Vårföräldrar 2016 del 4

[Ottisen]

Jag får snitt delvis pga rädsla av att spricka. Sprack grad två sist och har fortfarande såhär ett år senare ont i underlivet. Kan inte sitta på huk eller på toaletten tex utan att de stramar och har sig. känns ungefär som de sytt ett styng för mycket..

har du försökt få hjälp för det?

 

[Ottisen]

Alltså hela situationen med att ha värkar och pressa ut ett barn gör ju sinnessjukt ont, så just själva sprickandet tänker man inte på. Jag sprack rejält med sonen och har inga men nu, har läkt kanon! Var förstås öm de närmsta dagarna efter förlossningen men det tror jag man är oavsett hur mycket eller lite man spricker.

Jag är eg inte rädd för att spricka, jag är mer rädd för att de ska göra misstag. Läker det så kan jag ta lite krämpor, men alla dessa kvinnor som får kämpa sig blåa att få hjälp när de faktiskt inte lyckas att sy korrekt. Det skrämmer mig till tusen

Men himla skönt att höra om de lyckade fallen, förstår ju att de är i majoritet

 

[Magnum]

Ni som snart ska föda, är ni inte rädda för att spricka? Har börjat noja om det igen, är så himla rädd att råka ut för en barnmorska som är less sitt jobb och som inte syr korrekt efteråt. Visst ska man väl kunna kräva att en läkare syr om det är stora bristningar? Men så läser jag om folk där sjukhuspersonalen missat att det är stora bristningar, hur slipper man det? Kan man kräva en kontroll av en läkare hursomhelst? Känner att detta är min stora skräck, bli offer för slapp sjukvårdspersonal. Min BM säger ju att de är såååå noga men varför läser man om en massa slarv då känner jag?

Kanske skriva det i förlossningsbrevet?

Jag blev (rejält) klippt sist, läkaren sydde ihop otroligt bra och fint. Kontrollerades innan vi åkte hem så det såg bra ut och fick titta i spegel så jag själv kunde se.
Har inga men och inte några särskilda bekymmer med det efteråt heller.


Det brände till just när klippet gjordes men det var en väldigt liten smärta jämförelsevis jag förstod att det var det som hände men mer än så reflekterade jag inte över det.

 

[Lazy Lady]

Åh, spännande! Nästa bebis i vårtråden kanske inte är så långt bort!

Förhoppningsvis kommer hon snart! Känner mej varm och blir andfådd av minsta lilla och ett gruvligt tryck nedåt. Men men, hon stannar väl kvar tills hon tycker det är dags

Alltså hela situationen med att ha värkar och pressa ut ett barn gör ju sinnessjukt ont, så just själva sprickandet tänker man inte på. Jag sprack rejält med sonen och har inga men nu, har läkt kanon! Var förstås öm de närmsta dagarna efter förlossningen men det tror jag man är oavsett hur mycket eller lite man spricker.

Såklart, det är nog en rätt liten del i det hela. För ont lär det ju göra

 

[Hyacinth]

Jag får snitt delvis pga rädsla av att spricka. Sprack grad två sist och har fortfarande såhär ett år senare ont i underlivet. Kan inte sitta på huk eller på toaletten tex utan att de stramar och har sig. känns ungefär som de sytt ett styng för mycket..

Så kände jag med, åkte in och de fixade det.
Det ska inte strama, på mig tog de bort ett stygn och fixade lite.

 

[giovanna]

Precis mina tankar! När är det de ska kolla ordentligt? Ska man säga till om en extrakoll direkt efter eller är det just innan hemgång?

Jag tror att de ska kolla direkt när barnet kommit ut. Sen är det om jag förstått det rätt inte superbråttom att sy, man kan vänta en halvtimme eller så, men har man spruckit mycket, dvs tredje gradens bristning ska man sys av läkare på operation.

 

[Whirlie]

Fast det är just den där inställningen som jag verkligen avskyr. Jag vet ingen annan yrkesgrupp som kommer undan med en sådan inställning. Jag jobbar som ingenjör, görs det ngt fel så vänds det och vrids på varenda sten för att undvika att det sker igen. Sjukvården "får man inte" kritisera. Jag förstår mkt väl att misstag kan göras och att skador aldrig kommer att kunna undvikas, men just inställningen när det väl går fel. Då ska det banne mig tas på allvar inte sägas att det är en del av att få barn, vi har gjortvårt bästa osv osv. I en sådan situation vill jag ha svar på 1) varför gick det fel 2) hur ska vi kunna hjälpa dig nu när det gått fel.

