göra det som gör mig mest lyckligt - hantera och rida hästar