Vårföräldrar 2018

[anonymApril]

Spännande att läsa om hur ni tänker kring smärtlindring, tack för att ni delade med er @Whirlie , @Pengy , @Mulles_matte , @Sedna och @Tingeling84 ! Gav mig lite nya funderingar att googla på bla det där med klåda, hade inte läst om att epiduralen kan orsaka sånt...

 

[Jenka]

Ang babyskydd sitter sonen bak och har gjort hela tiden. Isofix var smidigt till babyskyddet. Att kunna fästa skyddet på vagnen har jag aldrig saknat. Kommande barn kommer också sitta bak.

Jag föredrar nästa bilstol utan isofix dock, då de är godkända för högre vikt. Tycker väldigt mycket försäljningsargument när vänner skulle köpa babyskydd handlade om bas även till nästa stol.

 

[Shpongle]

Det är helt normalt och beror nog på hur vaken och aktiv bebisen är. Det har varierat likadant här

Som ovan säger helt normalt. BM mäter ganska kort och tar ett värde. När jag låg med sådan mätare som mäter hjärtljuden hela tiden, i en timme, hoppade siffrorna jättemkt. Och det var jättebra - friskt och dynamiskt hjärta.

Tack för era svar. Det är nog som ni säger helt normalt, så himla lätt att gå och oroa sig för saker. Speciellt när det är första barnet. Låg också med ctg runt vecka 25-26 men då var aldrig hjärtslagen lägre än 138 vid något enstaka tillfälle. Låg nästan hela tiden mellan 143-155.

 

[Shpongle]

@Shpongle jag noterade samma sak som @Whirlie när jag låg med ctg på specMVC, det varierade rätt mkt och de sa att det såg helt normalt ut

Det är säkert ingen fara som ni säger. Men tyckte det var ett så stort hopp ner.

 

[Jenka]

Ju mer jag börjat prata om min första förlossning nu inför den kommande, inser jag att mycket hade kunnat hanteras bättre av personalen. Känns rätt trist.

Nu har vi (senast var vi med båda två) haft två träffar med en gullig barnmorska på SÖS i alla fall, och gjort upp en plan. Får hoppas att jag håller mig frisk (dvs ingen havandeskapsförgiftning) och att det blir bättre den här gången. Hon känns i alla fall vettig och förhoppningsvis jobbar väl även kollegorna på liknande sätt. Hon avslutade med att säga att vi kan fråga efter henne när det är dags om vi vill, (eller säga att vi inte vill ha henne för den delen om det är så, men så kan hon få dit nån annan lämplig).

 

[Shpongle]

Ju mer jag börjat prata om min första förlossning nu inför den kommande, inser jag att mycket hade kunnat hanteras bättre av personalen. Känns rätt trist.

Nu har vi (senast var vi med båda två) haft två träffar med en gullig barnmorska på SÖS i alla fall, och gjort upp en plan. Får hoppas att jag håller mig frisk (dvs ingen havandeskapsförgiftning) och att det blir bättre den här gången. Hon känns i alla fall vettig och förhoppningsvis jobbar väl även kollegorna på liknande sätt. Hon avslutade med att säga att vi kan fråga efter henne när det är dags om vi vill, (eller säga att vi inte vill ha henne för den delen om det är så, men så kan hon få dit nån annan lämplig).

Vad härligt att det känns bra med barnmorskan. Hur känner du nu inför förlossningen? Tycker du att samtalen har hjälpt?
Själv var jag på mitt första aurorasamtal förra veckan, barnmorskan kändes och så men vet inte riktigt hur det här ska hjälpa mig med min rädsla. Kanske känns bättre efter nästa träff.

 

[Jenka]

Vad härligt att det känns bra med barnmorskan. Hur känner du nu inför förlossningen? Tycker du att samtalen har hjälpt?
Själv var jag på mitt första aurorasamtal förra veckan, barnmorskan kändes och så men vet inte riktigt hur det här ska hjälpa mig med min rädsla. Kanske känns bättre efter nästa träff.

