Jag har ett fyraårigt halvblod/fullblod som blivit lite full i fan sen hon bytte stall. Exempel på dumheter andra i stallet berättat om:
*Hon lägger bak öronen och hugger efter folk i situationer som inte passar henne (antagligen uteslutande vid fodringstillfällena)
*Hon beter sig hispigt - kastar sig, rullar med ögonen
*Hon vägrar ibland att låta någon ta i henne (hon kastar sig och/eller grinar illa) och är allmänt het på gröten.
Nu har hon dessutom påbörjat en utbrytarbana, och går helt sonika rakt igenom staketet så att stolpar, isolatorer och eltråd ryker - även om strömmen är på. Detta när någon av de andra hästarna tas in (även om resterande fyra hästar + hon själv är kvar i hagen, även om det var en av de "ointressanta" hästarna som togs in) eller när hon tycker det är dags för mat.
Det stora problemet är att hon gör inget av ovanstående när jag är i stallet, mer än att krafsa och vandra lite otåligt om jag tar in henne ensam i stallet och lämnar henne ensam boxen. Hon står stilla utan mankemang när jag borstar henne lös i boxen, hon trär själv i huvudet i grimman om jag håller fram den - både i stallet och hagen, lyfter fötterna självmant när jag böjer mig ned och kommenderar "hov upp" och låter mig sadla och tränsa utan att bråka alls. Min uppfattning är att hon skulle aldrig ens skulle få för sig att hota mig. Och jag kan ta in henne sist av alla hästar från hagen utan att hon tar med sig halva staketet och går in själv.
Hon har stått i det nya stallet sedan årsskiftet, och har i nuläget högst rang i hagen, även om det är lite småoroligt emellanåt. I tidigare stallet har hon alltid haft "plastmamma" (ett halvblodssto som övertog mammarollen från biologiska mamman (som nedgraderades till "mjölkautomat") redan ett par veckor efter födseln) som med varsam men bestämd hand visade vart skåpet skulle stå, och där var heller aldrig några hanteringsproblem trots att hon hanterades väldigt lite. Det har även varit en del flockförändringar de här två månaderna i nya stallet på grund av skador/flyttar och sådant.
Min första frågeställning är: vad bottnar problemen i tror ni?
Handlar det om att hon testar gränser och ledarmaterial hos omgivande människor i vanlig unghästanda? Att hon blivit "stöddig" efter att ha fått topprang i hagen att det "bara" är människorna kvar att ta itu med, och att det var "plastmamman" som höll henne på plats tidigare?
Eller känner hon sig stressad i nya stallet? Stressad av att det är fler människor och mer rörelse kring hästarna och i stallet, av flockförändringarna och av miljöbytet?
Hon har stora behov av uppmärksamhet och är väldigt social av sig. Kan hon (precis som små barn) göra dumheter bara för att folk ska ge henne den uppmärksamhet hon tycker hon förtjänar?
Kombination? Eller ska jag fundera på andra problemorsaker?
Min andra frågeställning är: vad ska man göra åt det? Hon ser mig som sin ledare och tar inte ens någon diskussion om det. Säger jag nej förstår hon att det verkligen är toknej och det är bra sen. Så länge jag är i närheten blir det inget strul för andra att hantera henne heller. Det är som om hon noterar när jag kommer och åker från stallet och sköter sig där emellan som det anstår en uppfostrad (men lite hetsig) fyraåring... :smirk:
Jag har gett de andra hästägarna fria händer (inom rimlighetens gränser) att "sätta henne på plats" och komma tillrätta med de problem de har med henne, men ibland upplever jag det som att hon bara blir värre (eller om det är så att övriga hästägare bara blir tröttare och tröttare på henne och hennes nya upptåg - vilket är förståeligt).
Men så länge hon sköter sig när jag finns i närheten har jag ju svårt att uppfostra henne, så vad gör man? Jag har försökt förändra små detaljer för att underlätta, men jag vet inte om det hjälper. Som det är nu står hon under hotet att få gå ut när sista hästen går ut och in när första hästen tas in, vilket i realiteten skulle kunna innebära att hon får gå ute kanske 4 h på en dag. På en häst med så mycket energi och brist på tålamod så känns inte det som en bra lösning alls, men samtidigt - eftersom det inte går slå ned nya stängselstolpar i 3 dm frusen lera och staketet redan börjar se ut som ett ihopknutet plockepinn så håller det ju inte ha henne ute när andra hästar går in... 
