Våra hundar

[russinbulle]

Jag har två lancashire heeler. Mini liver and tan och snart 4 år. Polly black and tan och 3 år. Två busfrön som är väldigt olika varandra i både utseende och temperament
Untitled by heffalklumpens, on Flickr

Världens sötaste Mini
IMG_0621 by heffalklumpens, on Flickr

En liten tuffing är hon...
Untitled by heffalklumpens, on Flickr

även om hon försvinner i snön
Untitled by heffalklumpens, on Flickr

Knäppa Polly med fokus på det mesta som är kul
Ögonblicks-bild by heffalklumpens, on Flickr

Polly älskar att bada...
Untitled by heffalklumpens, on Flickr

och att krama gosehunden när hon är trött
Untitled by heffalklumpens, on Flickr

Mina hjärtan
Untitled by heffalklumpens, on Flickr

 

[prinsessfeminist]

Nytt försök:

Vi har två hundar av olika raser men med likheter till det yttre. Inre egenskaper skiljer sig dock väsentligen åt.

Iffy är fem år och schnauzertik. Världens mest lojala följeslagare. Hon viker inte från min sida och inget är bättre än att vara med matte. Hon är en utpräglad enmanshund även om hon snällt leker med den som vill - så länge matte är i närheten. Att gå på promenad med andra än den utvalda matten är pest och pina. Hon vill värma upp lite inför främlingar och betraktar alla erfarenheter som något man bör lära sig något av.

På det viset är hon mycket lättlärd eftersom hon inte glömmer något. Problemet är när hon haft en sämre erfarenhet, då sitter den också i. Hon är en hund som med sin intelligens kräver respekt men som aldrig skulle visa aggressivitet.

Jag längtade efter en schnauzer i närmare sju år innan vi kom till skott och skaffade vår hund. Många var samtalen med vänner som kan rasen och uppfödare i landet. En hane skulle det absolut vara och färgen skulle vara svart. Vi lyckades på ena punkten.

Iffy har ställts ut lite grand och vi tränar lite tricks och lydnad till husbehov. Nyligen anmälde vi oss till rallylydnad och det tycker hon om. Godis är den stora motivationen, men kampa - det kan andra få ägna sig åt.

Ingen schnauzer (vad jag förstår), saknar envishet och hennes envisa sida är att hon ogärna ändrar sig. Till exempel kan hon vägra att resa sig, bara för att hon inte har lust just då. Tar man då i henne så blir hon som en säck potatis och låter sig villigt släpas över golvet. Men sur, nej det blir hon aldrig. Hon kan vara vänligheten själv, men vill göra på sitt vis...

Shadow är killen som alltid är på gott humör utom när klotång eller trim-necessär kommer fram. Det är enda gången man ser honom riktigt deppig och helst gömmer han sig under en säng och vägrar komma fram tills dess att kusten är klar. Verkar det som om läget är lugnt och lek vankas istället, kommer han som utskjuten ur en kanon och allt är som bortglömt.

Alla lekar är roliga, alla människor är potentiella lekkamrater och andra hundar är också skojiga, om de inte bröstar upp sig för då skall Shadow genast anta utmaningen.

Han lär sig blixtsnabbt och gör vad som helst för godis eller en kamptrasa eller en boll. Motivationen är lika mycket på topp nu när han är tio år som när han var yngre. Mat-, kamp- och jaktlust är tacksamma ingredienser i hans personlighet. Vi genomförde en korning och han var 30p från att bli godkänd, men det gjorde inget. Brukshundsgubbarna var väldigt nyfikna på "den lille" och han fick mycket beröm för sin okuvliga framåtanda.

Vi har tränat agility och lite lydnad men aldrig tävlat. Utställningar var dock ett stort intresse tills dess att hans aversion för trimningen blev för mycket.