Blev kanske ngt luddigt och det är inte din inställning jag klankar på @Whirlie utan mer det där klämkäcka "vi gör minsann inga fel, det är tidningarna som blåser upp allting" som sagt, hade aldrig accepterats på mitt jobb.

Jag förstår din inställning, och det är bra att du förstod vad jag menade. Jag tycker inte att det är ok att sjukvårdspersonal gör så grova fel att patienten får men. Det finns system för påföljder när det händer. Dock kan ju ingen, varken läkare eller ingenjör, laga precis allt. En ingenjör kan slänga det trasiga och göra om, göra rätt. En läkare måste göra sitt bästa även om det inte blev helt perfekt.

Och ibland görs det misstag även inom ingenjörsgebitet. Vill minnas tex ngn rymdgrej (raket? Sond?) som exploderade vid uppskjutningen pga ngt litet överförings- eller räknefel. Som ingenjören sa till fysikern: "What you call a minor error I call a collapsing bridge".

/ Hon som jobbat inom vården

 

[Magnum]

Ni som har fler barn, hur gör ni med dom när det är dags att åka in? Kommer någon till er eller lämnar ni barnet/barnen hos någon på vägen?
Har ni reservplaner för vem ni lämnar till?


Vår son är ju såpass liten att man inte kan förklara läget riktigt och han har heller inte sovit borta ännu
Nu har vi en plan och han kommer hinna sova borta innan det är dags. Han är van vid personerna och deras hem och gillar att vara där och med dom. Han är ganska enkel att ha och göra med det kommer säkerligen inte vara några bekymmer. Vi har även reservplaner för vem vi lämnar till/kommer till oss.

Men JAG då?? Hur ska jag klara av att lämna bort min lilla gosse och släppa tankarna när vi väl åker in? Hur slappna av? Om han blir megalessen och inte alls vill vara hos sin akutfamilj?
Vi kommer få stanna kvar när vi väl åker in även om det dröjer tills det är dags att föda. Och även om jag hoppas på ett snabbare förlopp än sist så kan det handla om ett helt gäng dagar på BB. Även innan förlossningen.
Pappan kan givetvis åka till sonen om dagarna när bebis väl är ute. Vi vill ju stanna på BB tillsammans men funkar det inte med att sova över för sonen får ju pappan åka hem och sova med honom hemma.
Vi är ganska öppna och flexibla.
Men mammahjärtat vill ha kontroll över nåt jag inte kommer kunna ha kontroll över just då.. Blä!

Hur tänker ni?

 

[fia-lisa]

Fast det är just den där inställningen som jag verkligen avskyr. Jag vet ingen annan yrkesgrupp som kommer undan med en sådan inställning. Jag jobbar som ingenjör, görs det ngt fel så vänds det och vrids på varenda sten för att undvika att det sker igen. Sjukvården "får man inte" kritisera. Jag förstår mkt väl att misstag kan göras och att skador aldrig kommer att kunna undvikas, men just inställningen när det väl går fel. Då ska det banne mig tas på allvar inte sägas att det är en del av att få barn, vi har gjortvårt bästa osv osv. I en sådan situation vill jag ha svar på 1) varför gick det fel 2) hur ska vi kunna hjälpa dig nu när det gått fel.

Blev kanske ngt luddigt och det är inte din inställning jag klankar på @Whirlie utan mer det där klämkäcka "vi gör minsann inga fel, det är tidningarna som blåser upp allting" som sagt, hade aldrig accepterats på mitt jobb.

Fast nu är väl vården ändå ganska hårt kritiserad? Och att jämföra med ditt jobb som ingenjör är ju lite skevt för jag antar att du dels arbetar med saker som ska återproduceras i en process som är helt lik varje gång och med material som är precis samma varje gång varför det är "lättare" och mer lönsamt att leta fel och skapa en så stabil process och produkt. På en förlossning är processen bara hyfsat lik liksom en stor del av "materialet" så det är ju svårt att säkerställa samma resultat varje gång. Och min erfarenhet är att de faktiskt försöker förbättra sig. Jag fick tex prata med läkaren dagen efter för att gå igenom varvsområdet gick snett och min upplevelse om det, förlösande barnmorska hae ringit och jag har fått fylla i 2 enkäter om min upplevelse (1 på BB och 1 på mail som kom senare).

Med det sagt tycker jag absolut att ingen ska behöva bli felbehandlad och det är hemskt för det fåtal som får stora men. Och det är vidrigt för dem som inte fått gehör när de påpekat sina problem. Men det som är "fel" enligt mig är pressens sätt att blåsa upp de fall där det gått fel till proportioner så att rädslan för att spricka blir oproportionerligt stor i förhållande till risken för att det verkligen sker.

