Varför tvinga andra att äta?

[stjarnhimmel]

Den här tråden gör mig tacksam för mina vänner och familj

 

[tigerflicka]

Klart jag menar allvar. Buke är en allvarsam plats.

Jag tror många kämpar med vikten och har problem med att äta för mycket. Det gör dem sårbara för all tänkbar kritik.

Jag brukar säga "nej tack, jag är inte så förtjust i bakverk", för det räcker. Man behöver inte överdriva sin egen präktighet att hantera sådant som andra har bekymmer med.

Varför skall man göra så?

Att må fysiskt dåligt av bakverk etc är knappast att visa sig präktig.
Jag tror det är ytterst få som avstår kakor och andra sötsaker som en pik till fikakompisen, det har ju att göra med vad man själv vill/mår bra av.

 

[stjarnhimmel]

Att må fysiskt dåligt av bakverk etc är knappast att visa sig präktig.
Jag tror det är ytterst få som avstår kakor och andra sötsaker som en pik till fikakompisen, det har ju att göra med vad man själv vill/mår bra av.

Precis.
Och jag skulle tycka det var lika fel om den som avstod hade åsikter om att den andra äter. Jag tycker det bästa är att avdramatisera dvs alla äter och dricker det som de vill och andra lägger sig inte i det.

 

[tott]

Klart jag menar allvar. Buke är en allvarsam plats.

Jag tror många kämpar med vikten och har problem med att äta för mycket. Det gör dem sårbara för all tänkbar kritik.

Jag brukar säga "nej tack, jag är inte så förtjust i bakverk", för det räcker. Man behöver inte överdriva sin egen präktighet att hantera sådant som andra har bekymmer med.

Varför skall man göra så?

Men att säga att man inte mår bra av socker är väl inte att vara präktig?

 

[tott]

Att må fysiskt dåligt av bakverk etc är knappast att visa sig präktig.
Jag tror det är ytterst få som avstår kakor och andra sötsaker som en pik till fikakompisen, det har ju att göra med vad man själv vill/mår bra av.

Exakt så! Finns väl inget präktigt i att inte vilja må dåligt och därför välja bort sötsaker.

 

[As_Vegas]

För tillfället håller jag på att försöka gå ner några kilon. Och jag är ganska duktig, tycker jag själv. Motionerar rätt mycket och försöker äta hälsosamt och ffa mindre portioner än jag brukar. Kör Lifesum och håller koll på kalorierna. Är jag sugen på något speciellt som inte ryms inom kaloriramen så tjänar jag ihop till det först genom att kanske ta en extra löprunda på 5 km eller nåt.

Men nu har jag personer i min närhet som verkar gå in för att sabba det här. Jag tycker att det är jättesvårt. Varför kan vi inte fika ihop UTAN att de ska tjata om att jag ska äta bullar eller ostkex eller ...Det JAG vill är att träffas, babbla och ta en kopp kaffe. Jag vill ju inte undvika folk av rädsla för att bli påtvingad föda jag inte vill ha.

Jag kan ju förstås säga nej och gör det oftast, men då blir de liksom kränkta. Och jag kan ju inte säga "nej jag vill inte ha för jag vill inte gå upp ännu mer i vikt" när personerna i fråga väger mycket mer än jag. Det känns väldigt ohövligt och som om jag kritiserar deras vikt.

Vad är vett och etikett i detta? Hur gör ni?

Jag är inte särskilt förtjust i fikabröd, så om någon bjuder så vill jag inte ha om jag inte skulle råka vara ordentligt hungrig och inget annat finns att tillgå. Jag brukar säga "Nej tack" och trugar någon så säger jag att "Jag vill inte äta fikabröd". Jag har vid något tillfälle försökt tänka på vikten och tackat nej av den anledningen, och råkat säga det och då kan det bli diskussioner och trugande.
Jag tror att folk tänker att jag egentligen vill ha, men nekar mig själv den njutningen som fikabröd är och det verkar sticka folk i ögonen. När jag bara säger att jag inte vill ha så verkar folk inte ha några större problem med det, såklart ska jag ju inte behöva äta något jag inte gillar.

 

[tott]

Socialt spel är väl en slags lek? Man leker utifrån de spelregler som finns.

Fast det finns väl inga spelregler som säger att man ska äta wienerbröd mot sin vilja??

 

[Raderad medlem 6459]

@tott Framförallt gäller det inte mig alls, utan du förutsätter att jag resonerar på nåt märkligt sätt som jag inte gör.

Jag är inte det minsta avundsjuk på nån som avstår bullar? Inte alls! Varför skulle jag vara det? Jag är genuint nyfiken på varför du tror att jag är avundsjuk.

Givetvis får de välja själva, som jag skrev: det enda jag säger är "va ska du inte äta?". Jag hetsar inte, trugar inte, tjatar inte. Men jo, jag tycker att det är trist. För för mig är det socialt. Men givetvis sitter jag inte och tvångsmatar nån som vill inte ha en jävla bulle. Jag är ingen sociopat.

