Vårföräldrar 2015 #4

Jag trodde inte att jag skulle gå ner i vikt. Är en sån människa som går upp i vikt av magsjuka typ...:grin: Men nu har jag 2 kg kvar till inskrivningsvikt och ca 7kg kvar till vikt innan graviditet (skulle nog gå snabbare om jag inte åt så mycket sockerkaka....:angel:)
 
Det är vad som händer när man har ett barn som aldrig gnäller ;)

Nej men allvarligt så måste det ju vara genetiskt eller ha med hormoner eller ngt att göra. De flesta nyblivna mammor har ju samma typ av (stillasittande) liv och viktnedgången kan vara jättelika..

Haha nej ingen av mina har/är värst gnällig så jag kan ju äta och så. Men samtidigt är jag ju rätt aktiv med två barn, hund, två hästar och gård. Så det är nog genetiskt eller/och hormoner :D Med första gick jag inte ner det sista förrän jag slutat amma.....
 
Haha nej ingen av mina har/är värst gnällig så jag kan ju äta och så. Men samtidigt är jag ju rätt aktiv med två barn, hund, två hästar och gård. Så det är nog genetiskt eller/och hormoner :D Med första gick jag inte ner det sista förrän jag slutat amma.....

Haha jag menade mest att du kan ju inte få alla lyxighetet ;) :p
 
Jag kräktes inatt och känner mig allmänt vissen så sambon vabbar och får sköta ruljangsen. Nu återstår att reda ut hur man anmäler sjukdom till försäkringskassan.

Vab går väl inte att ta de första 100 eller 200-något dagarna. Utan det är fp som måste användas,
 
Såhär upplevde jag min förlossning:

Kl 14.25 på fredagen började hunden pipa och intressera sig något enormt för min mage. Ungefär som att jag hade gömt hennes plastfotboll under tröjan. Hon stod på bakbenen och försökte nå magen med tassarna. När jag satte mig på huk duttade hon hårt med nosen i magen och krafsade. Detta höll hon på med en liten stund.

Kl 14.30 reste jag mig från en stol och kände hur vattnet gick. Inga små mängder heller. Ställde mig i duschen och sambon ringde förlossningen då bebisen inte var fixerad några dagar tidigare.

Åkte in till förlossningen så att vi var där strax innan 16.00. Bebisen var vid undersökningen fixerad och ultraljudet såg bra ut. Värkar började komma men gjorde inte så ont. Däremot började de göra mer ont under hemresan.

Ganska snabbt efter att vi kommit hem gjorde värkarna riktigt ont, men var oregelbundna. Försökte bada lite och tog ett par Alvedon. Tyckte inte att det hjälpte särskilt mycket men det var skönt att bada mellan värkarna.

Senare under kvällen, runt 22.00, kom svärföräldrarna som skulle hjälpa oss med hunden. Det var då fortfarande för lång tid mellan värkarna, ca 7-8 min, men önskade innerligt att tiden skulle minska så att det skulle hända något.

Kl 02.00 var värkarna äntligen täta nog att få åka in för en ny kontroll. Något oregelbundna men de tätaste låg under 2 min. Ingen av oss hade sovit en blund för jag bara suckade, stånkade och jämrade mig under värkarna.

När vi kom in mätte de värkarna och kände efter hur mycket jag var öppen. Värkarna var oregelbundna och tappen (?) hade fel lutning eller något liknande så man kunde inte känna hur mycket jag eventuellt hade öppnat mig. Fick morfin och värmekuddar så vi kunde få sova lite. Gick bra, kunde sova mellan värkarna och andas genom dem. Min stackars sambo fick äntligen lite, lite sömn.

Kl 07.00 byttes personal och strax därefter fick jag lustgas och en ny kontroll gjordes. Hade öppnat mig några cm. Här började även det jobbiga, lustgasen kändes bra under ungefär tre värkar sedan kände jag att "hjälp, antingen gör jag fel eller så kommer jag behöva något mer ganska snart". Frågade om när man behöver säga till om EDA:n och de tyckte att vi kunde förbereda för den då det endast fanns en enda narkosläkare på plats.

Sedan gick timmarna, jag hade så ont så jag skrek, grät och kroppen bara skakade emellanåt. Narkosläkaren var upptagen. Inte förrän strax innan kl 14.00 när nästa gäng gick på sitt skift kom en ny narkosläkare som tog sig an mig. Då hade jag öppnat mig 8-9 cm. EDA:n hjälpte men jag hade fortfarande ont och minns jag rätt skrek jag fortfarande en hel del.

Nya personalstyrkan bestod av en barnmorskestudent (visste jag inte då), en barnmorska och en undersköterska. Det var barnmorskestudenten som tog hand om mig och de andra kom in någon gång ibland. Jag var lite irriterad över alla undersökningar eftersom det gjorde ont "där nere".

