Varför hindrade inte golden retrievern knivattacken?

[Gnist]

Så trevligt att du berättar för alla trådläsare att @Gnist anser att djur, speciellt hundar inte är tänkande varelser.
Gulligt!

Det är lugnt, vill någon tro att hundar tänker, resonerar och fattar genomtänkta beslut innan de agerar på precis på samma sätt som människor, så tänker inte jag banka skallen blodig med att förklara varför det iiinte riktigt är så det är.
Den uppgiften lämnar jag med varm hand över till någon annan, om någon öht är hågad att försöka förklara skillnaderna

 

[SiZo]

Det är lugnt, vill någon tro att hundar tänker, resonerar och tar beslut på precis på samma sätt som människor så tänker inte jag banka skallen blodig med att förklara varför det iiinte riktigt är så det är. Den uppgiften lämnar jag med varm hand över till någon annan, om någon öht är hågad att försöka förklara skillnaderna

DET sa jag o andra sidan aldrig

 

[Centaur]

Min första hund tror jag skulle ha försvarat mig. En dobermanntik. Hon var lugn och snäll men vaktade mycket, aldrig osäker, modig och trygg. Inkräktare som kom in genom porten objudna ställde hon mot en vägg och skällde på/hotade så att de inte vågade röra sig tills någon i familjen ingrep. Väldigt effektivt. Om någon pojkvän blev för fysisk och särskilt om jag skrek till hoppade hon upp på honom och motade bort honom från mig. Hon var genomsnäll och bet eller högg aldrig efter någon. Vi var aldrig i en situation med verklig fara, men jag tror faktisk att hon skulle anfallit och bitit tex en våldtäktsman. Sen är såklart en arg skällande dobermann något som många backar för, ingen är rädd för en golden.

Vi tränade aldrig skydd eller kamp och var väldigt försiktiga med att uppmuntra vaktigt beteende, tvärså det var helt och hållet hennes egna instinkter hon reagerade på.

Nuvarande hund som är av en betydligt vekare ras skäller på främmande men det är lika mycket för att han själv är rädd tror jag... Han skulle nog rymma om någon gjorde utfall mot honom.

 

[Raderad medlem 94602]

Jag tänker inte diskutera med dig då vi är oense i en så grundläggande fråga att vi inte kommer komma någonstans iaf.

Jag anser nämligen att alla djur är tänkande varelser. Framförallt hundar som ofta är oerhört socialt kompetenta.

Sen har de givetvis en hel del instinkter med, precis som vi.

Och pga detta kommer vi inte komma längre än så.

Hundar är tänkande varelser, men inte som vi människor eftersom vi är helt skilda arter. De uppfattar inte hot på samma sätt som vi. Vi har inte heller samma hot. Våldtäktsmän och rånare finns inte i hundarnas värld. På hot mot dom reagerar de på instinkt. De analyserar inte faran först som vi gör. De tar heller inte med konsekvenser av sitt handlande i sitt beräknande innan de aggerar.

De har inte den sociala kompetensen att avgöra vad som är rätt och fel i sitt handlande mot människor. Det måste vi lära dom genom social och miljöträning.
Därför är det inte bra med en hund som ser hot i människans värld och aggerar självständigt på dom.

 

[SiZo]

Hundar är tänkande varelser, men inte som vi människor eftersom vi är helt skilda arter. De uppfattar inte hot på samma sätt som vi. Vi har inte heller samma hot. Våldtäktsmän och rånare finns inte i hundarnas värld. På hot mot dom reagerar de på instinkt. De analyserar inte faran först som vi gör. De tar heller inte med konsekvenser av sitt handlande i sitt beräknande innan de aggerar.

De har inte den sociala kompetensen att avgöra vad som är rätt och fel i sitt handlande mot människor. Det måste vi lära dom genom social och miljöträning.

På hot reagerar vi oftast på instinkt till större delen med, beroende på hur stort hotet är och hur rädda vi är.

Men om jag då tar mina hundar när de är i flock och jagar iväg min mors grandisvalp, 2 av hundarna är märkbart rädda för honom. Den ena väldigt rädd, den andra inte speciellt rädd. Man ser otroligt tydligt hur de kommunicerar under "angreppet" mot grandisen. Koordinerar hur de ska driva honom bort. Den räddaste gör det inte, hon agerar helt på instinkt, eftersom hon är så rädd. De andra 2 analyserar, planerar och checkar av med de andra vad som ska göras härnäst.