Nja. Känns tryggt att ha en nedskriven plan (på plats på förlossningen) och ha diskuterat faktorer som gick fel och hur det kan göras bättre. Även att ha fått bättre koll på deras rutiner osv (så hoppas jag att det faktiskt finns plats när det är dags). Tror jag kan få en del hjälp av "enkla" saker som att bara gå mer stöd under själva förlossningen i hur jag ska hantera värkarna. Är fortfarande inte bekväm med tanken på en förlossning (lite revanschsugen dock), rädd för smärtan och vet inte heller riktigt hur något mer skulle kunna hjälpa. Att delar av planen inkluderar att jag inte blir sjuk och att omföderskor ofta får en lättare förlossning känns inte helt idiotsäkert.

 

[Anonymusen]

Efter lite frånvaro har jag försökt läsa ikapp i tråden, roligt att läsa om hur det går för er En liten uppdatering från mig: Jag jobbar 50 % och bara hemifrån, resterande 50 % är jag föräldraledig med dottern. Det har gjort gott för mitt mående, jag mår inte alls lika illa och kräks väldigt sällan nu. Jag har mycket sammandragningar, ibland riktigt onda, men livmodertappen är opåverkad och inga tecken på uvi vid odling. Så förmodligen är det pga stress. Jag tar det mest lugnt nu och anstränger mig så lite jag kan. Ingen träning eller långa promenader eller så. Som längst går jag till dotterns förskola 10 min promenad bort. Min bm har inte tagit upp något om träning eller viktuppgång. På inskrivningen fick jag väga mig, men då kollade bm vikten på vågen och skrev ner det så jag behövde aldrig se/höra. Nu både längtar jag efter att bebis ska födas och undrar samtidigt vad tusan vi gett oss in på, hur ska det gå med två små barn Många tankar som snurrar, men jag har förstått att det inte är helt ovanligt att känna så. Hur känner ni andra inför bebis ankomst?

 

[Tingeling84]

Efter lite frånvaro har jag försökt läsa ikapp i tråden, roligt att läsa om hur det går för er En liten uppdatering från mig: Jag jobbar 50 % och bara hemifrån, resterande 50 % är jag föräldraledig med dottern. Det har gjort gott för mitt mående, jag mår inte alls lika illa och kräks väldigt sällan nu. Jag har mycket sammandragningar, ibland riktigt onda, men livmodertappen är opåverkad och inga tecken på uvi vid odling. Så förmodligen är det pga stress. Jag tar det mest lugnt nu och anstränger mig så lite jag kan. Ingen träning eller långa promenader eller så. Som längst går jag till dotterns förskola 10 min promenad bort. Min bm har inte tagit upp något om träning eller viktuppgång. På inskrivningen fick jag väga mig, men då kollade bm vikten på vågen och skrev ner det så jag behövde aldrig se/höra. Nu både längtar jag efter att bebis ska födas och undrar samtidigt vad tusan vi gett oss in på, hur ska det gå med två små barn Många tankar som snurrar, men jag har förstått att det inte är helt ovanligt att känna så. Hur känner ni andra inför bebis ankomst?

Nu är det ett tag kvar tills min bebis kommer men jag har nog inte riktigt fattat att det kommer en på riktigt

 

[Anonymusen]

Nu när det här med FL-brev är på tapeten blev jag lite nyfiken på hur ni andra tänker kring smärtlindring.