 

[fia-lisa]

Ni som har fler barn, hur gör ni med dom när det är dags att åka in? Kommer någon till er eller lämnar ni barnet/barnen hos någon på vägen?
Har ni reservplaner för vem ni lämnar till?


Vår son är ju såpass liten att man inte kan förklara läget riktigt och han har heller inte sovit borta ännu
Nu har vi en plan och han kommer hinna sova borta innan det är dags. Han är van vid personerna och deras hem och gillar att vara där och med dom. Han är ganska enkel att ha och göra med det kommer säkerligen inte vara några bekymmer. Vi har även reservplaner för vem vi lämnar till/kommer till oss.

Men JAG då?? Hur ska jag klara av att lämna bort min lilla gosse och släppa tankarna när vi väl åker in? Hur slappna av? Om han blir megalessen och inte alls vill vara hos sin akutfamilj?
Vi kommer få stanna kvar när vi väl åker in även om det dröjer tills det är dags att föda. Och även om jag hoppas på ett snabbare förlopp än sist så kan det handla om ett helt gäng dagar på BB. Även innan förlossningen.
Pappan kan givetvis åka till sonen om dagarna när bebis väl är ute. Vi vill ju stanna på BB tillsammans men funkar det inte med att sova över för sonen får ju pappan åka hem och sova med honom hemma.
Vi är ganska öppna och flexibla.
Men mammahjärtat vill ha kontroll över nåt jag inte kommer kunna ha kontroll över just då.. Blä!

Hur tänker ni?

Farmor bodde hemma hos oss med vår 5-åring och sedan kom han och hälsade på på dagarna på BB. Funkade fint, men så är han ju lite äldre och van att sova både borta och med farmor.

 

[Elisha]

Så kände jag med, åkte in och de fixade det.
Det ska inte strama, på mig tog de bort ett stygn och fixade lite.

Det är inget fel, min bm kollade strax efter då jag tyckte det såg lite fult ut och inte riktigt normalt, men det var inga fel tydligen (tyvärr). Men det går väl över det också. Det jobbigaste är att underlivet blir så ömt av ridning.

Ni som har fler barn, hur gör ni med dom när det är dags att åka in? Kommer någon till er eller lämnar ni barnet/barnen hos någon på vägen?
Har ni reservplaner för vem ni lämnar till?


Vår son är ju såpass liten att man inte kan förklara läget riktigt och han har heller inte sovit borta ännu
Nu har vi en plan och han kommer hinna sova borta innan det är dags. Han är van vid personerna och deras hem och gillar att vara där och med dom. Han är ganska enkel att ha och göra med det kommer säkerligen inte vara några bekymmer. Vi har även reservplaner för vem vi lämnar till/kommer till oss.

Men JAG då?? Hur ska jag klara av att lämna bort min lilla gosse och släppa tankarna när vi väl åker in? Hur slappna av? Om han blir megalessen och inte alls vill vara hos sin akutfamilj?
Vi kommer få stanna kvar när vi väl åker in även om det dröjer tills det är dags att föda. Och även om jag hoppas på ett snabbare förlopp än sist så kan det handla om ett helt gäng dagar på BB. Även innan förlossningen.
Pappan kan givetvis åka till sonen om dagarna när bebis väl är ute. Vi vill ju stanna på BB tillsammans men funkar det inte med att sova över för sonen får ju pappan åka hem och sova med honom hemma.
Vi är ganska öppna och flexibla.
Men mammahjärtat vill ha kontroll över nåt jag inte kommer kunna ha kontroll över just då.. Blä!

Hur tänker ni?

Jag har ju snitt, så det är ytterst troligt att förlossningen inte drar igång innan snittet, eftersom det är 8 dagar innan bf och jag gick över 5 dagar sist, så det är ju rätt praktiskt hehe . Men vår lilla tjej (lika gammal som din ungefär ju) ska lämnas till hennes farmor och farfar. Dom bor väl nån mil från sjukhuset åt fel håll. Där har hon sovit över många ggr sen hon var liten. Som mest 3 nätter i rad tror jag så det är inga problem. Men jobbigt om förlossningen startar tidigare med tanke på att dom jobbar etc. Min mamma är pensionär så hon kan också egentligen ta henne. Hon bor 2 mil från sjukhuset åt rätt håll för oss, så det är också smidigt. Men hennes farföräldrar bor mitt i stockholm och lilltjejen tycker det är jättekul att gå på café, åka tunnelbana o sådär så där är hon gärna! Hon har tyvärr inte riktigt uppskattat vår boendesituation mitt på landet. Hon gillar människor och ljud..