Tempot, lekfullheten och engagemanget är det inget fel på - men för mig som är uppvuxen med stora hundar så är dvärgschnauzern för liten. Men hos oss passar Shadow perfekt. Han leker hela dagarna med barnen och barnens kompisar och han tröttnar aldrig på att vara hund, pappa, vakt eller löpartävlingskamrat. Han är gärna barnvakt till dockorna och han kan gräva ikapp i sandlådan.

 

[AraSlei]

Jag har en liten räsermaskin som heter Ladda.
Tysk wachtelhund, född i april 2013.
Har inlett sin första riktiga jaktsäsong på ett väldigt tillfredsställande sätt, hon har en otroligt hög arbetslust i skogen och ger sig aldrig. Ett effektivt sök med bra storlek, hittills bra återgångar där hon snabbt kollar av läget hos mig innan hon ligger ute och jobbar igen. Har jagat allt vilt vi stött på än så länge, dvs hare, rådjur, dovhjort, älg och framförallt vildsvin. Hon gillar verkligen vildsvin
Gjorde sitt första jaktprov i september (wachtelhundarnas anlagsprov), med fullt godkänt resultat. Gjorde anlagsklassen samt fick en etta i öppenklassen i viltspår när hon var 11 månader. Vi lägger en del spår till vardags, men eftersom wachteln inte kan bli VCH har vi inte gått några fler prov.

En fullt duglig apportör för hemmabruk, men kanske inget att ta med på de stora fågeljakterna eftersom dirigeringen och lydnaden är sisådär. Jobbar bra på markeringar och sök, men vi har inte slipat något vidare på dirigeringen även om det fungerar okej tidvis. Får jag bara stopp på henne fungerar styrningen helt okej Har planer på att starta ett WT till sommaren eventuellt, det hade varit roligt att lyfta fram wachteln som en duglig apportör bland retriever- och spanielfolk

Utöver jakten, som är vårt huvudsakliga område, har vi provat på lite rallylydnad och testat agility. Agilityn tyckte hon var väldigt rolig, rallylydnaden var nog inte riktigt hennes grej. Jag hoppas att vi kommer ha tid att gå en agilitykurs i vår, det känns som bra och stärkande träning både fysiskt men även för vår relation. Hon är väldigt självständig och ibland behöver jag påminna henne om att vi faktiskt fungerar som ett team...

 

[lytesout95]

Jag har en beagle som heter Morris född-04. Han har ett enormt stort ego, hans mamma och bror ställer björn vilket inte är normalt för en beagle som ska hålla sig till hare, räv och rådjur.
Jaktidiot i yngre dagar och gick tidigt i pension på grund av sitt stora älgintresse. Stort no no.

Har tränat spår vilket han gör bra och gärna, sover i min säng varje natt. Att få ut honom på en längre morgonpromenad slutar i viljornas kamp och har beter sig som ett bojsänke hela vägen. Däremot efter lunch så kan han gå hur långt som helst!

En mycket kär familjemedlem.

 

[Sonic76]

Har en schillerstövartik som blir 8 år på tisdag.
Hon har aldrig egenligen jagat då hon inte följde spåren utan var väldigt splittrad. Jag fick henne i maj i år och hon lydde inget kommando alls, var väldigt matstressad osv.
Många undrar om jag jagar med henne men nej. Vi måste få bukt med annat först. Släpper jag henne så kommer hon inte tillbaka.
Vi spårar lite med spårlina nu för att hon ska få jobba men vi ska vara med på olika saker på brukshundsklubben och få lite tips. Det är ju en omplacering men vi har fått bukt med maten och att vara ensam hemma. Kommer bild när jag får bukt med hur man göe

 

[almitra]

Jag har sedan en månad tillbaka en italiensk vinthund. Trodde hoppet från whippet skulle bli litet men jag kunde inte ha mer fel . Det är 4.5 kilo turbo jag köpt. Fullt ös mest hela tiden och med massor med humor! Härligt att kunna gå långa Power walks igen, inget jag kunde med whippeten eftersom hon var så mycket sjuk. Har inga direkta planer med Pixi, hon kan gå lös och kommer på inkallning, det viktigaste just nu.