/Moiran - uppgiven och ledsen för sin snälla(?) hulliganhästs skull
*Hon lägger bak öronen och hugger efter folk i situationer som inte passar henne (antagligen uteslutande vid fodringstillfällena)
*Hon beter sig hispigt - kastar sig, rullar med ögonen
*Hon vägrar ibland att låta någon ta i henne (hon kastar sig och/eller grinar illa) och är allmänt het på gröten.
Nu har hon dessutom påbörjat en utbrytarbana, och går helt sonika rakt igenom staketet så att stolpar, isolatorer och eltråd ryker - även om strömmen är på. Detta när någon av de andra hästarna tas in (även om resterande fyra hästar + hon själv är kvar i hagen, även om det var en av de "ointressanta" hästarna som togs in) eller när hon tycker det är dags för mat.
Det stora problemet är att hon gör inget av ovanstående när jag är i stallet, mer än att krafsa och vandra lite otåligt om jag tar in henne ensam i stallet och lämnar henne ensam boxen. Hon står stilla utan mankemang när jag borstar henne lös i boxen, hon trär själv i huvudet i grimman om jag håller fram den - både i stallet och hagen, lyfter fötterna självmant när jag böjer mig ned och kommenderar "hov upp" och låter mig sadla och tränsa utan att bråka alls. Min uppfattning är att hon skulle aldrig ens skulle få för sig att hota mig. Och jag kan ta in henne sist av alla hästar från hagen utan att hon tar med sig halva staketet och går in själv.
Hon har stått i det nya stallet sedan årsskiftet, och har i nuläget högst rang i hagen, även om det är lite småoroligt emellanåt. I tidigare stallet har hon alltid haft "plastmamma" (ett halvblodssto som övertog mammarollen från biologiska mamman (som nedgraderades till "mjölkautomat") redan ett par veckor efter födseln) som med varsam men bestämd hand visade vart skåpet skulle stå, och där var heller aldrig några hanteringsproblem trots att hon hanterades väldigt lite. Det har även varit en del flockförändringar de här två månaderna i nya stallet på grund av skador/flyttar och sådant.
Min första frågeställning är: vad bottnar problemen i tror ni?
Handlar det om att hon testar gränser och ledarmaterial hos omgivande människor i vanlig unghästanda? Att hon blivit "stöddig" efter att ha fått topprang i hagen att det "bara" är människorna kvar att ta itu med, och att det var "plastmamman" som höll henne på plats tidigare?
Eller känner hon sig stressad i nya stallet? Stressad av att det är fler människor och mer rörelse kring hästarna och i stallet, av flockförändringarna och av miljöbytet?
Hon har stora behov av uppmärksamhet och är väldigt social av sig. Kan hon (precis som små barn) göra dumheter bara för att folk ska ge henne den uppmärksamhet hon tycker hon förtjänar?
Kombination? Eller ska jag fundera på andra problemorsaker?
Min andra frågeställning är: vad ska man göra åt det? Hon ser mig som sin ledare och tar inte ens någon diskussion om det. Säger jag nej förstår hon att det verkligen är toknej och det är bra sen. Så länge jag är i närheten blir det inget strul för andra att hantera henne heller. Det är som om hon noterar när jag kommer och åker från stallet och sköter sig där emellan som det anstår en uppfostrad (men lite hetsig) fyraåring... :smirk:
Jag har gett de andra hästägarna fria händer (inom rimlighetens gränser) att "sätta henne på plats" och komma tillrätta med de problem de har med henne, men ibland upplever jag det som att hon bara blir värre (eller om det är så att övriga hästägare bara blir tröttare och tröttare på henne och hennes nya upptåg - vilket är förståeligt).
/Moiran - uppgiven och ledsen för sin snälla(?) hulliganhästs skull