Jag ser ofta annonser med ston som är skadade och som då endast kan användas till sällskap eller avel. Varför avlar man på skadade individer?
Jag håller på med hundavel och för mig är det helt främmande att avla på ett djur som inte har håller för den tänka uppgiften. Olyckor kan givetvis hända men när vänner och bekantas hästar har blivit skadade har det inte varit under några speciella omständigheter...
Jag vet inte om det har någon betydelse men jag har nog aldrig sett en sådan annons på en islänning, är de hållbarare? Jag har nog aldrig sett en islänning med en samma skydd och grejer på sig heller, hur kommer det sig? Nu menar jag inte att islänningar är bättre hästar men kan det vara så att den aveln har gett hållbarare hästar och kan "stor häst"-aveln ha något att lära därifrån?
Tänker man inte på hållbarheten när man avlar på hästar?
Jag håller på med hundavel och för mig är det helt främmande att avla på ett djur som inte har håller för den tänka uppgiften. Olyckor kan givetvis hända men när vänner och bekantas hästar har blivit skadade har det inte varit under några speciella omständigheter...
Jag vet inte om det har någon betydelse men jag har nog aldrig sett en sådan annons på en islänning, är de hållbarare? Jag har nog aldrig sett en islänning med en samma skydd och grejer på sig heller, hur kommer det sig? Nu menar jag inte att islänningar är bättre hästar men kan det vara så att den aveln har gett hållbarare hästar och kan "stor häst"-aveln ha något att lära därifrån?
Tänker man inte på hållbarheten när man avlar på hästar?