Vårföräldrar 2013 #7

[lewellyn]

Här är helt klart nån slags tvåårstrots också... Fast jag hoppas på att det håller på att gå över. Värst har det varit vid läggdags. De senaste 2-3 månaderna har jag blivit rent misshandlad så gott som varje kväll Hon slår, sparkar, sliter mig i håret (hårbotten) och bara skrattar med händerna fulla av mitt utslitna hår. Ibland har det gått så långt att jag har skrikit rakt ut av smärta och till och med gråtit, och hon bara skrattar och tycker det är en skojig lek som håller henne vaken. När sambon lägger henne så gråter hon någon minut och somnar sen. Ibland ropar hon på mamma ett tag men ger upp efter en stund. Jag har tänkt att det går över, men det var nog inte förrän jag helt enkelt fick nog och helt sonika gick ut ur rummet, stängde dörren och satte mig för att lugna mig lite som hon har slutat (eller ja, i alla fall minskat) på våldsamheterna. Hon blev jätteledsen är jag bara lämnade henne så klart, och jag kände mig som världens sämsta mamma, men kände att jag inte klarade mer. Inte så kul att förklara alla blåmärken, blåtiror, rivsår i ansiktet och mörka ringar under ögonen... En del främlingar tittade medlidsamt på mig och trodde nog att det var sambon som slog...

I övrigt är hon en ganska klok unge. Hon ojar sig om nån på tv "trillar" och blir väldigt bekymrad om det är ett barn eller ett djur. Hon blåser på dockan och ger den en kram och puss om den slår sig och tröstar hunden som då och då får anfall med inåtvända nysningar. Vi har nog "jobbat" lite extra med det med tanke på hur hon behandlat mig vid läggdags.

Får hon inte ha nåt så är det byteshandel som provas först, eller att det är pappas glasögon tex. Paddan ("spelet") blir det dock många tårar över varje gång vi säger att det är dags att stänga av.

 

[Amha]

Här är helt klart nån slags tvåårstrots också... Fast jag hoppas på att det håller på att gå över. Värst har det varit vid läggdags. De senaste 2-3 månaderna har jag blivit rent misshandlad så gott som varje kväll Hon slår, sparkar, sliter mig i håret (hårbotten) och bara skrattar med händerna fulla av mitt utslitna hår. Ibland har det gått så långt att jag har skrikit rakt ut av smärta och till och med gråtit, och hon bara skrattar och tycker det är en skojig lek som håller henne vaken. När sambon lägger henne så gråter hon någon minut och somnar sen. Ibland ropar hon på mamma ett tag men ger upp efter en stund. Jag har tänkt att det går över, men det var nog inte förrän jag helt enkelt fick nog och helt sonika gick ut ur rummet, stängde dörren och satte mig för att lugna mig lite som hon har slutat (eller ja, i alla fall minskat) på våldsamheterna. Hon blev jätteledsen är jag bara lämnade henne så klart, och jag kände mig som världens sämsta mamma, men kände att jag inte klarade mer. Inte så kul att förklara alla blåmärken, blåtiror, rivsår i ansiktet och mörka ringar under ögonen... En del främlingar tittade medlidsamt på mig och trodde nog att det var sambon som slog...

I övrigt är hon en ganska klok unge. Hon ojar sig om nån på tv "trillar" och blir väldigt bekymrad om det är ett barn eller ett djur. Hon blåser på dockan och ger den en kram och puss om den slår sig och tröstar hunden som då och då får anfall med inåtvända nysningar. Vi har nog "jobbat" lite extra med det med tanke på hur hon behandlat mig vid läggdags.

Får hon inte ha nåt så är det byteshandel som provas först, eller att det är pappas glasögon tex. Paddan ("spelet") blir det dock många tårar över varje gång vi säger att det är dags att stänga av.

Oj vilken behandling hon ger dig när det är sovdags. Här har vi kört stenhårt på godnattsaga och sen har vi lämnat rummet, stannat upp och pratat lite om hon gnällt och sen fortsatt ut. Dock har sambon det sällan lika jobbigt med det som vi märker av att hon testar. Jag vet inte om det är för att jag och tösen spenderar mer tid tillsammans än vad sambon gör och att hon därmed inte är lika van vid att han säger ifrån något.