Är mycket hundvakt till en underbar whippetpojke också.

 

[Lotheb]

Har en mycket trevlig om än lite skittish och bångstyrig Xoloitszquently (Mexikansk Nakenhund Mellan)
En hund som älskar och springa och har fått prova lite allt möjligt som spår agility rallylydnad och liknande. So far är det väl rally lydnad och spår som fungerat bäst. Dock flytta hon med ex'et så tränar inget aktivt med henne meren vardagslydnad själv. Men en go tös! Sover hällst under täcket mellan mattes fötter. Finns inte matte tillgänglig så är husses ett godtyckligt alternativ. Ogillar vatten och skuggor på marken som skulle kunna vara vatten går vi gärna omvägar runt. =)

 

[HeddaVovven]

Har två hundar som jag tränar och tävlar aktivt med.
Min äldsta hund är en kelpietik på 4,5 år som heter Toka. Hon tävlas för tillfället mest i bruks men jag hoppas jag får lite mer tid för lydnaden i vinter. Vi tävlar i elitklass i rapport, sök och spår och har fått certpoäng i alla tre grenar, dock inget cert ännu .
Hoppas på att få komma med på SM i Malmö nästa år i någon gren.

Min yngre stjärna är en mallehane på 1 år som heter Freddie. Med honom satsar jag på svenskskyddet men än har vi inte kommit ut och tävlat. Vi ska göra MH nu i November och så planerar jag att starta appellen till våren.

 

[Zvinto]

Här hemma bor två turbogrisar av rasen Staffordshire bullterrier.

Till vänster har vi Evi, som är lite över 3 år gammal. Störst av de båda och misstas ofta för hane pga höjden (trots att jag tycker det syns tydligt att hon är tik). Väldigt lyhörd och signalkänslig fröken. Mat är hennes motivation, och att få pussas såklart! Oerhört förtjust i sin tvåbenta 1-åriga lillebror.

Till höger har vi Grim, som är 4½ år gammal. Ibland beter han sig som 4 månader och ibland som 14 år, lite beroende på hur det gagnar honom. Enveten som få och vill göra saker på sitt sätt. "Träna? Javisst - men varför då?", är lite hans sätt att tänka. Inga problem att kliva upp vid 06 och följa med husse ut på morgonpink, sen går han raka vägen och lägger sig och vägrar kliva upp igen innan klockan passerat 12. Regnar det kan han vägra gå upp helt.

 

[Luff]

Cane corsosyrrorna Humla o Fiffi födda 2012. Allmänna knasbollar o gårdshundar. Finfina spårnäsor. Hade tänkt gå eftersökskurs med Fiffi men ett trasigt korsband med diverse komplikationer har sinkat oss. Men nästa år kanske.

 

[tajsa]

Jag är en ny medlem som läst här ett tag men tänkte att jag kan börja med att presentera min hundar.
Har två stycken Australiska terrier, Magda som är snart 10 år och Aska som är snart 6 månader. Dom är helt olika varandra till sättet vilket inte enbart beror på ålder.
Madga är en väldigt lugn och trygg hund i sig själv, hon vill göra allt för matte och är oerhört signalkänslig för att vara en terrier. Hon har tränat och tävlat i lydnad men är nu pensionär.

Aska har full motor och är sällan lugn, älskar att jobba och träna med allt oavsett om det är trick eller att spåra efter något i skogen. Aska har hela tiden varit tänkt som min tävlinghund framför allt i agility men vi får se om det blir fler grenar också efter hand.

 

[mazariin]

Vi har två hundar, en corgi och en heeler.