Vi skrev ett förlossningsbrev som vi gick igenom med bm inför förra förlossningen. Bm har jobbat i 30 år på förlossningen och hon tyckte att det var ett bra och realistiskt brev. Vi skrev om sådant som förlossningen behövde känna till, t.ex. sjukdomar, min inställning till smärtlindring osv. Tyvärr kändes det som att barnmorskorna på förlossningen inte läste förlossningsbrevet, eller så ignorerade de våra önskemål totalt Jag ville inte ha epidural då jag var rädd för skador från epiduralen, men blev övertalad/nertjatad om det ändå. Jag ville inte använda TENS eller vetekudde eftersom jag vet sen förut att det inte hjälper mig, däremot kunde jag tänka mig sterila kvaddlar. Bm kom med TENS och vetekudde och lät mig inte testa sterila kvaddlar

Överhuvudtaget kände både jag och min sambo oss oerhört överkörda och inte lyssnade på under förlossningen och inför den här förlossningen känner vi att det måste finnas en tydlig plan så att det inte blir samma sak. Jag kan fortfarande tänka mig sterila kvaddlar, men före det lustgas och ev bad eller dusch. Epidural är jag fortfarande tveksam till, pga att värkarbetet riskerar att avta vilket hände med dottern. Jag och sambon hade övat mycket profylax och avslappning och satt upp målbilder och övat mentalt, men det hjälpte tyvärr väldigt lite då jag öppnade mig fort och värkarna blev ohanterbara. Jag hoppas att det går bättre den här gången.

 

[Anonymusen]

@Pengy Vi har dottern fram i vår bil och har haft det hela tiden. Det är bara jag som kör eftersom min sambo har epilepsi och under föräldraledigheten körde jag ofta dottern ensam. Jag tyckte det var skönt att kunna peta in nappen om dottern tappade den, eller lägga en hand på dotterns mage om hon var lite ledsen, utan att behöva stanna bilen. Helt enkelt kunna trösta lite snabbt innan det riskerar att eskalera till storgråt, utan att ta allt för mycket fokus från bilkörningen. Vi fick ett babyskydd med bältesbas samt en liten och smidig vagn som passat till babyskyddet. Jag tyckte det var smidigt att bara kunna klicka fast skyddet i basen utan att behöva fippla med bilbältet. Jag tyckte även att det var smidigt att kunna klicka fast babyskyddet i vagnen när jag tex var och handlade. Tyvärr blev babyskyddet för gammalt och vi fick lämna det till återvinningen, men vi har köpt ett nytt likadant till bebis (ett Acta Graco Logico S).

 

[anonymApril]

Vi skrev ett förlossningsbrev som vi gick igenom med bm inför förra förlossningen. Bm har jobbat i 30 år på förlossningen och hon tyckte att det var ett bra och realistiskt brev. Vi skrev om sådant som förlossningen behövde känna till, t.ex. sjukdomar, min inställning till smärtlindring osv. Tyvärr kändes det som att barnmorskorna på förlossningen inte läste förlossningsbrevet, eller så ignorerade de våra önskemål totalt Jag ville inte ha epidural då jag var rädd för skador från epiduralen, men blev övertalad/nertjatad om det ändå. Jag ville inte använda TENS eller vetekudde eftersom jag vet sen förut att det inte hjälper mig, däremot kunde jag tänka mig sterila kvaddlar. Bm kom med TENS och vetekudde och lät mig inte testa sterila kvaddlar

Överhuvudtaget kände både jag och min sambo oss oerhört överkörda och inte lyssnade på under förlossningen och inför den här förlossningen känner vi att det måste finnas en tydlig plan så att det inte blir samma sak. Jag kan fortfarande tänka mig sterila kvaddlar, men före det lustgas och ev bad eller dusch. Epidural är jag fortfarande tveksam till, pga att värkarbetet riskerar att avta vilket hände med dottern. Jag och sambon hade övat mycket profylax och avslappning och satt upp målbilder och övat mentalt, men det hjälpte tyvärr väldigt lite då jag öppnade mig fort och värkarna blev ohanterbara. Jag hoppas att det går bättre den här gången.

Usch vad tråkigt att ni fick ett sådant dåligt bemötande på FL det är en av mina stora farhågor, att det som skrivs i brevet som verkligen är viktigt inte tas någon hänsyn till. Jag hoppas att du/ni får en mer lyhörd bm denna gång! Tilliten till vården får ju sig en törn för varje gång man känner att man inte blir respekterad/hörd som individ..