 

[leia]

Linnea har blivit lite lugnare igen, det var mer protester och utbrott för några månader sen. Samma sak här att hon bara skrattade om man försökte säga till (när hon var på det humöret). Lyfte bort henne istället. Förstår att det känns jobbigt med hunden @Zewz. För storebror är det enda som funkar i sådana situationer att fysiskt hindra honom, typ blockera vägen mellan honom och hunden tills han ger upp (i kombination med att hitta något annat intressant, typ skoja, busa, sjunga,...).

Känner även igen din situation @lewellyn (fast med storebror). Jag fick göra som du och gå ut ur rummet ett par gånger när det blev för mycket. Det var en fas när han hade väldigt svårt att komma till ro och somna, det är mycket bättre nu.

Rent allmänt är Linnea en glad tjej som älskar att hoppa studsmatta! Hon pladdrar på om det mesta. Förra veckan kom hon och frågade 'Mamma, har du bajsat?' Luktade där bak och konstaterade 'Nä tror inte det'

 

[Klocksters]

Jo, kan vi så plockar vi undan prylen eller henne från det som hon missköter, men det är svårt när hon tex slår mig eller hunden. Och jag vill verkligen få henne att sluta. Hunden är genomsnäll men när hon nyps eller slår så han skriker (!!!) blir jag tokig på henne Och en dag så tröttnar väl hunden, och jag kan inte klandra honom. Hoppas bara att han väljer att gå undan då, och inte biter...

...

Hallo allihopa. Klockmalva is back. Kul att se att ni surrar på. Jag har varit in och läst lite då och då men inte haft ork att delta.

@Zews: jag förstår att du blir helt galen på
det där. Har du tesat som man ska göra med barn som är dum med barn? Fösa undan och ignorera barnet och istället "dalta"
med den som blev nypt/biten? "ååå hur gick det lilla vän, blev du ledsen, kom så kramas vi". Nu är det ju en vovve men kanske funkar?
Typ gör teater: rusa till hunden, fös undan flickan, säg "oj lilla vän gjorde hon dig illa??" med bästa mamma rösten.

Sen allmänt angående BUS och TROTS.
.. Det jag tycker funkar bäst här hemma är att avleda med nåt. "Ska vi ta fram lego/läsa bok?" Det låter ju som att man belönar det "dåliga" beteendet men här fungerar det Väldigt bra. Lite ilska lite tårar och faktiskt så
minskar buset.

Sen förhandlar jag en del. Riva ut kökslådorna har varit totalt ointressant länge men nu är det kul igen. Så nu ligger jag i ständig förhandling: Du får ta EN grej, och låna. Han sköter det förvånansvärt bra - IBLAND.

Ludvig ÄLSKAR allt som har hjul och kan identifera alla möjliga fordon. Han pratar när han har tid till det annars. vi är lite förbryllade över detta brinnande intresse då ingen i familjen i övrigt bryr sig om
fordon annat än åka i.

Pottträning har han tagit tag i lite grand. Det är skönt at vara utan blöja och kissa på pottan är skoj. Känns som han är på G. På förskolan är
de väldigt tillmötesgående, så länge det kommer från honom själv, säger han till hjälper de honom på potta (även fast han ibland vill klä av sig helt naken när han ska kissa Olyckor bemöter jag på samma sätt som jag bemöter att man spiller på tröjan eller blöter ner skorna: dvs jag bemöter det inte. Man får byta om också var det bra med det.

 

[leia]

Kul att du är tillbaka @Klocksters!

Det här med att koncentrera sig på den angripna brukar jag göra, men i situationer som @Zewz beskriver brukar inte mina barn vara speciellt mottagliga för det. Det här med empati är inte lätt alla gånger... Men värt ett försök iaf!

Hihi, kul att Ludvig blivit bil-fantast. Linnea är tåg-fantast (inspirerad av storebror) och deklarerar triumferande vilken modell tågen som hon ser har. Vi andra har också lärt oss en del. Tyska ICE-tåg är hennes favorit!

 

[Amha]

Tåg är spännande här med. Har en brio tågbana i vardagsrummet nu. Vi.. Ehmm.. Gjorde om lite i vardagsrummet så TV och tv-soffa fick flytta till övervåningen där det är mer myskänsla. Vardagsrummet på bottenvåningen är hittills möblerat med 2-metersakvariet och en bäddsoffa. Tanken var att det skulle vara umgängesrum (läs: lekrum med sittplats för vuxna) och det funkade ju bra än så länge, haha. Ska väl in lite snygga förvaringar för leksaker bara. Och lampa för det har vi faktiskt inte satt upp någon än.