Runt kl 16.00 började jag krysta. Bebisen var inte ända nere utan det var "bara en liten bit" kvar och den där lilla biten minskade knappt. Här har jag dålig koll på vad som hände, men det var en del strul som att ena slangen till lustgasen lossnade så jag bara andades varm luft (min sambo som fick felsöka och lösa det problemet), maskinen larmade ett antal gånger men barnmorskestudenten stängde bara av larmet, en av barnmorskorna stängde av EDA:n för att det skulle underlätta med krystvärkarna men studenten stängde sedan på den igen o.s.v. Efter två timmar, och jag tror inte att det hade hänt någonting för jag var jättetrött och visste inte hur jag skulle göra, fick jag en ny barnmorska som kunde hjälpa till lite med mer gynnsamma vinklar m.m. och jag började förstå hur jag skulle göra och våga ta i lite. Innan blev jag bara irriterad när jag gång på gång fick höra "Sinus, du MÅSTE krysta ut honom. Du MÅSTE hjälpa honom ut." som om jag trodde att jag låg framför TV:n, åt godis och slötittade på någon dålig såpa. (Vill bara tillägga att barnmorskestudenten var jättegullig, inget ont om denne, men det borde ha funnits en handledare som kunde övervakat och hjälpt till lite mer så kanske jag hade sluppit strulet med maskinen och lustgasen samt att krysta i närmre 3 h.)

Så lite ilska och sedan glädje när de äntligen sa att håret syndes gjorde att jag vågade ta i lite mer (efter ett tag blev jag dessutom desperat och ville få ett slut på det hela så jag försökte t.o.m. krysta mellan värkarna) och efter drygt en timme tittade han ut. Jag sprack pyttelite invändigt och blev klippt då hans puls blev svag mot slutet.

Riktigt jobbigt var det, men det resulterade i den finaste bebisen som jag någonsin sett. Han var jättefin redan som 0,5 minut gammal. :love::love::love:

Efter att ha läst en gammal tråd och verkligen tänkt efter måste jag revidera min förlossningsberättelse lite. :o EDA:n fungerade jättebra när jag tänker efter, jag kunde t.o.m. dricka lite och äta en glass, men sen fick jag värkstimulerande dropp och då var det roliga slut. Så, EDA:n var rena himmelriket.

Ska se om jag inte kan få ut min journal, vore ju intressant att veta om det är något annat jag inte minns eller minns felaktigt.:cool:
 
Är det bara jag som inte går ner i vikt av att amma? :grin::cautious:

Jag går inte heller ner, inte så fort som jag vill iaf :cautious: Fast jag äter väl inte så nyttigt alla dagar heller så det beror nog på det. 8 kg kvar.. Mätte mig för någon vecka sen, jag skulle tävla och tyckte att kavajen var rätt tajt. Hade 10 centimeter extra över byst, midja och rumpa så det var inte så konstigt!

Hur gör ni andra med efterkontrollen hos bm? Nu har det gått 6 veckor för min del och allt känns bra, behöver man gå dit då egentligen?

Jag var idag, vi pratade väl mest om förlossningen, hur den gick och hur det går hemma. Gjorde ingen kontroll då jag blev sydd väldigt lite och inte har haft några problem. BM frågade om jag hade börjat rida än och jag svarade att jag började efter 6 dagar och hon verkade inte tycka att det var något konstigt med det :)


Ikväll somnade båda barnen vid åtta :) Plötsligt händer det! Maken jobbar kväll så det känns väldigt lyxigt att få egentid ändå.
 
Varför sova som folk? :D

11406565_593382930803391_6069345372318804365_o.jpg
 
Åh, vaknade med feber idag... försöker känna efter i magen om jag har ont och det skulle kunna vara infektion i livmodern, är lite öm :nailbiting: samtidigt hatar jag att "sjåpa mig" så länge jag inte har ohanterbart ont
 
Bra grej 1: Var på mvc och fick ok-stämpel på allt förutom att jag borde bli lite bättre på att knipa :p Körde dit med sonen själv för första gången och det gick superbra! Han var tyst, somnade efter ett tag och sov sig sen igenom mvc-besöket.

Bra grej 2: Min föräldragrupp skulle ju inte starta förrän i höst börjar tydligen nästa vecka enligt inbjudan som kom i brevlådan igår

Bra grej 3: En av mina bästa barndomskompisar som bott på andra sidan jordklotet i 10 år ska flytta hem till stan i sommar :love:
 

Liknande trådar

Fritid På onsdag 28/8 börjar Paralympics och det sänds på SVT/svtplay. Ska ni kolla? :banana: Här finns sändningstider och deltagare: 28...
Svar
12
· Visningar
469
Senast: Rosett
·
Foder & Strö Jag har haft min två åring på lösdrift med fri tillgång (med nät kring balen). Vilket hon blir lite rund av. Vi har ingen analys på...
2 3
Svar
52
· Visningar
5 069
Senast: Twirro
·
Tjatter Nej men nu är det väl hög tid, tycker ni inte? 2024 års upplaga av Secret Santa är här! 🤓 Ni som har varit med tidigare har koll på...
50 51 52
Svar
1 024
· Visningar
33 550
Kultur I morgon smäller det! Här är startordningen i finalen. 1. 🇦🇹 Austria | Teya & Salena - Who The Hell Is Edgar? 2. 🇵🇹 Portugal | Mimicat...
18 19 20
Svar
388
· Visningar
20 992
Senast: Mineur
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp