Varför valde ni den häst ni har nu?

Sv: Varför valde ni den häst ni har nu?

Första. Jag åtta år gammal, syrran 10. Ridit på ridskola sex månader. Hästvan bekant tipsar. Vi ska ha hästen hos henne. Men elva årigt varmblods sto, vissade sig vara perfekta första hästen för syrran, de fick sju utvecklande år tillsamans. Köptes mycket för att antagligen köpte vi eller en uppfödare, som då skulle ta bort häst nummer två.

Andra. Förstas föl, vid köptillfälet ohanterad tre månaders unge. Mammas häst. Trots att hon aldrig red på honom. Togs bort 20 år senare. Gjorde nästan inget mer än gick i hagen under den tiden. Klickade aldrig med varken mig eller syrran.

Tredje. Grannens fång angripna skettis. Som skulle gå som sällskap till första när andra var på unghäst bete. Skulle enligt vetrinär bara kunna gå sex månader till. Så slakt efter det. Två år vart vi tyvärr tvungna att lämna tillbacka till grannen. Var då friskförklarade sedan länge. Men det ändrade grannen på, slacktade efter sex månader.

Fjärde. Russ utan stoppknapp fyra år gammal. Såldes tre år senare. Klickade aldrig. Foder först, massa arbete under den tiden. Fick köpa billigt. Köparen äger henne fortfarande.

Femte. Korsning c-ponny. Står ensam utan sällskap. Antagligen köpte vi eller så skulle hon bo kvar. Efter ett års slit. Damen vägrade gå framåt, om det inte passade. Hade jag min drömponny. Fick bo kvar livet ut. Sissta åren som sällskap.

Sjätte. Kallblodstravare. Kändes bra under provridning. Överviktig, utan passande sadel, oskodd och på snöklätt fält med eltråd liggande. Gick inte att lasta, en och en halv timme första gången vi förökte, men på försök två gick det på tio minuter. Utan föregånde ägare. En trevlig häst jag trodde var min drömhäst.

Sjunde. Fjordin sex år gammal. Känns inte helt hundra efter provridning. Lite väl grön för mig. Men syrran som slutat rida sju år innan. Som följt med som smakråd, provred också. Säger på vägen hem att hon gärna hjälper till. Så slår till. Syrran får börja med ridningen. Tre månader köper hon, honom av mig.

Åttonde. Sjätte känns inte fräsch längre, bjuder inte fram vid ridning och tappar hull. Trots att inget verkara fel. Då släpper mamma bomben, hon tänker ta bort andra samtidigt, som jag gör det med min. Så bestämmer mig att det ska ske till våren. Lättare att ha en extra häst då, gamlingarna kan gå ute dygnet runt. Som de brukar, få smaka på gräs. Samt ingen tidspres. Går min ner sig ytterligare, finns alternativ innan.
Men så sitter jag i börja av december och för tittar litte. Måste veta hur hästarna ligger i pris, ungefär vad som kommer finnas. Då ligger hästen med stort H där. Tio år, tinker, skäck, helt underbar och för dyr. Men får lånelöfte från pappa, han lånar ut det som fattas. Så det är bara att förbereda för de andra två. Men vågar inte mer än ett mail på tinkern, för att veta att det verkar stämma, samt dagligen titta att han ligger kvar. Då det enligt mamma tar cirka tre månader att ordna trotjänare begravning. Det enda som hon går med på. Det tar inte ens en månad. Tinkern ligger kvar så ringer för att boka provridning. Han är bort lovad på prov, om han går igenom besikningen. Åker ändå för en provridning, det finns en annan tinker till salu där. Men inte min. Sitter upp på den andra och känns bara fel. Vill inte ens provrida. Så får lov att testa min tinker. Redan från början kändes det som när det gick bäst för mig och femte. Men han var ju redan tingad. Det är bara vetrinär besikningen kvar, sedan är han borta.