Russel är en 15 månader gammal pembroke. Han har begåvats med en vilja av stål, och sätter oss dagligen på prov. Han lyder sällan första gången man ber om något så länge det inte råkar vara något han har lust med såklart. Älskar allt och alla (utom bilen och sopkvastar ), och är djupt övertygad om att det är besvarat. Verbal är han också, kommunicerar med skall, morr och mummel mest hela tiden. Med rätt belöning är han lättmotiverad i träningen, om än något känslig för störningar i dagsläget. Tyvärr har han en del krångel med en höft, så agilityn har vi fått lämna bort till Russels stora besvikelse. Nu kör vi mest rallylydnad vilket han också tycker är kul och vi siktar på start nästa säsong! Han gillar också att spåra, både person- och viltspår. Med lite mer träning hoppas vi kunna gå prov i viltspår nästa år också. Annars fungerar han som familjens mjuka och något bortskämda gosegris och värmedyna!



Catch flyttade till oss i slutet av augusti i år och är en 4 år gammal lancashire heeler. Han har ett hjärta av renaste guld och ett helt fantastiskt lynne! Tycker att matte är bäst i världen och att hon bör följas i alla lägen, vilket gör att han är lätt att ha med sig överallt (behändig storlek också ). Matte bör även vaktas mot andra närmande hundar, vilket matte konstigt nog inte håller med om. Älskar att träna, för då får man mattes odelade uppmärksamhet! Hittills har vi provat på lite agility och lydnad, vilket han tycker är roligt! Han har också spårat litegrann, men det är ju inte lika kul att jobba självständigt som att jobba med matte. Det absolut roligaste jobbet är kattjakt, men konstigt nog är det inte något som matte uppmuntrar honom till. Så det gäller att ta chansen när den dyker upp! Annars älskar Catch att åla runt i filtar och andra mjuka grejer. I förra veckan hade han ålat sig in i örngottet på en stor soffdyna och hittade inte ut igen.

 

[Snuffsan]

En amerikansk cockerspaniel. 6 år. Oerhört snäll och glad hund men en total virrpanna.
Också två dansksvenska gårdshundar. En som är sju månader och en är ett och ett halvt år. Värsta slyngelåldrarna alltså. Det går över men just nu är det som att prata med en vägg att träna med dem.
Hanar alla tre och en go flock. Det ska bli nån till framåt våren hoppas och tror jag.

 

[Nikkis]

Jag har en miniatyrbullterrier tik som heter Vega, hon är född i januari 2014.
Det är en minst sagt energisk liten pansarhund, en väldigt rolig sådan men hon är också precis raka motsatsen till allt vad jag är van vid i hundväg.
Tilltänkt utställningshund (nej hon har ingen kroksvans, hon bara bär den knasigt ibland) och sen får vi se vad livet mer bjuder på.

 

[JeayL]

Vem som äger vem är en definitionsfråga men delar iallafall hem med en 2 år gammal Yoda, blandras där mamma var Papillon/Chinese Crested och pappa Papillon/Toy Pudel.

tanken är väl att vi ska komma igång och träna seriöst för instruktör men är så osäker på vad man ska välja, dyker upp kurser i det ena och det andra här lite nu och då men är sällan de faktiskt presenteras vad det är för tankesätt, vad instruktören har för erfarenhet o.s.v. vilket jag känner är viktigt, nu har jag däremot fått tips på en som ska vara duktig så väntar bara att hon ska ha kurser i det vi vill testa!

Men målet är väl att vi i framtiden ska kunna starta någon agilitytävling, matte hade gärna tränat lite mer lydnad oxå och kanske tävlat men Yoda visar klart och tydligt att det är inget han har något intresse av, det han brinner för är att springa och hoppa så då får han göra det

Han är nog verkligen världens mest envisa hund som ska testa gränserna regelbundet men samtidigt så är han mattes lilla mysfjant som såklart sover mellan matte och husse varje natt, under täcket såklart!

 

[brandkattis]

Dålig på att få upp bilder :S
Jag har en rottweilertik på 19 månader o en bouvier des flandreshanne på 3 1/3 år.
Tävlar/tränar lydnad med båda, tränar spår/sök med bouvieren. Tränat rapport med rottisen men lagt ner det medan jag tränar för certifieringen, tränar spår med henne. Rottisen går jag utbildning till patrullhund med

 

[Fibusen]

Vi har en Staffordshire Bullterrier som fyllde fyra i går faktist! Gibson heter han!