 

[Shpongle]

Nja. Känns tryggt att ha en nedskriven plan (på plats på förlossningen) och ha diskuterat faktorer som gick fel och hur det kan göras bättre. Även att ha fått bättre koll på deras rutiner osv (så hoppas jag att det faktiskt finns plats när det är dags). Tror jag kan få en del hjälp av "enkla" saker som att bara gå mer stöd under själva förlossningen i hur jag ska hantera värkarna. Är fortfarande inte bekväm med tanken på en förlossning (lite revanschsugen dock), rädd för smärtan och vet inte heller riktigt hur något mer skulle kunna hjälpa. Att delar av planen inkluderar att jag inte blir sjuk och att omföderskor ofta får en lättare förlossning känns inte helt idiotsäkert.

Håller med i det du skriver. Det känns tryggt att få en nedskriven plan och att det står i ens journaler. Sen är det bara hoppas man får en bra barnmorska som är förstående. Jag har ett enormt kontrollbehov så hela situationen känns väldigt skrämmande. Men känns ändå skönt att få göra studiebesök på förlossningen och att hon kommer gå igenom med min sambo hur/vad han kan göra för att stötta mig på bästa sätt. Jobbigt att behöva tänka på att jag måste gå igenom det! Den tanken är jag ganska duktig på att förtränga
Hoppas du får hålla dig frisk och att du får en bra andra förlossning!

 

[Shpongle]

Vi skrev ett förlossningsbrev som vi gick igenom med bm inför förra förlossningen. Bm har jobbat i 30 år på förlossningen och hon tyckte att det var ett bra och realistiskt brev. Vi skrev om sådant som förlossningen behövde känna till, t.ex. sjukdomar, min inställning till smärtlindring osv. Tyvärr kändes det som att barnmorskorna på förlossningen inte läste förlossningsbrevet, eller så ignorerade de våra önskemål totalt Jag ville inte ha epidural då jag var rädd för skador från epiduralen, men blev övertalad/nertjatad om det ändå. Jag ville inte använda TENS eller vetekudde eftersom jag vet sen förut att det inte hjälper mig, däremot kunde jag tänka mig sterila kvaddlar. Bm kom med TENS och vetekudde och lät mig inte testa sterila kvaddlar

Överhuvudtaget kände både jag och min sambo oss oerhört överkörda och inte lyssnade på under förlossningen och inför den här förlossningen känner vi att det måste finnas en tydlig plan så att det inte blir samma sak. Jag kan fortfarande tänka mig sterila kvaddlar, men före det lustgas och ev bad eller dusch. Epidural är jag fortfarande tveksam till, pga att värkarbetet riskerar att avta vilket hände med dottern. Jag och sambon hade övat mycket profylax och avslappning och satt upp målbilder och övat mentalt, men det hjälpte tyvärr väldigt lite då jag öppnade mig fort och värkarna blev ohanterbara. Jag hoppas att det går bättre den här gången.

Men fy vilken tråkig upplevelse och bemötande! Det är just det där man är rädd för att man ska bli totalt överkörd!

 

[Shpongle]

Någon annan här som har en väldigt lugn bebis i magen som inte gör några större väsen av sig? Tycker det är lite jobbigt, hade gärna haft tydligare och kraftigare rörelser det hade känts lite lugnare på något sätt.
Kanske blir så när bebis är fixerad?

 

[Tingeling84]

Vi var iväg i helgen med barnen, gick på museum, besökte ett ställe med massa experiment och bodde på hotell. Var härligt att komma iväg! Mina fötter och ben var inte lika glada Tur det fanns gott om stolar överallt så jag kunde vila
Jag har bokat in mig på en gravidfotografering, inget jag gjort de andra två gångerna men fick ett spontant ryck

 

[Sedna]

Besök hos bm idag då jag haft lite väl mycket sammandragningar och molvärk, så pass att jag behövt alvedon. Ville kolla UVI, men har trott att det kan bero på att bebis ligger långt ner i bäckenet. Min tanke stämmer nog för barnmorskan bekräftade att bebis ligger långt ner med huvudet. Dock rörlig, men hade inte förväntat mig annat som omföderska. Så förhoppninsvis ingen UVI.

