Varför tvinga andra att äta?

[Petruska]

Jag funderar vidare och jag tänker två saker;
1. för att delta i det "sociala spelet" så måste man ju för det första veta om hur det spelet är. Jag hade faktiskt ingen aning om att vissa tyckte det ingick i det sociala spelet att äta något till kaffet.
2. Är det inte mer spännande att också ifrågasätta sociala spel? Varför göra något för att följa hur det sociala spelet ska vara?

Jag gjorde ett medvetet ifrågasättande av sociala spel på en jobbrelaterad workshop för en tid sedan. Workshopledaren bestämde att vi skulle delas in i två lag och ha en sällskapslek. Bara för att testa reaktionerna tackade jag nej till att delta (detta var en grupp där jag ändå inte riktigt trivdes och hade bestämt mig för att undvika framöver). Herregud! vilka starka reaktioner det väckte! Tjat och pikar haglade under workshopen - på ett sätt som jag mycket väl kände igen sedan jag under skoltiden och andra sammanhang har tackat nej till typ brännboll, krocket och liknande.

Den som bara dricker kaffe när jag äter bulle, får inte till sådan dynamik. Jag tar det inte alls så hårt. Jag tycker bara att det är trevligast om alla äter ungefär likartat. (Men mår tex någon dåligt av det är det ju inte trevligt, om någon tjatar på andra om att äta är det inte trevligt, osv.)

 

[stjarnhimmel]

Jag tycker inte att det är självklart att fika innefattar fikabröd. Men jag tycker att det är socialt trevligast om man är på liksom samma nivå vid tidpunkten - båda bara kaffe, båda kaffe och nåt sött, båda kaffe och smörgås (typ lunchfika). Givetvis bråkar jag inte om det, men det är liksom trevligast.

Intressant. Varför tycker du det är trevligast? Varför är det trevligt att man är på samma nivå?
Häromdagen träffade jag en vän på kaffe. Jag tog en kaffe och hon åt en sallad då hon inte ätit lunch.

 

[stjarnhimmel]

Fast ta min fiktiva person. Hon har bjudit hem mig på fika, hon har bakat eller varit till bageriet på förmiddagen och köpt nybakta wienerbröd. Då tycker jag att det skulle vara oartigt att tacka nej.

KL

Jag är lite fascinerad av det där min kropp, mina regler (typ) som många använder i tråden. Det låter så 2000-tals-individualistiskt. Som att allting handlar om regler och att det är viktigt att JAG bestämmer över MIG. Men det är väl ändå inte tvångsmatning det handlar om.

Jag tycker det är dubbelt. Jag förstår tanken att någon har ansträngt sig och man vill vara trevlig. Om jag bjuder hem någon jag inte vet vad den äter så brukar jag ställa frågan. Det kan ju lika gärna vara någon som har allergier.
Sen brukar jag inte bara ha sötsaker hemma utan tex en frukt också. Så det finns alternativ. Jag tycker nog det är lika otrevligt att ta för givet att någon ska äta av det jag har om jag inte har kollat av att personen äter de sakerna.

 

[Raderad medlem 68338]

Det är ju det som är den ultimata örfilen på den som OCKSÅ borde tänka på vikten, och som glufsar i sig wienerbrödet som @Miran skulle bjudas på.

Usch, så oartigt att säga så.

Va?
Det är väl upp till var och en. De kanske trivs med att vara tjocka och kunde inte bry sig mindre?

 

[mandalaki]

På samma gång ska jag inte hålla på och dra en föreläsning om hur illa det är med socker.

Alltså det där är så roligt. Jag är helt övertygad om att det förekommer. Att överhuvudtaget dissekeras vad man intar väldigt mycket mer numera när man intar något tillsammans. Äter/fikar man tillsammans leder det nog ofta till samtal om "kost", inte om "mat". (Jag är själv väldigt medskyldig där. Dock dissekerar jag mest mina egna lunchlådor, inte mat jag blir bjuden på.)

 

[mandalaki]

Jag tycker nog det är lika otrevligt att ta för givet att någon ska äta av det jag har om jag inte har kollat av att personen äter de sakerna.

Oj. Det tycker jag verkligen inte alls. Det finns ju mängder av mat/fika som håller sig i den breda mittfåran som de flesta kan äta (allergier undantaget). Det tycker jag inte att man ska behöva fråga om.

 

[Raderad medlem 68338]

På tal om fika. Har aldrig blivit bjuden på fikabröd hos ngn av mina vänner. Någonsin!
Vi har ingen fikakultur helt enkelt!
Däremot så när jag hälsar på mamma i glesbygd och träffar folk där så är det en stående grej. Där umgås folk genom kaffe och kakor/bullar.

Däremot så bjuds det alltid på ett glas vin hos mina vänner, det är däremot stående!

 

[athena_arabians]

(Varför skriver du inte "de"? )

Jag tror fortfarande att det jag föreslog är enda vägen att gå. Var och varannan går numera på VV- LCHF-5:2 osv eller är gluten- eller laktoskänsliga eller nåt annat att kontrollerat ätande nog fasen är lika vanligt som motsatsen. Det borde inte komma som någon nyhet.

Däremot tycker jag inte att du ska gå in på att du mår dåligt av socker osv, eller det riktigt oartiga som någon föreslog - att du blir dålig i magen. Det leder bara till trista diskussioner. Säg att du håller igen, helt enkelt.

(Om fikandet är hos en 75-åring som bakat, eller varit ute och köpt färsk fika, för att du ska komma - då tycker jag att du får banta en annan dag. Men annars, tårta tre gånger i veckan? Det är ju vettlöst.)

Jag äter (och dricker tom kaffe ibland även om det verkligen tar kål på magen) i vissa situationer även om jag normalt inte skulle ha gjort det. Markägare på landet tex.

I ditt exempel med 75-åringen hade jag också ätit men det hade ju varit en enstaka förekomst. Fikar jag hos nära och kära vet de ju om hur jag fungerar.

Men jag kan också säga att när jag var som sjukast hade den bullen gjort att jag praktiskt taget inte ätit på tre dagar och gett mig ångest upp över öronen (samt att jag gjort flera långa joggingpass). Givetvis är min sjukdom mitt ansvar men någonstans får man som bjudare också ha lite förståelse. Och ja, även när jag var som sjukast hade jag tagit emot fika från 75-åringen, trots att jag visste hur dåligt jag skulle må.

 

[mandalaki]

Jag äter (och dricker tom kaffe ibland även om det verkligen tar kål på magen) i vissa situationer även om jag normalt inte skulle ha gjort det. Markägare på landet tex.

I ditt exempel med 75-åringen hade jag också ätit men det hade ju varit en enstaka förekomst. Fikar jag hos nära och kära vet de ju om hur jag fungerar.

Men jag kan också säga att när jag var som sjukast hade den bullen gjort att jag praktiskt taget inte ätit på tre dagar och gett mig ångest upp över öronen (samt att jag gjort flera långa joggingpass). Givetvis är min sjukdom mitt ansvar men någonstans får man som bjudare också ha lite förståelse. Och ja, även när jag var som sjukast hade jag tagit emot fika från 75-åringen, trots att jag visste hur dåligt jag skulle må.

Men självklart räknar jag inte in folk som har svåra kroniska tarmsjukdomar.

 

[athena_arabians]

Men självklart räknar jag inte in folk som har svåra kroniska tarmsjukdomar.

Jag var otydlig, jag pratade om när jag mådde som sämst i anorexin.

 

[mandalaki]

Jag var otydlig, jag pratade om när jag mådde som sämst i anorexin.

Fast lika självklart gäller det jag skriver om artighet inte de som är sjuka i anorexi.

 

[svea]

Däremot så bjuds det alltid på ett glas vin hos mina vänner, det är däremot stående!

...och i de sammanhangen trugas det också (och nu utgår jag från egna/allmänna erfarenheter, inte utifrån hur du umgås med dina vänner så klart). Jag har varit med om många gånger att det ska trugas alkohol, särskilt av folk som själva gärna dricker lite för mycket. Men där kan man ju alltid rassla med bilnyckeln. Det alternativet finns inte när det gäller mat.

 

[Raderad medlem 68338]

Lite OT men jag har en nära vän som väger runt 45 kilo till dryga 1.70 cm. Hon har alltid lidit hela livet av sin låga vikt och går hos en dietist för att gå upp i vikt. Vi har flera gemensamma vänner med ätstörning som ser henne som nåt slags "mål" samt att hon i sin ungdom när hon jobbade som modell alltid fick höra hur perfekt hon var. Hon har även väldigt långa ben i förhållande till kroppen som gör att hon ser ut som en långbent gasell typ. Andra modeller fick svälta sig själv för att ens vara i närheten.

Hon mår så dåligt över detta och alla komplimanger hon får. Det hon mest önskar sig är former!

Hon tycker att det är jättejobbigt att folk alltid kommenterar hur MKT hon äter och HUR KAN HON VARA SÅ SMAL OCH GUD SÅ ORÄTTVIST DET ÄR

 

[athena_arabians]

Fast lika självklart gäller det jag skriver om artighet inte de som är sjuka i anorexi.

Jag kan säga att folk har betydligt större förståelse om man berättar att man har en tarmsjukdom och inte kan äta än om man säger att man är anorektiker/har ätstörning.

 

[stjarnhimmel]

Fast lika självklart gäller det jag skriver om artighet inte de som är sjuka i anorexi.

Problemet är ju då att du kanske inte vet om sjukdomar. Jag måste ibland tacka nej till allt fikabröd pga min IBS. Och då känner inte jag för att redogöra för det. Så jag skulle bara säga nej tack. Och fortsätta tacka nej om någon trugar.

 

[Raderad medlem 68338]

...och i de sammanhangen trugas det också (och nu utgår jag från egna/allmänna erfarenheter, inte utifrån hur du umgås med dina vänner så klart). Jag har varit med om många gånger att det ska trugas alkohol, särskilt av folk som själva gärna dricker lite för mycket. Men där kan man ju alltid rassla med bilnyckeln. Det alternativet finns inte när det gäller mat.

Ja kanske? Har nog inte blivit trugad men det kanske inte har behövts

 

[mandalaki]

Jag kan säga att folk har betydligt större förståelse om man berättar att man har en tarmsjukdom och inte kan äta än om man säger att man är anorektiker/ätstörning.

Ja, det kan jag tänka mig. Väldigt många vet nog alldeles för lite om ätstörningar.

 

[athena_arabians]

Oj. Det tycker jag verkligen inte alls. Det finns ju mängder av mat/fika som håller sig i den breda mittfåran som de flesta kan äta (allergier undantaget). Det tycker jag inte att man ska behöva fråga om.

Tja, hemma hos mig finns det inte vansinniga mängder sötbröd av förklarliga skäl så det brukar dukas fram någon kaka, ostkex och mjukt bröd om jag får oväntat fikabesök. Smör och ost finns alltid och någon form av grönsaker typ tomat och gurka. Det brukar göra att det finns något för alla.

Har jag bjudit hem någon som har allergier eller inte äter något av övertygelse a la vegetarian ser jag givetvis till att anpassa vad som bjuds. Däremot tänker jag inte anpassa mig efter diverse mer eller mindre konstiga dieter, jag ställer fram ett varierat bord så får man äta av det man kan äta (utan kommentarer givetvis). Det har aldrig varit något problem.

 

[MiniLi]

Jag kan nog vara en sån som iaf frågar en extra gång, och jag reagerar absolut. Sen gör jag ingen grej av det, folk gör som de vill liksom..

Men jag är lite arbetsskadad och hypersensitiv kring detta. Jag är så trött på kroppshets och jag blir ledsen när folk bantar "i onödan" eller på ett sätt som jag uppfattar som överdrivet.
Likaså vill jag inte vara den som låter en hemlig ätstörning segla förbi omärkt..

Så jag säger kanske inte så mkt mer än en extra fråga, men jag blir nog lite extra uppmärksam på hur personen förhåller sig till mat och kropp.

 

[Raderad medlem 68338]

Intressant. Varför tycker du det är trevligast? Varför är det trevligt att man är på samma nivå?
Häromdagen träffade jag en vän på kaffe. Jag tog en kaffe och hon åt en sallad då hon inte ätit lunch.

För mig är det ej ok att tex boka ett bord på en bättre restaurang och när alla äter ta ett glas vatten och typ kolla på.
Har en kompis (ätstörd) som ofta gjorde så. Pratade med henne och sa att man bokar inte ett bord på Riche eller liknande och bara sitter där. Jag tycker att det är oartigt mot både restaurangen och sällskapet. Ok om man sitter i baren och inte bokat bord. Då är det ju mer kutym att vissa äter, medan vissa bara tar ett glas. Men inte på bokat bord på en bättre restaurang. Då får man ansluta senare helt enkelt.