Du kan ta dina självklarheter och dra dem för nån annan för de gäller inte mig alls.

 

[athena]

Jag tycker nog att det 999 gånger av tusen räcker med ett "nej tack". Det är väl ändå extremt sällan någon trugar nuförtiden?

 

[tott]

@tott Framförallt gäller det inte mig alls, utan du förutsätter att jag resonerar på nåt märkligt sätt som jag inte gör.

Jag är inte det minsta avundsjuk på nån som avstår bullar? Inte alls! Varför skulle jag vara det? Jag är genuint nyfiken på varför du tror att jag är avundsjuk.

Givetvis får de välja själva, som jag skrev: det enda jag säger är "va ska du inte äta?". Jag hetsar inte, trugar inte, tjatar inte. Men jo, jag tycker att det är trist. För för mig är det socialt. Men givetvis sitter jag inte och tvångsmatar nån som vill inte ha en jävla bulle. Jag är ingen sociopat.

Du kan ta dina självklarheter och dra dem för nån annan för de gäller inte mig alls.

Hoppsan!

 

[Raderad medlem 6459]

Hoppsan!

Men svara istället? Du läser mitt inlägg som fan läser bibeln så givetvis blir jag irriterad.

 

[tott]

Du kan ta dina självklarheter och dra dem för nån annan för de gäller inte mig alls.

@niphredil
Svara? Du ber mig ju i princip hålla käft. Tack, jag avstår.

 

[Raderad medlem 6459]

@niphredil
Svara? Du ber mig ju i princip hålla käft. Tack, jag avstår.

Självklarheterna du skrev i första inlägget ja. Att man inte tvingar folk att äta.

Men visst, avstå du. Blev väl för jobbigt att förklara varför du skrev ett svar inte ens baserat på vad jag faktiskt skrivit.

 

[athena_arabians]

Jag tycker nog att det 999 gånger av tusen räcker med ett "nej tack". Det är väl ändå extremt sällan någon trugar nuförtiden?

Nej, det är väl typ uråldriga tant Agda som hör till den generationen när man skulle truga. Jag har aldrig varit med om det när det gäller jämnåriga (jag är 40+) eller yngre.

Pappa trugade men han var ju född -26.

 

[athena]

Nej, det är väl typ uråldriga tant Agda som hör till den generationen när man skulle truga. Jag har aldrig varit med om det när det gäller jämnåriga (jag är 40+) eller yngre.

Pappa trugade men han var ju född -26.

Ja exakt, visst finns det undantag, men.. de är bra få. Jag umgås med ganska spridda typer av människor där majoriteten är bönder eller hästfolk.

 

[Petruska]

Fast vad är det för lek? Vad spelar det för roll vad andra äter? I alla fall på ett café så gör det mig inget om jag äter wienerbröd och den andra köper en kopp te. Jag tycker samtalet och att umgås är det viktiga.

Jag trugar inte, men jag håller i stort sett med om det där med leken. Att äta är en väldigt social grej för mig och en helt central grej i mitt sociala liv. Det betyder inte att umgänget i övrigt är oviktigt, men det gemensamma ätandet är en del av umgänget.

 

[Petruska]

Nej, det är väl typ uråldriga tant Agda som hör till den generationen när man skulle truga. Jag har aldrig varit med om det när det gäller jämnåriga (jag är 40+) eller yngre.

Pappa trugade men han var ju född -26.

Knappt jag heller. Men jag känner mig ändå obekväm om jag tackar nej. Det har med mig att göra, inte med den andra.

 

[athena_arabians]

Knappt jag heller. Men jag känner mig ändå obekväm om jag tackar nej. Det har med mig att göra, inte med den andra.

Ja, jag tycker inte det är helt okomplicerat jämt heller. Samtidigt vet jag ju hur dåligt jag skulle må om jag tog den där bullen om jag är inne i en dålig period.

Svärmor som är en extrem feeder är jättesnäll, hon visar att det finns men trugar inte. Ofta ser hon till att ställa fram något matigt också (typ tunnbröd med några pålägg) vilket som sagt är lättare för mig att äta.

 

[stjarnhimmel]

Jag trugar inte, men jag håller i stort sett med om det där med leken. Att äta är en väldigt social grej för mig och en helt central grej i mitt sociala liv. Det betyder inte att umgänget i övrigt är oviktigt, men det gemensamma ätandet är en del av umgänget.

Ok.
Jag skiljer mig nog ftån det då jag och mina vänner inte lägger så stor vikt på vad den andra äter. Det är mer samtalet och att man träffas som är viktigt.

 

[Petruska]

Ok.
Jag skiljer mig nog ftån det då jag och mina vänner inte lägger så stor vikt på vad den andra äter. Det är mer samtalet och att man träffas som är viktigt.

Jag skulle inte uttrycka det som att lägga vikt vid att/vad andra äter. Utan det är en social grej. Lite som att vanka omkring på fotbollsplanen utan att delta i spelet.