Vänta med att äta upp? Bukelena

Och så himla stor skillnad har i alla fall inte jag upplevt att det är mellan Tyskland och Sverige att man skulle bli någon slags paria för att man grundar med svensk etikett.
.
Det är jag som skrivit om tysk etikett och det har varit uppriktigt menade funderingar. Att någon skulle bli paria vet jag inte var du fått ifrån, jag har inte antytt något om det.
 
Att etikett enbart gäller formella tillställningar håller jag inte med om; etikett är till för att gästerna ska känna sig bekväma, och det vill man väl att de ska oavsett finhetsnivå på middagen.

Fast du kan vända på det också - alltså till att gästerna känner sig bekväma om tillställningen inte regleras av etikett. Finns det inte regler finns det inget man behöver kunna. Risken för anarki på kalasen verkar ändå mycket liten.
 
Jag var inte ute efter "att få rätt" jag är ingen rättshaverist än. Jag har förstått hur fel jag har. Ångrar verkligen mitt inlägh
Du har rätt att skriva vad du vill på ett forum. <3 Jag tycker det är härligt med vanliga funderingar utan att det ska landa i politiska frågor.
Tyskland är ju mycket strikt på rangordning i största allmänhet, så att de håller på etiketten är inget förvånande.
Men det görs i Sverige med. :) Man får lära sig hur man interagerar med andra, för allas trivsels skull. Inte för att någon ska trycka ned någon annan. Därför skulle värdinnan ha inväntat din dotter eller gjort något åt situationen. Så du är rätt ute i min värld.

Om du är på en jobblunch, så skulle det säkerligen inte bli någon affär, om du har armbågarna på bordet, tuggar med öppen mun, pratar med mat i munnen, eller slickar på kniven. Om du inte vet hur man äter ihop med andra, är din produkt inte så genomtänkt heller? Du representerar ditt företag.

Hemma är det samma (nu kommer även jag bli halshuggen här ;)), när vi äter ihop.
För oss är det att respektera de vi äter tillsammans med.
Äter man ihop, sitter man på stolen med fötterna på golvet, äter inte med fingrarna utan med bestick, man kliar sig inte med gaffeln, slickar inte varken på kniven eller tallriken. Man skrapar inte på talliken så det gnisslar, hur god såsen än är.
Man för maten till munnen, man för inte ned munnen till tallriken.
Man pratar inte med mat mun och smaskar inte när man äter. Man tar inte för sig av maten på bordet med bestick man har använt på sin egen tallrik. Inga armbågar/armar på bordet, max handleden. Man rapar och fiser inte vid matbordet. Man använder inte mobiltelefon eller läser läser tidningen (även om senaste numret av Ridsport ligger och bränner). Man lämnar inte matbordet förrän alla har ätit upp (men stressar inte långsamätarna).

Det gäller alla som sitter vid matbordet, även avkommans kompisar. Med tanke på den strida strömmen till matbordet, det blir alltid någon/några extra, så är det inget som verkar vara jobbigt, kränkande, eller besvärande. Snarare tvärtom, eftersom vi sällan är själva.

Äter man själv, äter man hur fan man vill och kan rapa, fisa, läsa, kolla på TV eller surfa hur mycket man vill.

Jag hade pratat med dottern om jag vore du. Hon har inte gjort något fel.
Pratat om hur man gör olika, men att i grunden är allt ganska likt. Titta på nästa Nobelmiddag (nu är ju det superextremt). Alla äter ganska lika, oberoende av var de kommer ifrån. I grunden är det ju för att alla ska känna sig bekväma tillsammans? Att det ska vara lätt att umgås?

Jag hade väntat in din dotter och försökt få henne att känna sig avslappnad. Man vill ju som sagt att alla ska känna sig bekväma och välkomna.
Prata med henne om att det är ok för henne att tala om att hon är liten i maten och äter långsamt. Att hon inte äter lite för att hon inte tycker om maten osv.
Inte lätt med ny pojkvän och ny familj. Men det kommer att ordna sig! <3
 
Min dotter var på födelsedagsmiddag hemma hos pojkvännens familj. Hon äter ganska sakta och är liten i maten. Alla andra åt upp maten snabbare än henne och så fick hon kämpa vidare med en alldeles för stor portion.
Jag har lärt mig att man som värd/värdinna aldrig lämnar gästen att äta ensam utan man ser till att ha mat kvar på tallriken så att gästen inte hamnar i dotterns sits. Plus att man inte måste äta upp om man serverats maten och inte tagit själv.
Vad säjer folket?

Jag är ingift i en svensk överklassfamilj och som ung var middagarna hemma hos min pojkvän en stor plåga. Det var stela tillställningar fyllda med vett och etikett trots att det bara var jag, pojkvännen och hans föräldrar. En av de oskrivna reglerna var definitivt att hans mamma alltid hade mat på tallriken tills siste man ätit upp.

Vi bodde i Tyskland i många år under 90-talet och det där med att värdinnan lägger upp maten till alla var i alla fall då väldigt vanligt. Motiveringen var att annars kanske inte gästerna vågar ta för sig tillräckligt mycket. Ibland lades det upp stora mängder mat men jag upplevde aldrig att man förväntades äta upp.
 
Och vad mer än rökningen och att dottern fick äta ensam har jag tagit upp? Har så dåligt minne. Eftersom jag inte ens har pratat mef grabben så upplever han mig knappast som svärmor from hell?
Trodde du kände mig bättre än så efter alla dessa år.
Jag har sagt andra saker till dig i rätt skarpa ordalag tidigare och du har inte reagerat. Snarare har vi haft rätt djupa diskussioner om väldigt allvarliga saker.

Nu var det en glad smiley och därmed en skämtsam förmaning!!

Jag hade uppfattningen att pojkvännen var med bland de vänner som rökte hemma hos dig och därmed att du hade träffat honom. My bad.

Tagga ner. Hade jag - gu förbjude - velat vara elak hade du märkt det.
 
Trodde du kände mig bättre än så efter alla dessa år.
Jag har sagt andra saker till dig i rätt skarpa ordalag tidigare och du har inte reagerat. Snarare har vi haft rätt djupa diskussioner om väldigt allvarliga saker.

Nu var det en glad smiley och därmed en skämtsam förmaning!!

Jag hade uppfattningen att pojkvännen var med bland de vänner som rökte hemma hos dig och därmed att du hade träffat honom. My bad.

Tagga ner. Hade jag - gu förbjude - velat vara elak hade du märkt det.
Mitt mående är inte så bra.
 
Trodde du kände mig bättre än så efter alla dessa år.
Jag har sagt andra saker till dig i rätt skarpa ordalag tidigare och du har inte reagerat. Snarare har vi haft rätt djupa diskussioner om väldigt allvarliga saker.

Nu var det en glad smiley och därmed en skämtsam förmaning!!

Jag hade uppfattningen att pojkvännen var med bland de vänner som rökte hemma hos dig och därmed att du hade träffat honom. My bad.

Tagga ner. Hade jag - gu förbjude - velat vara elak hade du märkt det.
Jag sover oftast när killen kommer eftersom jag måste lägga mig så tidigt. Ungdommarna har andra tider. Eller så kommer han när jag är och jobbar och då träffas vi inte heller. Och om jag är hemma när han kommer så smiter paret upp till övervåningen blixtsnabbt och kastar ur sig ett hej på vägen. Jag har klagat hos dottern att man kan hälsa bättre men det görs inte. Han har hållit sig undan.
 
Äter extremt sakta och är jag hos mina föräldrar kan de börja duka bort under tiden :D tar inte illa upp.

Är jag med vänner så sitter de kvar och väntar in mig, känner ingen stress där heller, vill inte börja stressäta :)
 
De släktmiddagar jag hamnar på är oftast ytterst informella. Det händer absolut om vi är, säg, 8-10 stycken (som väl är max-vår släkt är inte stor ;) ) att hälften är klara lite fortare och går och sätter sig i soffhörnet och pratar/tittar på TV, medan resten sitter kvar och äter och pratar vid matbordet. Jag har aldrig känt att detta skulle vara konstigt.....
 
Mitt mående är inte så bra.
Vi märker det.

Ju sämre man mår desto fler krångligheter hittar man i sin omgivning.
sådant som annars passerat utan att man ägnat det nån större tankemöda blir större än det borde vara.

Din dotter är i brytningstiden mellan ung och vuxen och det är sällan konfliktfritt i nån enda familj. Man får bara övervintra. Det går över. Snart är hon vuxen och utflugen och du kan bo var du vill i världen.
 
Jag äter nuförtiden sakta, men har i många år alltid varit den som varit klar först. Ser det som en fördel, risken för att äta sig alltför proppmätt minskar ju om en tar tid på sig och kan hinna känna sig mätt. Däremot stör det mig att min pojkvän ofta går från bordet och börjar duka undan innan jag är klar. Det känns ohyfsat även om det bara är vi två. Han är typen som typ inhalerar maten...
Äter jag med vänner har jag inte reflekterat över i vilken ordning folk blir klara. Vi har oftast så mkt intressant att tala om så det blir ingen "väntan" på varandra på det viset.

Om din dotter @alazzi , upplever ett obehag så tror jag som många andra att det handlar mest om att lära sig hantera sin egen känsla. Ju mer en levt och ju mer än lär känna sitt sällskap så brukar sånt där falla på plats, är min erfarenhet. Med tiden lär det visa sig hur ev etikettsregler efterföljs av vederbörande familj. Eller händer det ofta i andra sällskap med att hon hamnar i samma sits och känsla?
 
Du har rätt att skriva vad du vill på ett forum. :heart Jag tycker det är härligt med vanliga funderingar utan att det ska landa i politiska frågor.
Tyskland är ju mycket strikt på rangordning i största allmänhet, så att de håller på etiketten är inget förvånande.
Men det görs i Sverige med. :) Man får lära sig hur man interagerar med andra, för allas trivsels skull. Inte för att någon ska trycka ned någon annan. Därför skulle värdinnan ha inväntat din dotter eller gjort något åt situationen. Så du är rätt ute i min värld.

Om du är på en jobblunch, så skulle det säkerligen inte bli någon affär, om du har armbågarna på bordet, tuggar med öppen mun, pratar med mat i munnen, eller slickar på kniven. Om du inte vet hur man äter ihop med andra, är din produkt inte så genomtänkt heller? Du representerar ditt företag.

Hemma är det samma (nu kommer även jag bli halshuggen här ;)), när vi äter ihop.
För oss är det att respektera de vi äter tillsammans med.
Äter man ihop, sitter man på stolen med fötterna på golvet, äter inte med fingrarna utan med bestick, man kliar sig inte med gaffeln, slickar inte varken på kniven eller tallriken. Man skrapar inte på talliken så det gnisslar, hur god såsen än är.
Man för maten till munnen, man för inte ned munnen till tallriken.
Man pratar inte med mat mun och smaskar inte när man äter. Man tar inte för sig av maten på bordet med bestick man har använt på sin egen tallrik. Inga armbågar/armar på bordet, max handleden. Man rapar och fiser inte vid matbordet. Man använder inte mobiltelefon eller läser läser tidningen (även om senaste numret av Ridsport ligger och bränner). Man lämnar inte matbordet förrän alla har ätit upp (men stressar inte långsamätarna).

Det gäller alla som sitter vid matbordet, även avkommans kompisar. Med tanke på den strida strömmen till matbordet, det blir alltid någon/några extra, så är det inget som verkar vara jobbigt, kränkande, eller besvärande. Snarare tvärtom, eftersom vi sällan är själva.

Äter man själv, äter man hur fan man vill och kan rapa, fisa, läsa, kolla på TV eller surfa hur mycket man vill.

Jag hade pratat med dottern om jag vore du. Hon har inte gjort något fel.
Pratat om hur man gör olika, men att i grunden är allt ganska likt. Titta på nästa Nobelmiddag (nu är ju det superextremt). Alla äter ganska lika, oberoende av var de kommer ifrån. I grunden är det ju för att alla ska känna sig bekväma tillsammans? Att det ska vara lätt att umgås?

Jag hade väntat in din dotter och försökt få henne att känna sig avslappnad. Man vill ju som sagt att alla ska känna sig bekväma och välkomna.
Prata med henne om att det är ok för henne att tala om att hon är liten i maten och äter långsamt. Att hon inte äter lite för att hon inte tycker om maten osv.
Inte lätt med ny pojkvän och ny familj. Men det kommer att ordna sig! :heart
Du tar lite lätt på det, tycker jag. En 17-åring som ska på födelsedagsmiddag hos pojkvännen bör också känna till det här:

Vid bordet
  • Värden med bordsdam ställer sig vid sina platser.
  • Bordsdamen sitter alltid till höger om mannen.
  • Vid representation sitter hedersgästen till höger om värden (oavsett kön)
  • Om det är dammiddag, sitter hedergästen på värdinnans högra sida, vid en herrmiddag sitter han på värdens högra sida.
  • Sist av alla anländer värdinnan och det är hon som sätter sig ned först.
  • Finns ingen värdinna sätter sig värden först (vid t.ex. representation)