Motorfordon är intressant här med. Igår var vi på hästkliniken och dottern roade sig med att ropa "MOTORCYKEL!!" "BUSSEN!!" "LASTBIL!!" osv varje gång hon såg något roligt fordon, haha. När vi passerade Arlanda flygplats såg vi flygplan på marken. Även det var en hit.

 

[Klocksters]

Kul att du är tillbaka @Klocksters!

Det här med att koncentrera sig på den angripna brukar jag göra, men i situationer som @Zewz beskriver brukar inte mina barn vara speciellt mottagliga för det. Det här med empati är inte lätt alla gånger... Men värt ett försök iaf!

Jag tror inte att det är empati som är der
man vill väcka utan mer svartsjuka. Handling och konsekvens, jaha jag bet syrran,och mamma gullade med henne. Typ så.
Det har haft bra resultat här mellan syskonen trots att lillebror då var yngre än han är nu.
Som sagt väl värt försök.

Kul att höra att det är fler fordonstokiga små!

Jag och Lu satte potatis igår, ganska ogenomtänkt och ... ja. När han insåg att det skulle vara en pära/hål ledsnade han lite och försökte plantera flera stycke i varje. Men han var tålmodig och fixade (med ett visst avbrott i att kika på grannens gräsklippare.

 

[Amha]

Oj vad långt bak tråden hamnat. Sida 4!

Jag är så glad. Igår var jag hos mamma och tog ut min älskade gamla ponny, min första ponny som är född samma år som mig så hon blir 25 nu till vintern, sadlade ponnyn och klädde dottern i hjälm. Dottern har officiellt ridit på min ponny det känns fint på nåt sätt att hon fått ta del av min ponny, särskilt som ponnyn är i den åldern att man är glad så länge hon står upp i hagen varje dag. Hon lever på övertid då hon redan 2008 var nära på att avlivas pga fång.

Annars tickar det på som vanligt. Tösabiten ska bli storasyster snart, har förstått att det ligger en bebis i mammas mage och hela den biten så vi får se hur det tas emot. Hon togs ur förskolan nu i torsdags då det känns som om det är något som inte stämmer riktigt. Tror att det är något som inte riktigt passar just min tös i verksamheten så vi gör nytt försök till våren på en annan förskola i området. Jag ska ju ändå vara föräldraledig nu så det känns så fånigt att tvinga iväg henne på en aktivitet hon inte är bekväm med. Till våren blir hon ju 3 och har rätt till sina 15h/vecka. Känns det bättre gör vi nystart. Tills dess får hon hänga med mig och vi får väl gå på öppna fsk och sånt då i stället.

 

[Zewz]

Vad häftigt att hon fått uppleva din gamla ponny! Jag sörjer att min gamla tant inte finns kvar, hon var speciell men kände direkt när det handlade om små barn och hade varit perfekt för Tova. Det känns trist även att nordsvensken har flyttat, Tova frågar ofta efter honom, men det var ändå helt rätt. Hade inte haft en chans att sköta om honom just nu. Vi har ju fler hästar i byn så hon träffar djuren ändå.

Hur märkte ni att hon inte trivdes med dagis? Och det betyder att du ska vara hemma med två stycken på heltid? Vi kommer nog utnyttja 15 timmars-möjligheten som gäller här för föräldraledighet, men dagis flyttar till nya lokaler nu efter sommaren, hoppas hon finner sig tillrätta där.

I övrigt är det rätt häftigt att ha en tvååring. Hon är cool. Rätt trotsig, men rätt rolig också

 

[Amha]

Vad häftigt att hon fått uppleva din gamla ponny! Jag sörjer att min gamla tant inte finns kvar, hon var speciell men kände direkt när det handlade om små barn och hade varit perfekt för Tova. Det känns trist även att nordsvensken har flyttat, Tova frågar ofta efter honom, men det var ändå helt rätt. Hade inte haft en chans att sköta om honom just nu. Vi har ju fler hästar i byn så hon träffar djuren ändå.

Hur märkte ni att hon inte trivdes med dagis? Och det betyder att du ska vara hemma med två stycken på heltid? Vi kommer nog utnyttja 15 timmars-möjligheten som gäller här för föräldraledighet, men dagis flyttar till nya lokaler nu efter sommaren, hoppas hon finner sig tillrätta där.

I övrigt är det rätt häftigt att ha en tvååring. Hon är cool. Rätt trotsig, men rätt rolig också

Det är jättehäftigt att hon får uppleva det och att jag fått bilder på det

Vad roligt ändå att nordisen sätt såna spår att Tova frågar efter honom det måste kännas fint i hjärtat.

Min tös är väldigt framåt och tydlig. Hon har i månader varit ledsen vid lämning och då har hon ändå en del vana att bli barnvaktad av folk hhon känner mer eller mindre bra. För ett par veckor sedan vid hämtning berättade personalen glatt att "hon har varit så glad idag!" och jag insåg då att det jag själv observerat innan hon upptäckt mig vid hämtning (ganska avtrubbad) inte kanske är helt missvisande. Normalt är hon världens gladaste. Dessutom, trots mina försök att låta glad, blev hon ledsen/grinig varje gång man dagen före dagis berättade att hon skulle dit. Vi pratade om barnen i samband med att jag försökte förbereda henne men hon ville verkligen inte.

Jag känner att när jag faller in i gängorna med bebis borde jag lyckas ta mig levande ur att ha två barn hemma. Sambon är hemma 1.5 månad efter bebis föds är det sagt, sen får vi hoppas att vi planerat bra men minst en månad lär det ju bli, jag har rätt dålig koll på reglerna kring de 10 dagarna så det känns oklart om han kan ta dem hur som helst utan förvarning även efter en månad hemma så att säga, och då borde jag få koll på läget tycker jag. Jag har beställt en nöjd bebis som hänger med i bärsele hela dagarna, annars får jag väl reklamera mjukvaran eller nåt det ordnar sig. Än oroar jag mig inte särskilt över det. Jag får ta det som det kommer men tösabiten är ju väldigt lätt att ha med sig på det mesta så vi håller tummarna för att det räcker.

 

[Kaktusblomma]

Amha, vilken tur att ni har möjlighet att ta henne ur förskolan när hon inte trivs där. Låter som att ni har en bra plan

Våra barn har verkligen trivts på förskolan och storasyster längtade dit även när jag var föräldraledig. Jag tror att hon då hade stort behov av att leka med kompisarna, nu väljer hon ofta att stanna hemma och S är sjuk och vi vab:ar.

 

[lewellyn]

Dags att puffa upp den här igen. Jösses vad fort det går med allt nu! Kotte lör sig flera nya ord varje vecka, kullerbyttor, hämtar mat i kylen, öppnar barnspärrar skåp, mm. Hon gör saker som jag inte har tänkt på att hon kan än, tex att hjälpa till att laga middag. Jag hänger inte riktigt med

Ny trotsperiod igen mitt i allt kul och härligt. Utbrott om jag blandar vällingen i fel flaska tex (av två exakt likadana) men det går rätt bra att antingen avleda, hålla fast vid "nej vi ska inte gå ut nu kl 21 på kvällen" eller att "muta" med att hon får A om hon gör B först.

Hur går det för er? Alla är ju äldre än kotte (25/5 2013) så det hade varit kul att veta vad jag kan vänta mig

 

[lewellyn]

 

[Amha]

Du kan vänta dig att trotsen går över skämt åsido, tösabiten är ju född 13/4 och vill vara väldigt självständig. Jag har insett att jag inte kan göra någonting alls utan att ha en plan för hur hon kan hjälpa till. Igår försökte jag baka frallor, fick sätta pensel med mjölk i händerna på henne så hon fick se att hon hade ett uppdrag (som hon skötte galant) medan jag rullade ut frallorna.

Just nu är det ganska lugnt här, det är mest när hon inte får göra vissa saker hon blir arg men det är okej, jag förstår henne även om jag inte alltid är villig att släppa på det hon vill. Den 6 september börjar hon på barngymnastik, det ska bli jätteroligt faktiskt. Hennes grupp är för 2-3 år. Jag ser verkligen fram emot det så jag hoppas hon blir glad av det med. Sen dansar hon nästan dagligen till gamla godingar som Ebba Grön och Ramones radion är inte särskilt rolig musik på men gammal hederlig punk, det är grejer det!