Tog upp det här med val av förlossning igen. Huddinge är mitt enda alternativ
för listning. Har så mycket som fyra förlossningar på betydligt kortare avstånd, men jag är tydligen inte den enda som ska föda i början på april.

Barnmorskan skrev en notering i journalen att jag vill till Danderyd och att jag har gått hos deras spec MVC sedan v.17. Hon menade på att de självklart hjälper mig då. Ja, de får väl skicka mig till Huddinge om inte annat.

 

[Pengy]

Tack för alla svar angående babyskydd Verkar dock som alla kör på olika varianter så blev nog inte så mycket klokare just nu, tror man får försöka fundera på vad vi kommer trivas bäst med

Någon annan här som har en väldigt lugn bebis i magen som inte gör några större väsen av sig? Tycker det är lite jobbigt, hade gärna haft tydligare och kraftigare rörelser det hade känts lite lugnare på något sätt.
Kanske blir så när bebis är fixerad?

Vår lilleman är en sprattelgubbe så kan tyvärr inte hjälpa dig där, tror han ligger med huvudet nedåt. Har din bebis vart lugn hela graviditeten? I så fall är det kanske bara är så hen är men förstår din oro. Är ju svårt att känna av då om det blir minskade rörelser om det vanligtvis inte känns så mycket.

 

[Meibla]

Bm-besök idag. Sf-mått på 36 i v 32. Ska bli intressant o se vart det slutar :S
Bestämde också att jag skulle få en hinnsvepning i v 39, så har jag tur så slipper jag gå över lika mkt som med minsta tösen.
Sen har jag bestämt mig för sterilisering när bebis väl är ute. Kommer absolut inte skaffa fler barn sen ändå, men det känns väldigt konstigt att veta att man inte kan få fler, även om jag hade velat. Har försökt få maken att sterilisera sig då det är ett mindre ingrepp på honom, men han verkar inte allt för sugen på det så då får jag väl göra det själv ist.

 

[Anonymusen]

Usch vad tråkigt att ni fick ett sådant dåligt bemötande på FL det är en av mina stora farhågor, att det som skrivs i brevet som verkligen är viktigt inte tas någon hänsyn till. Jag hoppas att du/ni får en mer lyhörd bm denna gång! Tilliten till vården får ju sig en törn för varje gång man känner att man inte blir respekterad/hörd som individ..

Men fy vilken tråkig upplevelse och bemötande! Det är just det där man är rädd för att man ska bli totalt överkörd!

Tack för era ord! Det är precis så vi känner, att vi blev totalt överkörda och att tilliten till ffa förlossningsvården och BB fått sig en ordentlig törn. Det var mer saker än det jag skrev i inlägget som bidragit till detta, men jag vill inte skrämma upp någon så därför tänkte jag inte skriva så mycket mer om det. Kan väl sammanfatta hela förlossningen som väldigt jobbig och den har tyvärr gjort mig förlossningsrädd. Min underbara bm på MVC har sagt att hon kan vara med på förlossningen som doula och om hon är det så känner både jag och sambon oss trygga. Men saker och ting kan ju hända, hon kan ju t.ex. bli sjuk, och då vill vi känna att vi klarar det ändå. Så jag vill ha en ordentlig plan innan förlossningen så att det inte blir samma sak igen.

Jag hoppas att jag inte skrämmer upp någon, det är verkligen inte min mening! Många får ju bra upplevelser av sin förlossning så chansen för det är ju större än att förlossningen blir ett trauma Mitt tips är att våga ställa krav och säga ifrån, om man inte kan själv så låt partnern göra det.