Att de analyserar faran i det här fallet märks tydligt på den tiken som är lite rädd för grandisen. Är hon ensam, utan uppbackning, så lägger hon sig flat på rygg istället.


Givetvis måste vi lära dem vad som är rätt och fel, det gör vi ju med barn med.
Dock har jag aldrig behövt lära en hund att man inte biter människor, det har de vetat ändå.

 

[Raderad medlem 94602]

På hot reagerar vi oftast på instinkt till större delen med, beroende på hur stort hotet är och hur rädda vi är.

Men om jag då tar mina hundar när de är i flock och jagar iväg min mors grandisvalp, 2 av hundarna är märkbart rädda för honom. Den ena väldigt rädd, den andra inte speciellt rädd. Man ser otroligt tydligt hur de kommunicerar under "angreppet" mot grandisen. Koordinerar hur de ska driva honom bort. Den räddaste gör det inte, hon agerar helt på instinkt, eftersom hon är så rädd. De andra 2 analyserar, planerar och checkar av med de andra vad som ska göras härnäst.

Att de analyserar faran i det här fallet märks tydligt på den tiken som är lite rädd för grandisen. Är hon ensam, utan uppbackning, så lägger hon sig flat på rygg istället.


Givetvis måste vi lära dem vad som är rätt och fel, det gör vi ju med barn med.
Dock har jag aldrig behövt lära en hund att man inte biter människor, det har de vetat ändå.

Att hundar komminucerar och anslyserar sins i mellan är ju självklart. De är av samma art.
Men du kan ju inte begära att de ska vara kapabla att göra det samma av en människas värld!

 

[Raderad medlem 94602]

Dock har jag aldrig behövt lära en hund att man inte biter människor, det har de vetat ändå.

Det är jättebra att dina hundar förstår att inte ta till tänderna. Troligtvis väljer de att signalera på annat sätt utan att ta till ytterligheter?

Det är motsattsen till detta som jag och många vänder sig emot. Där hunden faktiskt tar till tänderna och där ägarna tycker det är ok så länge det känns berättigat för dom under ett mycket kort ögonblick. Ett ögonblick som man mycket väl kan ha tolkat helt fel.

Hur många gånger får en hund bita i fel läge för att det ska jämna ut sig med ett bett i rätt?

 

[SiZo]

Att hundar komminucerar och anslyserar sins i mellan är ju självklart. De är av samma art.
Men du kan ju inte begära att de ska vara kapabla att göra det samma av en människas värld!

Fast det har det ju börjat forskats på just det. Tyvärr hittar jag inte rapporten just i skrivandets stund, men de fann iaf att de i väldigt stor utsträckning gör det med människor med.

Jag ska se om jag hittar den!

 

[Raderad medlem 94602]

Fast det har det ju börjat forskats på just det. Tyvärr hittar jag inte rapporten just i skrivandets stund, men de fann iaf att de i väldigt stor utsträckning gör det med människor med.

Jag ska se om jag hittar den!

Självklart komminucerar de med oss. Men inte för vårans skull. Hundar är egoister. De läser av oss för egen vinnings skull. De tänker och känner inte alls för oss på samma sätt som vi gör för dom.

 

[SiZo]

Det är jättebra att dina hundar förstår att inte ta till tänderna. Troligtvis väljer de att signalera på annat sätt utan att ta till ytterligheter?

Det är motsattsen till detta som jag och många vänder sig emot. Där hunden faktiskt tar till tänderna och där ägarna tycker det är ok så länge det känns berättigat för dom under ett mycket kort ögonblick. Ett ögonblick som man mycket väl kan ha tolkat helt fel.

Hur många gånger får en hund bita i fel läge för att det ska jämna ut sig med ett bett i rätt?

Ja, mina hundar är väldigt socialt kompetenta och uppvisar ett lååååångt register med varningar innan bett kommer, tillomed mot andra hundar. Jag har hittills inte sett ett enda riktigt bett från någon av dem. Nån enstaka gång har den ena tagit syrrans öra i munnen och markerat bara.

Min äldre tik biter inte ens morsans tik som sätter sig fast i halsen på henne. Hon lägger ner henne och ligger sedan på henne och tokmorrar, trots att den andra hunden sitter fast i hennes hals så blir det inte mer.

Bita i fel läge skulle jag ta från fall till fall, men generellt skulle jag säga att 1 gång räcker. Men här är vi kanske oense om vad som är fel läge. En situation där jag är rädd för mitt liv skulle jag inte säga är fel läge, även innan personen faktiskt har lagt hand på mig.

Även om ett rejält utfall och skall skulle vara lämpligare givetvis. Men jag skulle ändå aldrig fundera på att ta bort hunden om den ändå gick direkt till bett, beroende på bettets karaktär.

Det är även skillnad på bett och bett. Min polare blev biten av en liten toypudel för några månader sedan. Hunden vägde ca 3 kg. Hon fick 4 ganska så rejäla sår och har idag fula ärr och förhårdnader i den handen. Den hunden levde knappt en vecka till.
En stor hund som biter på samma sätt måste bort. Jag vågar inte ens tänka på skadorna som skulle kunna bli.

Så, som jag ser det så finns det så otroligt mkt att ta hänsyn till, så otroligt mkt aspekter. Man kan inte riktigt säga att hunden direkt måste tas bort, det är tyvärr inte så enkelt. Och en hund som bara gör utfall skulle jag inte ta bort.

Självklart komminucerar de med oss. Men inte för vårans skull. Hundar är egoister. De läser av oss för egen vinnings skull. De tänker och känner inte alls för oss på samma sätt som vi gör för dom.

Agree to disagree
http://stories.barkpost.com/dogs-love-us-like-family/

 

[Raderad medlem 94602]

Ja, mina hundar är väldigt socialt kompetenta och uppvisar ett lååååångt register med varningar innan bett kommer, tillomed mot andra hundar. Jag har hittills inte sett ett enda riktigt bett från någon av dem. Nån enstaka gång har den ena tagit syrrans öra i munnen och markerat bara.

Min äldre tik biter inte ens morsans tik som sätter sig fast i halsen på henne. Hon lägger ner henne och ligger sedan på henne och tokmorrar, trots att den andra hunden sitter fast i hennes hals så blir det inte mer.

Bita i fel läge skulle jag ta från fall till fall, men generellt skulle jag säga att 1 gång räcker. Men här är vi kanske oense om vad som är fel läge. En situation där jag är rädd för mitt liv skulle jag inte säga är fel läge, även innan personen faktiskt har lagt hand på mig.

Även om ett rejält utfall och skall skulle vara lämpligare givetvis. Men jag skulle ändå aldrig fundera på att ta bort hunden om den ändå gick direkt till bett, beroende på bettets karaktär.

Det är även skillnad på bett och bett. Min polare blev biten av en liten toypudel för några månader sedan. Hunden vägde ca 3 kg. Hon fick 4 ganska så rejäla sår och har idag fula ärr och förhårdnader i den handen. Den hunden levde knappt en vecka till.
En stor hund som biter på samma sätt måste bort. Jag vågar inte ens tänka på skadorna som skulle kunna bli.

Så, som jag ser det så finns det så otroligt mkt att ta hänsyn till, så otroligt mkt aspekter. Man kan inte riktigt säga att hunden direkt måste tas bort, det är tyvärr inte så enkelt. Och en hund som bara gör utfall skulle jag inte ta bort.



Agree to disagree
http://stories.barkpost.com/dogs-love-us-like-family/

Det står rätt tydligt i den artikeln att de är beroende av oss och att vi tilltalar deras "belöningscentra" i hjärnan.
De tyr sig alltså till oss av egoistiska skäl.

 

[SiZo]

Det står rätt tydligt i den artikeln att de är beroende av oss och att vi tilltalar deras "belöningscentra" i hjärnan.
De tyr sig alltså till oss av egoistiska skäl.

Det där beror ju på hur man väljer att vända och vrida på det.

Vårat belöningscentra tilltalas av att vi skaffar barn, att vi tar hand om våra barn, att vi skaffar en partner, att vi äter, att vi har sex, ja, allt vi gör egentligen som får oss att må bra.

Betyder det att vi inte älskar våra barn? Att vi inte älskar vår partner? Nej givetvis inte.

 

[Raderad medlem 94602]

Det där beror ju på hur man väljer att vända och vrida på det.

Vårat belöningscentra tilltalas av att vi skaffar barn, att vi tar hand om våra barn, att vi skaffar en partner, att vi äter, att vi har sex, ja, allt vi gör egentligen som får oss att må bra.

Betyder det att vi inte älskar våra barn? Att vi inte älskar vår partner? Nej givetvis inte.

Alla de saker du räknar upp hos människan styrs av känslor medans hos hundar styrs det av drifter.
Nej, vi kan inte jämföra oss alls.

 

[Kildegrei]

Nej jag ser ingen som helst problematik i det SPECIELLT inte eftersom han inte skadade dom när han drev bort dom från mig.

Nej jag har skrivit min upplevelse rätt så återhållsam för att det är sån jag är. Jag tonar ner saker. Men när jag skrev det så visste jag inte att killarna skulle tas i försvar. Jag tänkte mig nog (naivt så här i efterhand har jag insett) att det skulle räcka med det jag skrev först för att de flesta skulle förstå hur rädd jag blev och hur hotfullt det var. Hela situationen är väldigt jobbig att tala om speciellt om man skall ner på detaljnivå.

Nej jag hade inte kunnat säga/göra något kommando till hunden för jag var så rädd att jag inte kunde röra mig/säga något på någon minut eller så. När hunden drivit bort killarna från mig så kunde jag äntligen ropa på honom och då kom han.

Jag tycker hunden skötte sig exemplariskt och det kan ingen ändra på.

Om jag var i en liknande situation hade jag varit glad om hunden reagerade som din!

Troligtvis hade min äldsta reagerat liknande, iaf sett till att ställa sig emellan och han älskar människor men är väldigt känslig på vad folk utstrålar. Jag brukar säga att han är mer vakthund än vallhund vilket är mindre roligt när det är en vallhund jag vill ha! Och han är inte det minsta rädd, tvärtom. Men det är väldigt tryggt när man bor själv. Min yngsta är dock en fegis så hade det bara varit han och jag vet jag inte riktigt hur han skulle reagera. Är min äldsta med skulle han göra som honom.

 

[Kildegrei]

Ok nu har jag läst hela tråden och kan bara säga att den här tråden är för mig ett typexempel på varför jag så sällan skriver på buke

 

[nilie]

Och sen kanske man läser i tidningen dagen efter att någon dött för att en vän inte kom åt någon telefon då denne trots att den ringt på i flera hus men att ingen öppnade och mobilbatteriet var dött/täckning saknades.
.

Männen gick emot kvinnan och sa "Hej!" De kunde gå, de var inte blodiga, inte skjutna, inte haltande, de skrek inte "Hjälp mig, snälla" De uppvisade inga tecken på skada. Man SER om en person är i verklig nöd eller livsfara och då gör man vad man kan; ringer 112, stoppar blödning, ger hjärt-lung-räddning ...
Det var längesedan det helt saknades mobiltäckning i en tätort. Gå några meter åt endera hållet och du hittar mobiltäckning någonstans. T o m i fjällvärlden kan du hitta mobiltäckning om du förflyttar dig. De var inte i fjällvärlden, de var i ett bebyggt samhälle.

 

[nilie]

Ingen här har, vad jag kan se, raljerat över varken dig eller din hund så det känns ju rätt trist att det är vad du gör tillbaka.

Jag har tex inte försvarat männen, eller läst något annat än just det du skrivit - men ändå har du varit snar till att vara otrevlig tillbaka.

Jag (Och de flesta andra skulle jag tro) är inte ute efter varken dig eller din hund, men reagerar ändå på en hund som tar saken i egen tass. Såalltså, när det är så många som reagerat över händelsen att en hund går på människor baserat på sin ägares känsla så är det kanske något som inte är helt bra i den situationen. Och istället för att bara anklaga alla för att ta männens parti och raljera över oss så kanske det kan vara rimligt att fundera lite på varför så många inte tycker det är vettigt?

Om det inte hade varit din hund, hade det varit lika bra då? Om det ex hade varit min hund som hade hotat en person? Skulle du bara säga "jaja men det var ju bra att hunden löste situationen"? Eller skulle det någonstans skava lite att en hund reagerar på ett sätt som kan ses som olagligt och faktiskt farligt?

Om du är helt fine med att hundar löser situationer där ägaren är rädd så tror jag att vi är väldigt långt ifrån varandra oavsett om vi pratar din hund eller hund generellt.

"Många?" De flesta som läser i tråden har inte svarat alls. Se efter hur många som läst tråden. Det är några få som gett många svar. Jag är övertygad om att många av svaren inte är seriöst menade och speglar inte skribentens verkliga åsikt. Tråden har blivit ett slags tidfördriv för folk som suttit uppe halva natten. Det finns några seriösa svar, men de är inte lätta att hitta. Jag tycker att moderator bör rensa i tråden ifall någon vill läsa svar i ursprungsfrågan.

 

[SiZo]

Alla de saker du räknar upp hos människan styrs av känslor medans hos hundar styrs det av drifter.
Nej, vi kan inte jämföra oss alls.

Vad är känslor kan man fråga sig då?

Jo det är nervimpulser och belöningssystem i hjärnan.

Jag gissar att du tycker att djur kan känna glädje, rädsla, smärta, frustration, hunger osv osv, eller?

Varför skulle de då inte kunna känna kärlek? Jag har läst en artikel som sammanfattar en rapport där de kom fram till att de faktiskt kunde känns just det. Men jag hittar den inte just nu.

Jag länkar till en annan artikel istället där de tar upp detta "kontroversiella" ämnet om djur och känslor. För mig är det självklart att djur kan känna känslor. Det räcker med att studera de djuren jag har för att jag ska vara övertygad om det.

Vi kan ju ta min hingst som ex. Vissa ston betäcker han för att det är hans plikt. Han tittar knappt på dem innan, utan fäller ut penisen, hoppar upp och betäcker. När han är klar så hoppar han av och tar sikte på närmaste grästuva. Och sen har vi vissa ston. Då tar han sig tid, han snufflar henne överallt innan, hummar mkt mer, blir helt till sig. Efter betäckningen ska han kela så länge som möjligt, då struntar han i gräset helt. Får han så hoppar han gärna upp igen.
Och det spelar ingen roll vart i brunstcykeln stoet är. De stona som han gillar behandlar han alltid på det sättet, och samma sak med de stona han inte gillar. Ston som han VERKLIGEN gillar, kollar han om han inte skulle få betäcka även om de inte är brunstiga.

http://www.livescience.com/49093-animals-have-feelings.html

http://bioscience.oxfordjournals.org/content/50/10/861.full

http://www.vox.com/science-and-health/2016/2/8/10925098/animals-have-empathy

Nej vet du vad, här försöker jag bevisa att djur faktiskt har känslor. Varför gör jag det? Har du något som överhuvudtaget bevisar att djur inte har känslor?

 

[Raderad medlem 94602]

Vad är känslor kan man fråga sig då?

Jo det är nervimpulser och belöningssystem i hjärnan.

Jag gissar att du tycker att djur kan känna glädje, rädsla, smärta, frustration, hunger osv osv, eller?

Varför skulle de då inte kunna känna kärlek? Jag har läst en artikel som sammanfattar en rapport där de kom fram till att de faktiskt kunde känns just det. Men jag hittar den inte just nu.

Jag länkar till en annan artikel istället där de tar upp detta "kontroversiella" ämnet om djur och känslor. För mig är det självklart att djur kan känna känslor. Det räcker med att studera de djuren jag har för att jag ska vara övertygad om det.

Vi kan ju ta min hingst som ex. Vissa ston betäcker han för att det är hans plikt. Han tittar knappt på dem innan, utan fäller ut penisen, hoppar upp och betäcker. När han är klar så hoppar han av och tar sikte på närmaste grästuva. Och sen har vi vissa ston. Då tar han sig tid, han snufflar henne överallt innan, hummar mkt mer, blir helt till sig. Efter betäckningen ska han kela så länge som möjligt, då struntar han i gräset helt. Får han så hoppar han gärna upp igen.
Och det spelar ingen roll vart i brunstcykeln stoet är. De stona som han gillar behandlar han alltid på det sättet, och samma sak med de stona han inte gillar. Ston som han VERKLIGEN gillar, kollar han om han inte skulle få betäcka även om de inte är brunstiga.

http://www.livescience.com/49093-animals-have-feelings.html

http://bioscience.oxfordjournals.org/content/50/10/861.full

http://www.vox.com/science-and-health/2016/2/8/10925098/animals-have-empathy

Nej vet du vad, här försöker jag bevisa att djur faktiskt har känslor. Varför gör jag det? Har du något som överhuvudtaget bevisar att djur inte har känslor?

Men läs nu.
Jag säger inte att de inte har känslor alls.
Jag säger att vi har inte jämförbara känslor (eller drifter) för vi är olika arter.
Hästar, krokodiler, hundar, fåglar....det går inte att jämföra olika arter.

 

[Raderad medlem 94602]

Ta när ett djur förlorar en avkomma ex...inte sjutton sörjer eller reagerar det på samma sätt som oss? Vist känner det, men inte på långa vägar det samma.

Btw så har vår tik försökt äta upp sina döda avkommor....