Här är det lite kämpigt.. Men så känns det fel att känna att det är lite jobbigt med minstingen, för det räknas kallt med att man skall vara så himla glad och positiv. Jag är otroligt glad över att han finns och förgyller våra liv naturligtvis .
Han spyr sådana otroliga mängder att han går upp i vikt dåligt så han har fått börja med ersättning på BVCs inrådan. Skall dit i övermorgon så får vi se om han lagt på sig.
Jag vågar inte låta honom sova i sin säng, för att han spyr sådana mängder spelar ingen roll hur långt eller kort tid de gått efter matning, rädd att han skall kvävas eller npgot av spyorna
Så tillråga på detta är han ju konstant hungrig, så han är otroligt gnällig, jag sover kanske 4 timmar per natt, 6 om jag har tur, inte sammanhängande sömn så inte konstigt om man börjar känna sig gött sliten..
Någon som har några bra tips för att få han sluta spy så förbannat? Vi går snart omkring nakna och sitter på golvet för de blir enorma mängder tvätt
Det är tur att han är så hemskt hemskt söt att det kompenserar upp det jobbiga just nu..
Men vad jobbigt Tycker inte bvc att han borde undersökas för att se vad som gör att han kräks så mycket? Någonstans i bakhuvet minns jag en kompis lillebror som kaskadkräktes och som hade något fel på magmunnen..