  • Herrarna drar ut stolen och hjälper sina bordsdamer till höger att sitta ned.
  • Väskor kan hängas över stolsryggen, armstödet eller hänga på damens axel. Alternativt i ditt knä eller bakom ryggen mot stolsitsen.
  • Framför dig ser du nu en rad glas, längst till höger har du ditt vattenglas.
  • Till vänster om ditt kuvert finns eventuellt en assiett, den är din. Bröd och/eller servett finns där.
  • Nu kan du som gäst omedelbart placera din servett i ditt knä. Inte i slipsnål eller skjortkrage!
  • Vatten kan du du dricka av direkt. Avvakta med att dricka av eventuellt vin till en välkomstskål utbringats.
  • Finns det ett kuvertbröd, kan du bryta bitar av detta. Ta en klick smör på din assiett och smöra bitarna vartefter med din egen assiettkniv.
  • I avvaktan på välkomsthälsning från värden samtalar du med den du har till bords.

  • Bra samtalsämnen är enkla. Vädret, kallt, varmt, höst,vår. Bygden, landskapet, miljön, hemmet, inredning, musik, filmer, teater etc.
  • Värd eller värdinna reser sig eller lyfter sitt vinglas när alla fått att dricka. Hälsar välkomna och utbringar en bordsskål.
  • Därefter kan gästerna dricka av vinet.
När man får börja att äta och dricka
  • Ingen gäst börjar äta innan värdinna eller värd sagt varsågod eller börjat äta själva.
  • En myt säger att man får börja vid fler gäster än åtta vid bordet, detta är fel.
  • När du sitter till bords och innan det sagts varsågod, kan du dricka av vattnet, bryta och äta av brödet, samt placera servetten i ditt knä.
  • Om det serveras soppa, eller om det är många gäster och maten riskerar bli kall uppmanar ett bra värdpar gästerna att börja äta direkt.
Bestick, glas och hur du äter
  • Besticken används enligt principen "utifrån och in". Ytterst ligger således besticken till förrätten.
  • Soppsked ligger till höger om tallriken. Serveras soppa ska man helst inte tippa tallriken alls, behövs detta gör du det ifrån dig.
  • Dessertbesticken ligger ovanför din tallrik.
  • Det anses mest korrekt att hålla gaffeln i vänster hand och kniven i höger. Dessa används samtidigt.

  • Den eleganta gästen vet att mat som inte behöver skäras eller fösas på med kniven, kan ätas med gaffel i höger hand (t.ex. fiskpaté).
  • Vid desserten är det "finast" att äta med gaffeln. Även här beror det på gaffelns höga status i besticksordningen.
  • Vänsterhänta byter inte plats på besticken, då det kan orsaka kollisioner med bordsgrannen (återigen, det är enbart vid formella middagar).
  • Fingrarna används inte till att äta med, även om det är fågel eller kotlettben. Man äter med besticken.
  • Vid okonventionella måltider kvittar det om man tar kycklingbenet med fingrarna.

  • Glasen används från höger till vänster. Samtliga glas kan användas hela måltiden och dukas inte bort.
  • Väl dukade bord har salt- och pepparkar. Smaka först, sedan kan du krydda maten. Det är inte oartigt att göra det, vi har olika behov av sälta.
  • Ibland förekommer kaffekoppar på bordet, det rekommenderas inte. Men om den finns, står den längst till vänster, så man kan ta den sist av all dryck.
http://www.vett-och-etikett.com/vett-och-etikett.asp?tips=Bordsskick-guide
 
Du tar lite lätt på det, tycker jag. En 17-åring som ska på födelsedagsmiddag hos pojkvännen bör också känna till det här:

Vid bordet
  • Värden med bordsdam ställer sig vid sina platser.
  • Bordsdamen sitter alltid till höger om mannen.
  • Vid representation sitter hedersgästen till höger om värden (oavsett kön)
  • Om det är dammiddag, sitter hedergästen på värdinnans högra sida, vid en herrmiddag sitter han på värdens högra sida.
  • Sist av alla anländer värdinnan och det är hon som sätter sig ned först.
  • Finns ingen värdinna sätter sig värden först (vid t.ex. representation)