Mailar efter ett par dagar för att höra hur besikningen gick. Han hade inte gått igenom, markerade bak och strålrötta. Den andra intressenten har börjat vela. Behöver jag säga att jag inte gjorde det. Det enda var att jag inte fick vara med vid sjättes avlivning. Då jag jobbade. Enda dagen alla andra kunde slaktaren (hjälper till med annat här och hade hällsat på bägge innan, inget ovanligt för dem att han var där), killen med grävmaskinen att gräva över och pappa. Så vet att allt gick rätt till. Men skulle ha viljat klappa om ordentligt precis innan och tacka för alla åren. Gjorde det innan jag åkte, men känns bättre att vara med.

Så nu har jag min drömmhäst och syrran också. Trots stt hon aldrig skulle ha en seg fjording. Jag och min D. Följer den gula pricken i fjärran.
 
Sv: Varför valde ni den häst ni har nu?

KL
Första hästen, var egentligen på jakt efter en arab, mellan 4-6 år, inriden, men inte så mycket utbildad. Hittar inget som faller mig i smaken, men snubblar över en annons på hästnet med en 3-årigt arabsto, inte särskilt mycket hanterad och absolut inte inriden. Sorterar bort annonsen och fortsätter leta. Efter någon månad så ser jag att annonsen finns kvar och ringer på den. Det visar sig att säljaren har fler araber till salu, så vi bestämmer en tid för att åka ner och kika på dem. Väl på plats så får jag träffa ett antal fina araber, riktigt trevliga hästar, men det är en jag fastnar för. Åker hem och funderar. Förnuftet säger nej, hjärtat säger ja... Letar reda på stallplats och åker ner en gång till för att kika på det treåriga arabstoet igen och även få se lite hur hon är att hantera. Vi ska promenera från sommarbetet till stallet. På vägen möter vi en stor traktor med en stor släpvagn, livsfarlig enligt hästen. Trots att hon är livrädd för den så går hon förbi när jag ber henne. Där bestämde jag mig för att henne vill jag ha.
Hittills har jag kommit fram till att det är väldigt mycket häst i liten förpackning. Hon är vaken, pigg och alert. Hon ser allt jag inte ser (allt från fjärilar till rådjur 300 meter bort), hon är lättlärd (lär sig även saker som jag inte alls hade tänkt lära henne) och jag har hittills aldrig haft tråkigt ihop med henne. Är helnöjd, även om jag då och då konstaterar att jag kommer ha grå hår innan jag fyllt 30.
 
Sv: Varför valde ni den häst ni har nu?

KL

Första kom för att ridas igång under 3 månader inför försäljning. Oansenlig, trög, ointressant. Men ändå...
Vi fastnade av en mycket konstig anledning för varandra, från marken var han en hundvalp men från ryggen.... Ändå köpte jag honom. ENDAST med hjärtat, trodde han var missförstådd... Visade sig ha kroniska inflammationer och efter 2½ år tillsammans med brutna revben mm mm fick han somna in.

Sen började min jakt på hästen som skulle vara lugn och trygg.
Provred 8 stycken kors och tvärs, hade bestämt mig för en valack som såg lite trist ut men som var mycket trevlig att rida. Men så låg jag där en kväll och slösurfade på H**tnet och HAN dök upp! Det sa tjong in i hjärtat, 2 dagar senare hade jag lagt handpenning (osedd) en vecka senare åkte jag 50 mil och provred (och skrev på papprena) och ytterligare en vecka senare kom han med transport.

Han är stor för att vara islandshäst, stöddig och bufflig, har fått göra lite som han vill och springer hellre fort än korrekt :D Men han är också klockren i gångarterna, trafiksäker, arbetsvillig och energisk. Man är ALDRIG på dåligt humör efter en ridtur på honom, även om det har gått åt helvete:p
Sen att han är skäck är ett plus i kanten, jag äääääälskar skäckar:love:
 
Sv: Varför valde ni den häst ni har nu?

Jag letade efter något helt annat än vad jag kom hem med! Men, det sa bara klick mellan grålle och mig så det blev som det blev.

Letade egentligen efter en stabil häst som hade lite mer ridtimmar i bagaget. Det skulle inte vara något fullblod och inte en skimmel. Kom hem med en grundutbildad angloarab, som dessutom var skimmel och var/är full av skvätt. Efter provridningen lade han sig princip i famnen på sig och drog av en djup suck, det var som klappat och klart där och då. Det kan bli så tokigt ibland :o Söta skimmelprins.
 