Sen har vi min gamla trotjänare Affe som hängt i hop med mig i 10 år nu till jul,han fyller 11 i Mars. Han ska vara en blandning mellan "pitbull" och boxer.

Sen har vi våran daghund Selma,det är min mammas vovve,Staffordshire bullterrier med nån procent amstaff i:

 

[Lavine]

Vilken rolig tråd!

Jag har en shetland sheepdoghane född 2005. Inte aktiv inom någon hundsport, han har huvud och fart men knackiga ben. Nu konstaterad artros i ena armbågen, sjukgymnasten tror att det är på fler ställen också. Vi har gått rallylydnadskurs och "balanspromenader" (lätt dogparkour) och övar enstaka moment mer som tricks och aktivering. Vi gillar rent allmänt att vara ute i skogen och går (inte alltför långa) person-/godisspår.

I och med artrosen så fystränar vi med att trampa i skogen och skritta över små hinder hemma. Passar mig egentligen ganska bra, förutom att det är så himla tråkigt för honom att han är begränsad fysiskt. Det jag helst vill hålla på med är drag och viltspår, men det ska jag väl också hinna med i en framtid.

 

[Emuliiaa]

Vi har en rottistik på 3 år här hemma, min sambo köpte henne som valp.
Mira är väldigt reserverad och osäker på nya människor som vänder sig direkt till henne, människor som ignorerar henne och har lite hundvett tycker hon klart mycket bättre om! Älskar (såklart) sina nära. Dock kanske inte det typiska rottisutseendet med hennes nätta kropp och försiktiga sätt. Hon är verkligen en pärla, väldigt lättlärd och underlägsen, lite vimsig och världens bästa familjemedlem ihop med min norska skogkatt (och sambon såklart ).
Det är "min" första hund och hon har verkligen perfekt mentalitet och psyke för mig. Går ihop med alla hundar, blivit lite av en lärare för min kompis whippethane som inte lärt sig bete sig riktigt än.
Är väldigt sugen på att börja träna agility med henne, måste bara få tummen ur och leta upp någon bra klubb.

 

[McMarco]

Jag är en sådan som ofta är här inne och läser, men sällan skriver något. Men hundarna här hemma vill jag gärna presentera. De är ju mina godingar varenda en.

På den här bilden finns en av varje ras, men här kommer de en och en i åldersordning.

Först ut är Becky, vår lilla tant. Nedklippt, enögd lhasa apso som är drygt åtta år. Hon bestämmer här hemma.

Bäbis är bullmastiff, drygt fem år gammal och den snällaste och vänligaste av alla hundar jag känner. Hon är alltigenom hjärtegod mot allt och alla.

Chip är 2½ år men nyast i familjen. Han flyttade hem till oss i början av september och kommer från Moskva. Han är av rasen russkaya tsvetnaya bolonka. Honom samäger jag med en god vän men han bor hos mig.

Pila-Pillan är bara en dryg vecka yngre än Chip, alltst 2½ år hon också. Bullmastiff och vårt stora gladmonster. Ostyrig och bufflig, men bara glad glad glad ... alltid

Coco är 13 månader och också russkaya tsvetnaya bolonka. Lite för rakhårig i pälsen, synd, men det här är vår clown. Fullt ös, medvetslös och så vansinnigt rolig

Sist men inte minst, Nelly som är syster till Coco (svårt att tro kanske). Hon har två lägen, en riktig liten dam som vill sitta i knät och bara mysa. Eller, spring i 280, klättrar, hoppar och busar med otrolig energi.

Det här är mitt lilla gäng. Den minsta bolonkan väger 4,7 kilo, den största bullen närmare 45. Man kan busa tillsammans i alla fall