 

[Ottisen]

Fast nu är väl vården ändå ganska hårt kritiserad? Och att jämföra med ditt jobb som ingenjör är ju lite skevt för jag antar att du dels arbetar med saker som ska återproduceras i en process som är helt lik varje gång och med material som är precis samma varje gång varför det är "lättare" och mer lönsamt att leta fel och skapa en så stabil process och produkt. På en förlossning är processen bara hyfsat lik liksom en stor del av "materialet" så det är ju svårt att säkerställa samma resultat varje gång. Och min erfarenhet är att de faktiskt försöker förbättra sig. Jag fick tex prata med läkaren dagen efter för att gå igenom varvsområdet gick snett och min upplevelse om det, förlösande barnmorska hae ringit och jag har fått fylla i 2 enkäter om min upplevelse (1 på BB och 1 på mail som kom senare).

Med det sagt tycker jag absolut att ingen ska behöva bli felbehandlad och det är hemskt för det fåtal som får stora men. Och det är vidrigt för dem som inte fått gehör när de påpekat sina problem. Men det som är "fel" enligt mig är pressens sätt att blåsa upp de fall där det gått fel till proportioner så att rädslan för att spricka blir oproportionerligt stor i förhållande till risken för att det verkligen sker.

De är absolut kritiserade, men det jag tycker är anmärkningsvärt är att de slår ifrån sig på ett sätt man inte skulle ha möjlighet att göra i min bransch. Att arbeta som ingenjör innebär inte att återproducera ngt i en process, det är nog att förenkla yrket en smula. Men det behöver vi inte ha en diskussion om. Det jag tror vården skulle tjäna på är att vara öppen med de fall som faktiskt gått fel, det är där det brister. Visa mer tydligt att man tar ansvar (vilket man säkert gör i de flesta fall). Då skulle inte media kunna blåsa upp de fall som gått fel heller.

 

[Hyacinth]

Det är inget fel, min bm kollade strax efter då jag tyckte det såg lite fult ut och inte riktigt normalt, men det var inga fel tydligen (tyvärr). Men det går väl över det också. Det jobbigaste är att underlivet blir så ömt av ridning.

Jag har ju snitt, så det är ytterst troligt att förlossningen inte drar igång innan snittet, eftersom det är 8 dagar innan bf och jag gick över 5 dagar sist, så det är ju rätt praktiskt hehe . Men vår lilla tjej (lika gammal som din ungefär ju) ska lämnas till hennes farmor och farfar. Dom bor väl nån mil från sjukhuset åt fel håll. Där har hon sovit över många ggr sen hon var liten. Som mest 3 nätter i rad tror jag så det är inga problem. Men jobbigt om förlossningen startar tidigare med tanke på att dom jobbar etc. Min mamma är pensionär så hon kan också egentligen ta henne. Hon bor 2 mil från sjukhuset åt rätt håll för oss, så det är också smidigt. Men hennes farföräldrar bor mitt i stockholm och lilltjejen tycker det är jättekul att gå på café, åka tunnelbana o sådär så där är hon gärna! Hon har tyvärr inte riktigt uppskattat vår boendesituation mitt på landet. Hon gillar människor och ljud..

Det behöver inte vara medicinsk fel, men känns det inte bra bör de åtgärda. Man ska kunna sitta på toaletten utan att det stramar. Du bör ju kolla det igen och påtala att det inte känns bra.
Mitt underliv var det inget fel på, men det kändes fel.
De fixade lite och jag blev besvärsfri. Tog ungefär 10 minuter.

 

[Elisha]

Det behöver inte vara medicinsk fel, men känns det inte bra bör de åtgärda. Man ska kunna sitta på toaletten utan att det stramar. Du bör ju kolla det igen och påtala att det inte känns bra.
Mitt underliv var det inget fel på, men det kändes fel.
De fixade lite och jag blev besvärsfri. Tog ungefär 10 minuter.

Ska ju snittas i början på maj, kan ju be dom kolla och ev göra nåt då. :-)

 

[fia-lisa]

De är absolut kritiserade, men det jag tycker är anmärkningsvärt är att de slår ifrån sig på ett sätt man inte skulle ha möjlighet att göra i min bransch. Att arbeta som ingenjör innebär inte att återproducera ngt i en process, det är nog att förenkla yrket en smula. Men det behöver vi inte ha en diskussion om. Det jag tror vården skulle tjäna på är att vara öppen med de fall som faktiskt gått fel, det är där det brister. Visa mer tydligt att man tar ansvar (vilket man säkert gör i de flesta fall). Då skulle inte media kunna blåsa upp de fall som gått fel heller.