Sv: Varför valde ni den häst ni har nu?

Jag har tittat på annonser flera år (även när jag inte skulle köpa)
och när jag bestämt mig så ville jag ha en unghäst. Det kom inte upp något intressant så jag la ut en annons

Jag ville ha en unghäst, oinriden, mellan 150-165 slutmätt och ingen travare eller fullblod.
Jag letade efter ett sto, gärna svart/mörkbrun men de skrev jag inte i annonsen för det kändes inte jätterelavant

Fick faktiskt massa svar med olika unghästar som fanns inom min budget och jag fick se bilder men kände typ, nja
Sen fick jag ett mail om en edelbluthaflinger, en ras jag aldrig ridit (inte heller ren haflinger) och hade ingen erfarenhet av alls.
Sen fick jag se bilder......

jag blev kär :love:
Helt underbar liten valack och allt kändes bara rätt, uppfödaren som hörde av sig, han hade pass, försäkring ALLT! fina hovar, var snäll i hantering, inga problem och han stod ca 20mil från mig

Åkte och tittade och han var precis det jag föreställt mig och ägaren hur gullig som helst

Så nu har jag en ljus valack som gärna skitar ner sig :D men jag är hur nöjd som helst!!
 
Sv: Varför valde ni den häst ni har nu?

Ja, jag har helt enkelt nyfiken på hur folk köper häst och varför det blev just den individen!

Hur gjorde du ditt val?

Har tre hästar just nu,
nr ett lånade vi först, hade hört att det var en bra hopponny och det var det så den köptes.

Två köptes nu i augusti,
nr 1 är en storhäst dressyr, så bra, lite för dyr, men efter prisförhandlingar möttes vi. (var häst nr 13 vi provred)
Nr 2 är en fälttävlansponny som vår terrängtränare hittade och tror har kapacitet för **. Provridning och dottern passade bra med den (var porvridning nr 8 ca av ponnysar)
Som ni förstår, vet vi vilken typ av häst vi vill ha, och det tar några provridningar innan den dyker upp. Det är ju så himla många som inte alls kan i verkligheten vad de kunde enligt annonsen:banghead:
 
Sv: Varför valde ni den häst ni har nu?

Har haft sammanlagt sex hästar, två av dem som jag äger för tillfället resten har till slut sålts vidare (ponnyer som jag/systrar vuxit ur)

1. Första ponnyn, var runt på flera olika provridningar och testade olika hästar. Ponnyn vi köpte var egentligen inte min favorit, jag har alltid gillat lite piggare hästar och han var lite lat av sig. Men han kunde hoppa helt okej (älskade att hoppa på den tiden) och mamma fick inte hjärtinfarkt av att se mig rida honom (hästrädd), så efter någon provridning (bl.a. en gång då tränare följde med och kollade) så följde han med oss hem. Visade sig dock att han gillade att testa ryttaren en hel del, men efter en hel del stegringar och tvärvändningar hem i början så var han en jättesnäll ponny och lite sådär halvbra på allt. Lärde mig mycket av honom, även om han aldrig riktigt blev min favorit.

2. Vi letade efter en sällskapshäst till ponny 1, så vi åkte och tittade på en liten shetlandsponny. Vi hälsade på honom i hagen och han verkade jättesnäll, så vi besiktigade honom och sen köpte honom. Han var en jättesnäll häst och fick ofta följa med på rid- och körturer (jag och mina kompisar var fortfarande tillräckligt små för att rida, och när vi växte ur honom så hade vi en vagn till honom och körde), älskade att rejsa mot "stora" ponnyn.

3. Något år senare, då vi fortfarande hade kvar de två första ponnyerna, bestämdes det att vi skulle köpa en till ponny och då min familj alltid (trots att större delen är hästrädd) varit glada för fjordhästar letade vi efter just fjordhästannonser. Första hästen vi tittade på var ett fyraårigt inridet sto, och hon hade inte varit igång på några månader så provridningen sträckte sig till att rida ca. 8 varv i skritt längs fyrkantsspåret. Hon var dock jättesnäll och kom hem till oss några dagar senare efter en felfri besiktning och inte lika felfri lastning. Hon är utan tvekan den mest underbara häst jag någonsin haft att göra med, och hade jag inte blivit för lång för henne (kort steg, kändes mindre än hon var) hade jag utan tvekan hat kvar henne idag.