 

[leia]

Mysiga bilder @lewellyn! Hos oss är det ganska lugnt, kom tillbaka från semester i Sverige hos min mamma och nu drar allt igång (jobb, Kindergarten etc för storebror). Linnea börjar på naturlekgrupp nästa vecka, iaf om vi lyckas få ihop det rent logistiskt. Det är första föräldralösa aktiviteten, så blir spännande att se hur det går. Annars går vi på öppna förskolan och en svensk barnsånggrupp. Jag och min man har gått ner i tid så att någon alltid är hemma (funkade inte att storebror gick till Kindergarten från farföräldrarna), så det blir lite annorlunda. Istället kan nog barnen vara där lite då och då så att jag och min man kan göra någor för oss själva. Blev inte av så ofta förut när barnen redan var två hela dagar hos dem.

Låter jättekul med barngymnastik @Amha! Tror Linnea skulle tycka det vore roligt också, men yngsta gruppen hos oss är för tre-åringar. Får testa det nästa år. Linnea älskar också att dansa! Hon är dock inte så petig med musik, allt duger!

Vi var förresten på Astrid Lindgrens värld under semestern, en stor hit! L var Pippi-fan innan, nu är även Emil en favorit. Vi vuxna tyckte också att teaterföreställningarna var bra (speciellt Emil).

 

[Amha]

Ja barngymnastik tror jag kommer bli kul. Jag hoppas att det kan bli hennes och sambons aktivitet faktiskt. Sambon håller på att ta körkort och gympa är på söndagar. Inser att jag kanske ska ta och se över vad hon behöver till det och om vi behöver köpa till något. Har bf på lördag och av erfarenhet vet jag att tiden rinner iväg första tiden med bebis

 

[leia]

Åååh, spännande med bebis så snart! Håller tummarna för att det kommer igång nu snart och att allt går bra. Lycka till!

Låter lämpligt att sambon går på gympa, kanske lite tufft som nyförlöst eller supergravid... Hos oss behöver man inte mycket mer än ohalkiga sockor eller skor, men det kan ju vara olika. Bra med körkort förresten! Jag försöker fortfarande motivera min man, men har nästan gett upp lite.

 

[Amha]

Åååh, spännande med bebis så snart! Håller tummarna för att det kommer igång nu snart och att allt går bra. Lycka till!

Låter lämpligt att sambon går på gympa, kanske lite tufft som nyförlöst eller supergravid... Hos oss behöver man inte mycket mer än ohalkiga sockor eller skor, men det kan ju vara olika. Bra med körkort förresten! Jag försöker fortfarande motivera min man, men har nästan gett upp lite.

Ja, det är klart att just den där nyförlösta biten är tuff den med, jag tänkte mest på att aktivera honom nävars, han är betydligt bättre lärare än jag är och vågar mycket så tösen vågar mer också. De är helt galna de där två när de drar igång.

Här verkar de vilja ha barnen barfota i den här åldern tyckte jag mig läsa. Ska dubbelkolla det men jag var iväg och köpte tights åt henne idag i alla fall. Insåg att de vi hade var för små. Tösabiten plockade på sig en väldig massa byxor som var fina. Tur det var barnloppis så jag inte blev ruinerad "å den va fin! Den ska vila sig i korgen!"

Körkortet är fixat i alla fall så sambon får gympauppdraget det ska bli jätteroligt att se hennes min när hon ser vad en gympasal är. Vi så att i alla fall första gången går vi tillsammans allihopa och det låter bra.

 

[majola]

Tabea har hamnat i en svår livskris. Det stackars barnet är ju för litet för ALLT som är kul: Hon vill ha en loftsäng precis som storebror. Hon vill gå på Kindergarten (precis som storebror). Hon vill gå hem till kompisar (se ovan, bara det att de stora barnen inte alltid vill ha en tvååring med och att deras föräldrar ju knappast vill ha en tvååring att passa på).

Varje kväll i barnkammaren: "Bea auch Aua-Bett!" (hon vill säga Oben-Bett, alltså säng däruppe ungefär, men Aua-Bett betyder aj-säng, vilket väl är ungefär vad det skulle kunna bli...)

