W
westerntjej
Sv: Varför gör min häst såhär?
Jag håller till stor del med bonnier, du måste tänka och handla på det sättet en häst skulle ha gjort. Tyvärr har jag ingen personlig erfarenhet av hästar som stegrar sig, då jag haft turen att jobba med flera "extremfall av den snälla änden av skalan" och jag avstår därför från att säga nåt på den punkten.
Westernmänniska som jag är, har jag även kommit i kontakt med s.k NH, en etikett jag använder av rent praktiskt skäl (när jag diskuterar med någon etc). I grund och botten är det, iaf på den nivå jag praktiserar det, att lära sig bete sig som en häst och på så sätt lösa problemen man har.
Det är här jag går ifrån bonniers idéer, in på min egen lilla väg. Visst är det absolut nödvändigt att säga åt hästen på skarpen, men det känns som om problemen ligger mkt mkt djupare än så. Det du riskerar genom att endast tillrättavisa hästen hela tiden är en ännu farligare häst, som är vääldigt sur på dig. När jag läser dina inlägg känns det tydligt att nånstans brister det i er kommunikation (vilket jag är säker på att du redan förstått)
Jag skulle istället gå tillbaka till början, och jobba honom (helst) i en rundcorrall där du inte riskerar att han kommer bakom dig och attackerar eller något sånt. Försök att få kontakt med honom; det kan ta jättelång tid, eller så är han så osäker och i behov av en ledare att han "ger" sig direkt. Vet du hur man kan jobba i en rundcorall? Min förra medryttarhäst var bara 5 år, men visade mig inte alls mkt respekt; han hotade att kicka när man borstade och träffade mig en gång. Innan dess hade jag tänkt att jamen, jag kände honom ju inte (detta var efter månad), men när han träffade fick jag nog. Jag började då jobba honom i hagen i brist på en rundcorall och de första gångerna tog det 40-50 min innan jag fick kontakt (hagen var hemskt kuperad och han kände den mkt bättre än vad jag gjorde), men till slut märkte jag skillnad. Han slappnade av mkt mer när jag höll på med honom och slutade knorra när jag borstade honom, trots att han var väldigt känslig. Från det kunde jag fortsätta med ledarövningar (han travade på mig när jag ledde honom) och även att lära honom att inte kasta sig på maten.
Det jag skulle göra för att lära honom att inte kasta sig på maten skulle vara att ta in honom i boxen OFTA utan att ha mat i krubban (efter att man fått respekten i rundcorallen). Till slut slutar han förvänta sig maten och då kan man fortsätta att jobba därifrån (slutar här, inlägget blir ju så fruktansvärt långt...)
Fråga mig gärna om det var nåt som var lite suddigt =)
Jag håller till stor del med bonnier, du måste tänka och handla på det sättet en häst skulle ha gjort. Tyvärr har jag ingen personlig erfarenhet av hästar som stegrar sig, då jag haft turen att jobba med flera "extremfall av den snälla änden av skalan" och jag avstår därför från att säga nåt på den punkten.
Westernmänniska som jag är, har jag även kommit i kontakt med s.k NH, en etikett jag använder av rent praktiskt skäl (när jag diskuterar med någon etc). I grund och botten är det, iaf på den nivå jag praktiserar det, att lära sig bete sig som en häst och på så sätt lösa problemen man har.
Det är här jag går ifrån bonniers idéer, in på min egen lilla väg. Visst är det absolut nödvändigt att säga åt hästen på skarpen, men det känns som om problemen ligger mkt mkt djupare än så. Det du riskerar genom att endast tillrättavisa hästen hela tiden är en ännu farligare häst, som är vääldigt sur på dig. När jag läser dina inlägg känns det tydligt att nånstans brister det i er kommunikation (vilket jag är säker på att du redan förstått)
Jag skulle istället gå tillbaka till början, och jobba honom (helst) i en rundcorrall där du inte riskerar att han kommer bakom dig och attackerar eller något sånt. Försök att få kontakt med honom; det kan ta jättelång tid, eller så är han så osäker och i behov av en ledare att han "ger" sig direkt. Vet du hur man kan jobba i en rundcorall? Min förra medryttarhäst var bara 5 år, men visade mig inte alls mkt respekt; han hotade att kicka när man borstade och träffade mig en gång. Innan dess hade jag tänkt att jamen, jag kände honom ju inte (detta var efter månad), men när han träffade fick jag nog. Jag började då jobba honom i hagen i brist på en rundcorall och de första gångerna tog det 40-50 min innan jag fick kontakt (hagen var hemskt kuperad och han kände den mkt bättre än vad jag gjorde), men till slut märkte jag skillnad. Han slappnade av mkt mer när jag höll på med honom och slutade knorra när jag borstade honom, trots att han var väldigt känslig. Från det kunde jag fortsätta med ledarövningar (han travade på mig när jag ledde honom) och även att lära honom att inte kasta sig på maten.
Det jag skulle göra för att lära honom att inte kasta sig på maten skulle vara att ta in honom i boxen OFTA utan att ha mat i krubban (efter att man fått respekten i rundcorallen). Till slut slutar han förvänta sig maten och då kan man fortsätta att jobba därifrån (slutar här, inlägget blir ju så fruktansvärt långt...)
Fråga mig gärna om det var nåt som var lite suddigt =)