Åkte in till förlossningen vid 20-tiden i söndags kväll för kontroll. Hade haft lite förvärkar under dagen, men inget regelbundet eller direkt onda värkar. Ville bara kolla ifall det var något på gång då mina värkar aldrig blir regelbundna förrän vattnet gått, och då brukar det gå fort.
Kom in vid 20.15 och var då öppen 5 cm, men inga värkar. Barnmorskan som tog emot oss ville inte skicka hem oss efter att hon läst min journal. Hon ville heller inte ta hål på hinnorna för att få fart på det hela eftersom förlossningsrummen var fulla, så vi fick välja mellan att knalla runt i korridoren eller sätta oss i dagrummet och titta på tv.
Barnmorsebyte vid 22-23 tiden. Värkarna hade börjat lite smått, inte i närheten av regelbundet, ca 10-45 min mellan varje, men de var starkare och höll i sig längre när de väl kom.
Var rätt less på att sitta där och bara glo, trött och hungrig så skickade gubben till mcdonalds för att köpa mat..
Vid 23:45 var det dags för ny koll, fick komma in på förlossningsrummet där det konstaterades att jag fortfarande bara var 5-6 cm öppen :/
Den nya barnmorskan tyckte jag skulle komma in på ett annat rum och försöka sova istället eftersom förlossningen inte var igång ännu. Drygt att hon inte kom på det flera timmar tidigare när värkarna var helt borta så man kanske hade kunnat åkt hem och vilat.
Skickade hem maken att avlösa barnvakten, här hände ju ändå ingenting och det verkade som att det skulle dröja innan det kom någon bebis.
satte på tvn och lyckades slumra till någon timme, men vaknade vid 01:15 av en rätt ond värk och att jag behövde gå på toa.
Gjorde det jag skulle och precis när jag var klar så forsade vattnet ut. Bara att dra iväg ett sms till mannen att han kunde komma tillbaka igen, samtidigt som jag tryckte på knappen för att meddela barnmorskan vad som hände.
01:30 - inga fler värkar men bm tyckte ändå att vi skulle göra ett ctg, hon sa även att det förmodligen skulle dröja innan värkarna kom igång, så hon tyckte jag kunde vara kvar på det rummet och göra ctg där.. (här blev det rätt uppenbart att hon inte läst de tidigare journalerna). 01:45 - Blir uppkopplad till ctg maskinen och svär över värmedynan som de hade gett mig, Den hjälper inte ett dugg och nu börjar de riktigt onda värkarna komma.
Vill inget hellre än att flyttas till förlossningsrummet för att åtminstone kunna suga i mig lite lustgas, men då jag bara haft två värkar så måste jag ligga med ctg en liten stund till. Vad jag tyckte och tänkte om bm just då ska jag låta vara osagt
01:55 - Bm kommer tillbaka och säger att vi kan gå bort till förlossningsrummet, för nu verkar det ju vara igång, även om det är rätt lugnt så länge jag sitter helt still. Men att jag ska gå bort till förlossningssalen kan hon glömma, varenda rörelse triggar igång en värk och det trycker så sjukt mycket neråt.
Berättar det för bm, men hon säger att det nog är för tidigt för krystvärkarna ,jag har ju inte haft så många värkar sen vattnet gick och förmodligen är det ett par cm kvar innan jag är helt öppen.
Får åka i sängen bort till förlossningsrummet och får order om att lägga mig i andra sängen så jag kan få en nål i handen.. Med mkt möda så lyckas jag kravla mig upp i sängen och ungefär samtidigt som hon sätter nålen så är krystvärkarna igång ordentligt. Nu är klockan 02:04.
En snabb undersökning visar att jag är fullt öppen och att bebis är påväg. Sliter åt mig lustgasen som inte hjälper ett skit, nåt pucko har ändrat så man numera måste trycka på en knapp uppe på masken för att det ska komma något, och det är verkligen inte det lättaste när man har skitont, samtidigt krystar och försöker få barnmorskan att dra ut ungen som står precis i öppningen.'
Här tyckte hon ocksä att jag skulle andas och vänta på nästa värk.. det tyckte varken jag eller min kropp. Väntan på nästa värk kändes som en hel evighet, men det handlade tydligen bara om 2 minuter. Nästa värk så flyger han ut
Otroligt nog sprack jag ingenting.
För att summera hela förlossningen.. att öppnas 5 cm på mindre än en halvtimme är jäkligt intensivt och jag hade nog önskat att maken hade varit med så han hade kunnat föra min talan när det gällde vissa saker, men är ändå rätt nöjd med hur det blev.
Kan dock inte sluta fundera på hur det hade gått om vattnet hade gått tidigare, när alla förlossningsrum var upptagna och barnmorskan inte förstod hur snabbt det går i slutet för mig. Eller om jag hade stannat hemma tills det började bli outhärdligt. Då hade han kommit i bilen eller hemma i soffan.