  • Herrarna drar ut stolen och hjälper sina bordsdamer till höger att sitta ned.
  • Väskor kan hängas över stolsryggen, armstödet eller hänga på damens axel. Alternativt i ditt knä eller bakom ryggen mot stolsitsen.
  • Framför dig ser du nu en rad glas, längst till höger har du ditt vattenglas.
  • Till vänster om ditt kuvert finns eventuellt en assiett, den är din. Bröd och/eller servett finns där.
  • Nu kan du som gäst omedelbart placera din servett i ditt knä. Inte i slipsnål eller skjortkrage!
  • Vatten kan du du dricka av direkt. Avvakta med att dricka av eventuellt vin till en välkomstskål utbringats.
  • Finns det ett kuvertbröd, kan du bryta bitar av detta. Ta en klick smör på din assiett och smöra bitarna vartefter med din egen assiettkniv.
  • I avvaktan på välkomsthälsning från värden samtalar du med den du har till bords.

  • Bra samtalsämnen är enkla. Vädret, kallt, varmt, höst,vår. Bygden, landskapet, miljön, hemmet, inredning, musik, filmer, teater etc.
  • Värd eller värdinna reser sig eller lyfter sitt vinglas när alla fått att dricka. Hälsar välkomna och utbringar en bordsskål.
  • Därefter kan gästerna dricka av vinet.
När man får börja att äta och dricka
  • Ingen gäst börjar äta innan värdinna eller värd sagt varsågod eller börjat äta själva.
  • En myt säger att man får börja vid fler gäster än åtta vid bordet, detta är fel.
  • När du sitter till bords och innan det sagts varsågod, kan du dricka av vattnet, bryta och äta av brödet, samt placera servetten i ditt knä.
  • Om det serveras soppa, eller om det är många gäster och maten riskerar bli kall uppmanar ett bra värdpar gästerna att börja äta direkt.
Bestick, glas och hur du äter
  • Besticken används enligt principen "utifrån och in". Ytterst ligger således besticken till förrätten.
  • Soppsked ligger till höger om tallriken. Serveras soppa ska man helst inte tippa tallriken alls, behövs detta gör du det ifrån dig.
  • Dessertbesticken ligger ovanför din tallrik.
  • Det anses mest korrekt att hålla gaffeln i vänster hand och kniven i höger. Dessa används samtidigt.

  • Den eleganta gästen vet att mat som inte behöver skäras eller fösas på med kniven, kan ätas med gaffel i höger hand (t.ex. fiskpaté).
  • Vid desserten är det "finast" att äta med gaffeln. Även här beror det på gaffelns höga status i besticksordningen.
  • Vänsterhänta byter inte plats på besticken, då det kan orsaka kollisioner med bordsgrannen (återigen, det är enbart vid formella middagar).
  • Fingrarna används inte till att äta med, även om det är fågel eller kotlettben. Man äter med besticken.
  • Vid okonventionella måltider kvittar det om man tar kycklingbenet med fingrarna.

  • Glasen används från höger till vänster. Samtliga glas kan användas hela måltiden och dukas inte bort.
  • Väl dukade bord har salt- och pepparkar. Smaka först, sedan kan du krydda maten. Det är inte oartigt att göra det, vi har olika behov av sälta.
  • Ibland förekommer kaffekoppar på bordet, det rekommenderas inte. Men om den finns, står den längst till vänster, så man kan ta den sist av all dryck.
http://www.vett-och-etikett.com/vett-och-etikett.asp?tips=Bordsskick-guide
Jag ska nog i fortsättningen äta ihop med grisarna, inser jag....,
 
Jag ska nog i fortsättningen äta ihop med grisarna, inser jag....,
062643A1-4BB7-4BF1-8820-F2083699CCCC.jpeg


Du är välkommen :love:
 

Liknande trådar

Relationer Jag känner mig så ensam och förvirrad, hoppas någon orkar läsa allt och hjälpa mig med lite tankar. För sju år sedan blev jag...
3 4 5
Svar
88
· Visningar
13 582
Kropp & Själ Skriver under anonymt inlägg för nu har jag fått nog! Jag har under lång tid dvs hela livet mått psykiskt dåligt men det har bara...
Svar
11
· Visningar
1 815
Senast: tuaphua
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Valp 2025
  • Uppdateringstråd 30
  • Avels fråga

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp