Sv: Varför avliva hästen?
Naturligtvis kan man ha tonfall även i text. Det handlar om långt mer än om hur orden läses och tolkas av läsaren - det är även en fråga om formulering.
Jag uppfattar en svängning i dina inlägg. Du skrev tidigare att det är ägaren som avgör vad som är rätt och fel. Sedan dömer du andras orsaker att avliva som "inte vettiga".
*delvis KL*
Även om man har en buffert med pengar som räcker några månader om alla kostnader måste betalas därifrån, så är det ett oundvikligt faktum att dessa pengar kommer att ta slut. Och idag kan en häst ta betydligt mer än ett par månader att sälja. När det kommer till ekonomi, kan precis allt gå fel. Och det kan ske i princip utan förvarning.
Ponera följande: X studerar och har så gjort i fyra år. Under denna tid är det extrajobb och CSN som gäller, och även om det är tufft både ekonomiskt och psykiskt så går det ihop. X har sedan tio år en travare, som nu är runt 19år gammal. En månad senare tar X examen. H*n går arbetslös i två månader, jobbar kvar på extrajobbet men det blir inte mycket pengar: lever på pasta och ketchup, yoghurt, knäckebröd och vatten, har en låg hyra och inga lyxutgifter utöver mobil (kontantkort, 100:-/månaden) och billigt mobilt bredband. Som nyutexaminerad får X inte A-kassa, då hon inte arbetat annat än per timme (arvodist). Hästen står på lösdrift, billigast möjliga och X går eller cyklar 5km enkel väg dagligen, eftersom det inte finns pengar till att åka buss etc. Hovslagaren kostar en tusenlapp var 6e vecka, försäkringen är endast veterinärvård, ny utrustning inköps endast då det verkligen behövs - och då oftast begagnad.
Efter två månader får X jobb - trettio mil bort. H*n lyckas efter om och men hitta ett boende i ungefär samma prisklass som innan, men närmsta stall med plats för hennes häst ligger nästan 8km bort och kostar ett par tusenlappar i månaden. X flyttar sig och hästen, och jobbar i åtta månader. Livet går bra, men X väljer att bo kvar i sin billiga lägenhet. H*n unnar sig dock att köpa kort så att h*n kan åka kollektivt till stallet - det tar ett bra tag att cykla och med nästan trettio minusgrader är det både kallt och potentiellt farligt pga trafiken vintertid. I övrigt lever X så billigt det går, ungefär som under tiden som arbetslös. Men nu går företaget X arbetar för i konkurs, och h*n förlorar arbetet med omedelbar verkan.
X kämpar på i fyra månader. Arbetslös. Hästen är på annons, men är nu 20år gammal och trots att prislappen bara är en tusenlapp (inkl all utrustning) och hästen är mycket lätthanterad, hör ingen lämplig köpare av sig. X är inte kräsen eller har några krav på framtida kontakt eller att få köpa tillbaka hästen, men hästen behöver ridas lugnt men dagligen för att må bra psykiskt och inte stelna till fysiskt, och bör därför inte gå som sällskapshäst. Kostnaderna är kapade så långt det går, men pengarna börjar ta slut och nu börjar X:s läkare dessutom tala om risken för psykisk utbrändhet pga den ständiga stressen...
Detta scenario kan låta extremt. Men för många är det verklighet - med eller utan häst.