Jag menade inte att förenkla ditt yrke, utan menade mer att i de flesta industrier eller branscher vill ha en så "stabil" process och ingående komponenter för att kunna garantera
kvalitet och funktionalitet. Och det antar jag att man strävar efter även inom vården, men där är ju processen (förlossningsförloppet) inte alltid likadan och de ingående komponenterna (mamma och barn) inte heller exakt likadana varför utfallet också blir olika. Äh, jag kanske bara flummar och rör till det nu .

Och som sagt, min upplevelse är inte att vården skyller ifrån sig generellt? Det är klart att det finns fall där människor anser sig inte blivit tagna på allvar och där vården skyllt ifrån sig, men det tror jag gäller även för vanliga företag där det är människor involverade - just för att människor begår misstag, svarar fel och missar saker.

 

[Ottisen]

Jag menade inte att förenkla ditt yrke, utan menade mer att i de flesta industrier eller branscher vill ha en så "stabil" process och ingående komponenter för att kunna garantera
kvalitet och funktionalitet. Och det antar jag att man strävar efter även inom vården, men där är ju processen (förlossningsförloppet) inte alltid likadan och de ingående komponenterna (mamma och barn) inte heller exakt likadana varför utfallet också blir olika. Äh, jag kanske bara flummar och rör till det nu .

Och som sagt, min upplevelse är inte att vården skyller ifrån sig generellt? Det är klart att det finns fall där människor anser sig inte blivit tagna på allvar och där vården skyllt ifrån sig, men det tror jag gäller även för vanliga företag där det är människor involverade - just för att människor begår misstag, svarar fel och missar saker.

Du har säkert rätt, men det är liksom den där känslan man får när man är orolig över ngt och det bara slätas över med att det aaaaldrig händer ngt. Det är ju liksom inte sant. Jag skulle känna mig mkt tryggare om de bara sa att ja saker kan hända men då jäklar gör vi så här och så här. Kanske är överdrivet misstänksam också

Det är jätteskönt att höra era vettiga resonemang och goda erfarenheter dock! Jag har inte så mkt erfarenhet av vården, min bild är ju färgad av all skrämsel i media..

 

[cirkus]

De är absolut kritiserade, men det jag tycker är anmärkningsvärt är att de slår ifrån sig på ett sätt man inte skulle ha möjlighet att göra i min bransch. Att arbeta som ingenjör innebär inte att återproducera ngt i en process, det är nog att förenkla yrket en smula. Men det behöver vi inte ha en diskussion om. Det jag tror vården skulle tjäna på är att vara öppen med de fall som faktiskt gått fel, det är där det brister. Visa mer tydligt att man tar ansvar (vilket man säkert gör i de flesta fall). Då skulle inte media kunna blåsa upp de fall som gått fel heller.

Jag är tveksam till att vården inte är öppen med de fall där det går fel. Sen finns ju väldigt många människor som anser att de har mer rätt och vet bättre än läkare och om läkaren inte ställer den diagnos de har läst sig till på nätet att de har så tycker de att vården är dålig.

 

[fia-lisa]

Alltså, jag ÄLSKAR min vagn! Skön att köra med outstanding gung, men absolut bäst: M sover så gott i den! Så bra att jag när nätterna stökat funderat på att ställa ner den i sovrummet för nattsömnen. Nu jinxar jag väl detta, men det är så skönt att ha en bebis som gillar att ligga i vagn. Underlättar enormt när man går och handlar, på promenad eller är ute med den stora bärsärken. Sonen låg max en timma, sedan fick man bära honom resten av tiden man var ute.

 

[BubbelA]

Idag har jag hälsat på min bonussyster och hennes pyttelilla bebis. Guud va liten! Tänk att det ligger en sån i min mage Åh jag vill bara få ut hen och bebismysa jag med! Står inte ut med tanken att det kan dröja en hel månad till!

 

[Lazy Lady]

Idag har jag hälsat på min bonussyster och hennes pyttelilla bebis. Guud va liten! Tänk att det ligger en sån i min mage Åh jag vill bara få ut hen och bebismysa jag med! Står inte ut med tanken att det kan dröja en hel månad till!

Jag vill också bebismysa nu.. 2dagar till bf och bara retliga sammandragningar och molvärk. Ska utnyttja min sambo sexuellt ikväll, alla sätt till att sätta igång det hela är värda ett försök