Sv: Våra stackars män!
För övrigt;
Jag födde via planerat snitt, så själva förlossningen var underbar. Pappan fick lite skäll när han skulle koncentrera sig på ingreppet istället för att klia mig
Men det hade jag inte reagerat annorlunda på nu heller. Det kliade enormt på mig där gränsen för bedövningen gick, och jag kunde ju inte röra på armarna särskilt mycket så han var tvungen att hjälpa till. Och sen råkade han peta mig i ögat med syrgasslangen också Han var helt inne i att titta när sin son kom ut då, så jag brydde mig inte.
Elak var jag dock efter snittet, när smärtan satte in och morfinet inte hjälpte. Jag har aldrig haft så ont i hela mitt liv, och jag kunde absolut inte tänka klart då. Efter 6 sprutor morfin, som gjorde att jag slutade att andas bland annat, och en extrem smärta så blev allting helt enkelt hans fel i min hjärna.
Och han sa inget om det heller, han förstod ju varför jag blev så konstig. Han hade aldrig accepterat ett sånt beteende från mig i normala fall, och jag hade aldrig någonsin kunnat tänka tanken att bete mig så. Men jag minns knappt något av det, ens.
För övrigt;
Jag födde via planerat snitt, så själva förlossningen var underbar. Pappan fick lite skäll när han skulle koncentrera sig på ingreppet istället för att klia mig
Men det hade jag inte reagerat annorlunda på nu heller. Det kliade enormt på mig där gränsen för bedövningen gick, och jag kunde ju inte röra på armarna särskilt mycket så han var tvungen att hjälpa till. Och sen råkade han peta mig i ögat med syrgasslangen också Han var helt inne i att titta när sin son kom ut då, så jag brydde mig inte.Elak var jag dock efter snittet, när smärtan satte in och morfinet inte hjälpte. Jag har aldrig haft så ont i hela mitt liv, och jag kunde absolut inte tänka klart då. Efter 6 sprutor morfin, som gjorde att jag slutade att andas bland annat, och en extrem smärta så blev allting helt enkelt hans fel i min hjärna.
Och han sa inget om det heller, han förstod ju varför jag blev så konstig. Han hade aldrig accepterat ett sånt beteende från mig i normala fall, och jag hade aldrig någonsin kunnat tänka tanken att bete mig så. Men jag minns knappt något av det, ens.