4. När jag växt ur alla ponnyerna och vi sålt dem letade jag efter en stor häst. Var först och tittade på ett treårigt fullblodssto som inte alls föll mig i smaken. Nästa häst vi tittade på var min älskade vita galenpanna. Jag kan väl inte precis säga att provridningen gick bra; hon hade inte heller blivit riden på ett bra tag och hon är ganska allmänt extremt pigg och väldigt lättstressad. Såhär i efterhand undrar jag ibland om hon egentligen var inriden, och om hon var det måste hon varit ganska rejält felriden. Svår att stanna, förstår inte alls något med sidförande hjälper, tvärvägrade att gå över det ca 20cm höga krysset etc. Men, men. Testade henne två gånger sammanlagt, och hur mycket jobb det än var med att få henne att lugna ner sig (vilket hon aldrig gjorde helt) blev jag kär. Kunde bara inte sluta le och skratta när jag red henne.
Jag har fortfarande kvar henne och kommer aldrig att sälja henne; hon kommer troligtvis aldrig att bli någon dressyrhäst och har fortfarande lätt för att stressa upp sig när man rider (speciellt om man har andra hästar med). Men samtidigt så är hon så fantastiskt snäll (när hon inte är uppstressad), och hon får mig fortfarande att både le och skratta rakt ut när jag rider. Hon har lärt mig ofantligt mycket, speciellt om mig själv, och det kvittar hur nere jag än känner mig; hon kan alltid få mig på gott humör igen.

5. När vi tittade på nummer 4 så hade de en ponny också som de kunde tänka sig att sälja. Så medan jag red min galning så passade småsyskonen, som hittills bara testat rida på shetlandsponnyn (nr. 2), på att testrida denna lilla ponnyn. Och hon var jättesnäll, lät mina småsyskon som aldrig gått på ridskola både trava och hoppa små hinder utan minsta problem. Mamma och syskon blev helkära och vi behövde ändå en sällskapshäst och vi visste att ponnyn och min funkade bra ihop. Så hon fick följa med hem. Stannade kvar tills systrarna växt ur henne och såldes sedan till min gamla ridskola där hon verkar trivas ganska bra med alla hästkompisar och att få komma ut och röra på sig oftare än hon fick hos oss.

6. En av lillasystrarna ville fortsätta rida även efter att vi sålt ponnyn (den andra slutade p.g.a. hästrädsla) så när vi letade ny häst (har egen gård, så måste alltid ha sällskap) letade vi efter en som jag och hon kunde dela. Eftersom hon är lite större än jag och troligtvis kommer att växa ännu mer behövdes en viktbärande häst, så vi åkte och kollade på en nordsvensk. Eftersom syster fortfarande är en relativ nybörjare som nöjer sig med uteritter så var det viktigt att hästen var snäll och varken för pigg eller lat. Nordsvensken vi tittade på passade perfekt; hade tidigare gått som både ridskole- och turridningshäst men tröttnat på "ridskoleklimatet". Hon är en jättesnäll häst, funkar lika bra för min syster som för mig. Gillar inte att stå stilla i boxen (vi har lösdrift) och är lite segare i paddock, man märker att hon inte tycker det är lika kul, men eftersom vi oftast är ute är det inga problem.
 
Sv: Varför valde ni den häst ni har nu?

Pappa fick för sig för två år sedan att vi skulle ha en häst, bara sådär från ingenstans, ville egentligen ha ett litet sto med rätt mycket tryck men hittade i alla fall en 5årig valack, skimmel som stod inte allt för långt bort.
Enligt annonsen lite för stor, men var startad med helt ok resultat, dressyr var inget att hänga i julgranen men han var ju bara 5 så lite jobb kändes okej.

Vi skulle egentligen inte åka och kolla på honom, men fick alla fall för mig att mejla vilket slutade med att vi åkte dit en vecka senare.
Väl där möts vi av den snällaste 5 åring jag träffat, som ett ljus i stallet med öronen framåt i all hantering.
I ridningen hade han inte hittat sin framåtbjudning än men det blev bättre på hinder och ffa var han extremt snäll och mamma vågade hoppa och kände sig trygg på honom.
Vilket var viktigt eftersom vi skulle dela på hästen och hon gärna rider ut och myser

Några veckor senare stod han hemma hos oss =)

april_103a_51744ab9ddf2b33d2754f0e3.jpg
 
Sv: Varför valde ni den häst ni har nu?

Jag skulle ha en stor (gärna 170 i mankhöjd som min förra häst) lugn, trygg skogsmulle. Helst en gammal valack, någons tävlingshäst som kanske skulle pensioneras eller ett äldre kallblod.

Av någon anledning var jag och provred en ung islandshäst. Hon var tvärtemot allt jag letade efter. Hon var ett sto, hon var väldigt ung, vacker och med bus i blicken. Knappt inriden. Men något kändes helt rätt, jag vet inte riktigt vad. Men eftersom mitt förra hästköp slutade, efter två års kamp, i att jag fick avliva hästen och den här var helt frisk, ja, jag köpte henne.

Oj vad jag har ångrat mig många gånger! Hon är tuff, självsäker och älskar att testa gränser. Jag är en mild, lugn och lite osäker person. Värsta kombinationen. Jag kunde inte leda henne utan att hon knuffade omkull mig och klev på mig. Rida var inte tal om, hon bokade och stegrade.

Men med hjälp av en fantastisk tränare är min lilla vilde nu en ridhäst och jag har fått ett nytt bättre självförtroende. Såklart har jag lång väg att gå, men jag får bra hjälp.

Hon är INTE min drömhäst, min själsfrände. Det måste jag säga. Min drömhäst är död och jag kan inte gör något åt det, bara kämpa vidare med min nya utmaning.
 
Sv: Varför valde ni den häst ni har nu?

Jag ville ha en unghäst att utveckals med. Jag åkte långt och kikade på en fin 5 åring men kände mig tämligen lurad då den haft en gammal skada så detta kändes inte som en bra start för mig som ville tävla och träna dressyr.

Jag hade helst velat ha en foderhäst för senare köp, men detta var väldigt svårt att hitta.

Jag kom över en annons minst tre gånger, en prickig unghäst, ej inriden eller så, egentligen inte det jag letade efter men jag blev fängslad av bilden så jag ringde och foder var inte ett alternativ för stoet på annonsen så jag valde att leta vidare.
Kort därefter kom jag över annonsen igen där man lagt in nya bilder på hästen och jag kände mig plötsligt stressad, jag vill träffa henne.
Den stod konstigt nog inte mer än 10 mil ifrån och jag hade åkt över 35 mil enkel resa innan för den andra så detta var ju inte i onödan.

Det spöregnade då jag och min kompis kom upp på stallplanen. Jag gick in i en stor stallbyggnad och så kikade ett nyfiket huvud med stor bläs fram, ögonen var vakna pigga, jag var såld!
Jag gick in i boxen och hon börjar slicka på mina händer och snuffsar i hela ansiktet.
Eftersom hon inte var riden så var alternativet att se henne in action lös i en paddock.
Jag var såld!
Att jag ville ha en stor unghäst var givet, men en oinriden 3 åring var kanske inte det jag hade tänkt mig.

Nottage Hill, kallas Prick till vardags.
Är nu riden i lite mer än en månad, okomplicerad och väldigt gosig häst. Jag ångrar inte en sekund att jag köpte henne.

7be99b157736cdf4c446c61a5dbff3e8.jpg

c0cafb98b92f1bdcbd42fc5abaf986db.jpg

67399c3afb8825c4ef153960dce7923c.jpg

584246c30da12340dbd1248f04c54699.jpg

341d28faa16ac0426c622ea1763660a1.jpg
 
Sv: Varför valde ni den häst ni har nu?

Åh vilken rolig tråd! :)

Häst nr.1: KÄRLEK vid första ögonkastet!!! Inte alls den häst jag skulle ha, men nu, snart 10 år senare, inser jag att vi faktiskt alltid hört ihop! :love:

Häst nr 2: Min drömhäst, som jag fick kämpa så mycket för. Vägen till att få äga henne var besvärlig och jobbig, men till slut blev hon min. Vi har hängt ihop nu i drygt åtta år, vi är ett TEAM!

Häst nr 3: Mamma till 2:an, köpt osedd, men världens bästa köp och en fantastisk vän och läromästare till min dotter! Blir kvar här tills Trapalanda, är idag 23 år.

Häst nr 4: Son till 2:an, en cooling som jag ännu inte vet vad det blir av... Tre år i år, hantering påbörjad, inget rubbar honom... Kanske blir så när man växer upp med mor och mormor..? ;)

Drömmer om en 5:a, en D-ponny, äldre dressyrhäst, (drömmer om en skimmel) läromästare till dotter elva år . Där vore flocken komplett...:D

Igår kom han! :love:



Ingen skimmel, men annars verkar han vara det vi sökt!!! Välkommen lilla hjärtat! (Tittat på 1000 annonser men inte svarat på någon, när han dök upp så var vi och provred inom ett halvt dygn, ja, han verkar vara den vi väntat på!)
 
Sv: Varför valde ni den häst ni har nu?

Jag skulle egentligen inte ha en häst. Eftersom jag inte kunde rida så bra letade jag först foderhäst. Så fick vi hem en som var helt knas. Vilket resulterade i att vi lämnade tillbaka den efter några veckor. Sen vågade jag inte riktigt ta hem en ny foderhäst ifall det nu skulle komma en till sån. Så jag mamma och tränaren pratade lite, jag kollade annonser varje dag, hela tiden men hittade ingen direkt under 100 tusen..

Sen en dag kom det upp en bild på ett underbart huvud med sne bläs och spik rak pannlugg och inte alls för så mycket pengar. Några dagar efter det var vi och provred och det var verkligen kärlek vid första ögonkastet!

Hästen hade sån personlighet och det var den snyggaste jag sett. Fin svettfux färg med fyra hela vita strumpor! Ridningen kunde jag inte säga något om då. Men om jag hade varit med om den provridningen idag hade jag nog inte kommit tillbaka.
Men i dagsläget så ångrar jag mig inte alls att det blev denne häst! Vi har utvecklats något enormt båda två och jag älskar denne häst mer än något annat :D
 
Sv: Varför valde ni den häst ni har nu?

Ridskolan jag ridit på sedan jag var en liten bebis lades ner. Jag var väldigt okunnig o skulle inte ha häst direkt. Min väldigt runda favoritponny Villy skulle avlivas om det inte hittades någon köpare o jag var såklart superledsen. Men så en dag, hade allt bestämts, jag skulle bli med ponny! Mycket tårar har det gått för att hitta förtroendet för denna kuse. ;) En riktig stjärna som är så snäll o duktig som man kan vara! Idag är vi bra kompisar o Villy lever livet som en 23 åring o vi tränar en blandning av Akademiskt vilket passar båda bra i smaken :D



dh70o9.jpg
 
Sv: Varför valde ni den häst ni har nu?

kl

Nu när jag letar unghäst vill jag ha någon som:
- har temperament och personlighet som får mig att vilja lägga ner min själ i den. Eftersom det är det jag ska göra. :D
- har exteriör och gång som gör att den inte har några direkta begränsningar ridmässigt. Alltså i princip svårklasspotential.
- känns DUGLIG. Vill inte ha en klantig häst, eller snubblig, "slängig", skör eller hoppig. Vill kunna känna att jag kan göra allt med den.
- är psykiskt hyfsat "oförstörd", inte för tidigt tagen eller för hårt pressad.
- är snygg.

Såg nån som skrev att ridning är tillräckligt svårt även utan att ha en häst med dåliga förutsättningar. Tycker det var klokt sagt. :) Så försöker jag resonera nu.
 
Sv: Varför valde ni den häst ni har nu?

KL.

Jag håller just på att "skaffa" en ny häst.

I vanlig ordning en som "ingen annan vill ha".
Denna gången är det en sjuårig quartervalack som hamnat på fel ställe i livet och som ska få flytta till mig och förhoppningsvis hitta rätt. Besvärlig för nuvarande ägaren som heller inte lyckats sälja eller lämna ut på foder.

Hämtas på söndag.
 
Sv: Varför valde ni den häst ni har nu?

Jag var och hälsade på hos min moster som är amatörtränre (galopp) och hon hade ett superfint litet fullblodssto som skulle säljas och jag skulle hjälpa henne att sätta ut annons osv. Första gången jag red henne gick det år skogen vi kom inte alls överens! Men jag tog lite kort på henne och skulle som sagt sätta ut en annons.

Just då red jag en häst, som jag skulle ta på foder då ägaren inte hade möjlighet att ha honom kvar men inte ville sälja. Jag hade redan ridit hästen på "heltid" i nästan ett år, men vi skulle göra det "på rätt sätt", med kontrakt osv. Tyvärr blev det inte som jag tänkt och helt plötsligt stod jag utan häst! Och då ägaren inte fick vara kvar i det stall som vi var i, blev det en boxplats ledig.

Samma dag som jag fick reda på att hästen jag red inte skulle hamna hos mig, ringde jag till moster och sa att jag kunde ta det lilla fuxstoet hon hade och rida henne ett tag för att sedan sälja henne. Så den 19maj hämtade jag hem henne, för att ha henne till försäljning.

Jag fastnade dock för henne och den 13 juni köpte jag henne själv av min moster. Man kan väl säga att jag köpte "grisen i säcken" då jag egentligen inte visste något om henne. Jag har inte ångrat mig en sekund, jag kommer aldrig hitta en häst som Z igen. Många säger att vi är som gjorda för varandra, och det tror jag verkligen! Jag är så glad att världens finaste (i mitt tycke, givetvis) lilla häst hamnade hos mig :)
 
Sv: Varför valde ni den häst ni har nu?

kl

Nu när jag letar unghäst vill jag ha någon som:
- har temperament och personlighet som får mig att vilja lägga ner min själ i den. Eftersom det är det jag ska göra. :D
- har exteriör och gång som gör att den inte har några direkta begränsningar ridmässigt. Alltså i princip svårklasspotential.
- känns DUGLIG. Vill inte ha en klantig häst, eller snubblig, "slängig", skör eller hoppig. Vill kunna känna att jag kan göra allt med den.
- är psykiskt hyfsat "oförstörd", inte för tidigt tagen eller för hårt pressad.
- är snygg.

Såg nån som skrev att ridning är tillräckligt svårt även utan att ha en häst med dåliga förutsättningar. Tycker det var klokt sagt. :) Så försöker jag resonera nu.

Fast en häst med svårklass potential är ju att göra livet svårt för sig om man inte är grym på att rida... :crazy:
 
Sv: Varför valde ni den häst ni har nu?

Den jag har nu är en egen uppfödning efter mammas ridhäst. Henne är jag inte särskilt förtjust i som individ men hennes son passar mig som handen i handsken. Vi fick helt enkelt en avkomma och den blev precis det jag hade önskat mig.

Hästen innan tror jag att det var meningen att jag skulle ha i stallet. Jag jobbade i Tyskland och skulle hjälpa till att provrida hästar åt en toppryttare som själv inte hade tid då en uppfödare kom med en lastbil full av unghästar. En av dem var för liten (ca 157 cm och ryttaren är bortåt 2 meter lång) men han hade fått följa med för att få se något nytt. Inte så mycket riden och när de tog ut honom på lina så bockade han konstant i 10 minuter. Då blev jag såklart kär. Det gick att prova honom efter en stund och vi tog några små skutt på terränghinder. Jag gillade honom men gjorde inget då. Hittade sedan en häst i Sverige men vid besiktning så visade det sig att den hade pålagringar på alla fyra (som fyraåring). När jag kom hem till Tyskland igen så kunde jag inte släppa den lilla bockande hästen i tanken så uppfödarna tog med honom upp till oss när de hade vägarna förbi så jag fick ha honom i 2 veckor på prov. Jag blev kär även om han var helt outbildad och felriden och det blev köp. Det är en helt underbar häst som just nu rids av min mamma som läromästare och som kommer att få vara kvar i familjen i många år framöver.

Min pensionär, läromästare och förstahäst köptes efter provridning av över 40 hästar. Vi hade varit nere i Skåne och gått igenom försäljningsstall, åkt upp till Norrland och tittat på hästar och hittade till slut den här på annons. Han var inte högst utbildad men ställde upp och vi lärde oss tillsammans. En fördel var att han var gudasnäll att hantera vilket vi behövde som nyblivna hästägare. Vad som gjorde att jag fastnade vet jag inte, men jag är glad att jag bestämde mig :love:
 
Sv: Varför valde ni den häst ni har nu?

4st hästar har jag, jag börjar i ordning! :)

Knutte -92 - VTravare - 156cm
Vi valde varandra från första stund, min första stora egna häst som jag fick när jag var 9år. Helt underbar individ och vi hade mycket envist tjafs när jag fick honom, men när jag växt till mig lite och lärt mig mer så gick allt mycket bättre. När jag var si så där 11år kunde jag rida ut ensam på honom utan dispyter och vi började även hopptävla då någon gång. Nu mer är han pensionerad och vi kör racet i skogen istället för på banan :D Än är det krut kvar i gubben!

984011_10151601206443094_813612768_n.jpg


Remii -09 - Halvblod/VTravare - 158cm
Min första unghäst, som jag dock endast ägt i 1år nu. Det var mest en chansning då han var extremt billig när jag köpte honom. Han var ohanterad och nykastrad, väldigt hingstig i vissa situationer men kan inte tänka mig att ha fått en bättre upplevelse av unghästar än av honom. Han är nu mer inriden och helt fantastisk måste jag erkänna även om vi hade en svacka ett tag. Jag brukar förklara honom som; I hantering lugn som en filbunke och så fort du kommer upp på ryggen har du hält i honom raketbränsle! Härlig kombination tycker jag, han älskar att arbeta!

486835_10151601210688094_363370157_n.jpg


Cash -12 - Halvblod - nuvarande höjd ca 151cm fram 153 bak.
En riktig liten charmknutte som verkligen slängt sig ända in i hjärtat på mig. Den här kontakten jag har med denna hästen är obeskrivlig! För stunden lite odräglig då och då, men jag har köpt en 11.a som kommer hem snart så de kan leka av sig. Då gamlingarna och 09.an inte vill leka med stackars Cash. x) Vi går små promenader då och då, springer i paddocken och går på släpet ibland. Inte mycket mer än så, men han är super härlig med allt, tillräckligt livlig för att jag ska gilla honom och tillräckligt lugn för att jag ska orka med honom ;)

1175737_10151827708418094_1091157845_n.jpg


Vallentina(WalliE) -11 - Irish com korsning/fjording + något mer - ca 148 just nu
Jag kan inte säga mycket om denna hästen ännu då han kommer hem den 10.de men det som fick mig att fastna för honom var hans lyhördhet och extremt mjuka sinne för att vara hingst. Väl kontaktbar och ganska lugn, dessutom imponerade hans gångarter en del också då jag inte vet något om rasen och inte hade några förväntningar! x) Väldigt mysig och kelig häst!

943205_zps5d0552b4.jpg
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Hej! För dryga veckan sedan ramlade jag av hästen då den skenade och sedan bockade. Fick fyra frakturer i bäcken och en spricka i...
Svar
2
· Visningar
486
Senast: Piaff
·
Hästmänniskan Hej! Jag skaffade min älskade häst för snart 2 år sen och är i stallet varje dag och älskar det. Tyvärr är det konstant någonting i...
Svar
14
· Visningar
1 099
Gnägg Jag skulle vilja höra era erfaren heter från att köpa häst! Hur och när visste ni att det var DEN hästen liksom? Kändes det bara som ett...
2 3 4
Svar
60
· Visningar
4 440
Senast: Fiorano
·
Hästmänniskan Gammal användare, men vill gärna vara anonym så ingen som läser det känner sig utpekad. Jag har en lång historia i hästvärlden med egen...
Svar
12
· Visningar
953

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Köpa stamtavla av uppfödare?
  • Kattbilder #9
  • Hur är processen

Hästrelaterat

  • Födda -21
  • Ramla av varje uteritt?!
  • Dressyrsnack 17

Omröstningar

Tillbaka
Upp