Varje morgon: "Bea auch Kindi!" Hon har stenkoll: "Bea groß! (håller upp tre fingrar). Bea Glück! Bea 'schenk! Bea Kindi!" (=Tabea är stor (man måste vara tre för att få gå på Kindergarten). Tabea grattis. Tabea present. Tabea Kindergarten!" Jag försöker förklara att det är ganska långt dit: För ska vi på semester, sedan kommer St. Martin. Därefter St. Nikolaus följd av jultomten. Sedan Nyår och Trettondagen. Fasching (ung. karneval) och påsk. Och först därefter är det Tabeas födelsedag. "Bea Kindi!" svarar hon och storebror utropar glatt: "Wow, kommer St. Martin snart!?" Mmm, 10 november... Kan bli en lång vinter det här.

Nåja, det där med Kindi kan vi ju inte göra så mycket åt, men hon ska få en halvhög "loftsäng" i alla fall. Vi tänkte bygga en ovanpå låga hyllor. Då få vi lite mer förvaring, kan kasta ut en skrymmande byrå med tillhörande garderob, skjuta på de andra garderoberna och vips (nåja) så ha jag skapar plats för en lekhörna i barnens sovrum. Ska bli lite dockhörna och så tänkte jag. Docksäng, leksaksspisen osv. Kanske en utklädningshörna.

 

[Amha]

Tabea har hamnat i en svår livskris. Det stackars barnet är ju för litet för ALLT som är kul: Hon vill ha en loftsäng precis som storebror. Hon vill gå på Kindergarten (precis som storebror). Hon vill gå hem till kompisar (se ovan, bara det att de stora barnen inte alltid vill ha en tvååring med och att deras föräldrar ju knappast vill ha en tvååring att passa på).

Varje kväll i barnkammaren: "Bea auch Aua-Bett!" (hon vill säga Oben-Bett, alltså säng däruppe ungefär, men Aua-Bett betyder aj-säng, vilket väl är ungefär vad det skulle kunna bli...)

Varje morgon: "Bea auch Kindi!" Hon har stenkoll: "Bea groß! (håller upp tre fingrar). Bea Glück! Bea 'schenk! Bea Kindi!" (=Tabea är stor (man måste vara tre för att få gå på Kindergarten). Tabea grattis. Tabea present. Tabea Kindergarten!" Jag försöker förklara att det är ganska långt dit: För ska vi på semester, sedan kommer St. Martin. Därefter St. Nikolaus följd av jultomten. Sedan Nyår och Trettondagen. Fasching (ung. karneval) och påsk. Och först därefter är det Tabeas födelsedag. "Bea Kindi!" svarar hon och storebror utropar glatt: "Wow, kommer St. Martin snart!?" Mmm, 10 november... Kan bli en lång vinter det här.

Nåja, det där med Kindi kan vi ju inte göra så mycket åt, men hon ska få en halvhög "loftsäng" i alla fall. Vi tänkte bygga en ovanpå låga hyllor. Då få vi lite mer förvaring, kan kasta ut en skrymmande byrå med tillhörande garderob, skjuta på de andra garderoberna och vips (nåja) så ha jag skapar plats för en lekhörna i barnens sovrum. Ska bli lite dockhörna och så tänkte jag. Docksäng, leksaksspisen osv. Kanske en utklädningshörna.

Det måste vara jobbigt att vara för liten för allt :/ hoppas att loftsäng blir något att ha i alla fall. Den lyckan när hon får börja Kindi lär ju vara värd att föreviga.

Här har vi också börjat prata lite om dagis igen. Efter nyår är det planerat att börja och jag har massor att kolla och fråga om inför det. De ska minska verksamheten pga nystartade fristående förskolor och då måste jag välja kommunal eller fristående. Den kommunala är närmast men på en avdelning där idag jobbat två kärringar jag (trots flera möten ute på deras utflykter) aldrig hört säga ett vänligt ord till barnen. Bara gnäll och skäll hela tiden och jag känner att nej, mina barn ska inte ha med dem att göra! Så, jag ska ta reda på om det går att få annan personal eller om det blir lite oklart. I det senare fallet blir det fristående åt fel håll eller kommunal åt "rätt" håll men några kilometer efter påbörjad resa. Jag vet inte vad som blir bäst egentligen. Troligen kommer även den förskolan jag sökte till inför årsskiftet stänga inom kort så valmöjligheterna kring oss börjar bli åt fanders.