Vansinnig på hundmöten

[maskros]

Jag alltså.. som är vansinnig på speciellt ett hundmöte och måste skriva av mig, kanske få något råd.

En av mina hundar har varit livrädd för andra hundar sedan den var valp. Livrädd på den nivån att har den sett en annan hund på avstånd har den lagt sig ner, skakat och skrikit i panik. Vi har kämpat och åter kämpat över ett år med att det är OKEJ att möta andra hundar. Det är okej att mötas på en cykelbana där vi går på varsin sida. Vi har nu kommit så långt att min hund till och med är lite nyfiken på de hundar som inte bryr sig, kan gå fint vid sidan när vi möter de som faktiskt är nyfiken.

Men sedan har vi ett undantag i vårt område. Det är när vi möter en alkoholiserad man med hans bullterrier. Han går alltid med sin hund längst fram i kopplet utan någon som helst kontakt eller kontroll. Hunden skäller och morrar och drar ivrigt framåt. Slemmet flyger i hans argsinta skall.

Mannen brukar ofta sitta på kvarterets pizzeria och hunden sitter då knyten utanför, ibland i flera timmar. Jag och min hund gick ibland den vägen ibland, förbi pizzerian, men har överraskats ett flertal gånger av att hunden flyger fram från att vi inte har sett den. Koppellängden utgår över hela trottoarens bredd och vi har behövt kasta oss ut i vägen för att undvika att hundarna får närkontakt.

För mig är hunden så obehaglig att vi inte ens går till den pizzerian utan hund.

Men ibland tar den här mannen med sin hund på promenad och de kan dyka upp exakt var som helst. Som ikväll, på gatan precis här utanför. Vi gick på varsin trottoar om vägen när han plötsligt viker av över vägen och är påväg med sin skällande, morrande, dragande och slemmande hund rakt emot oss. Jag för över min hund på min andra sida och försöker prata och bibehålla kontakten trots att min hund vid det laget också skäller.
Mannen skriker "du behöver inte vara så orolig", "han är inte farlig", "ingenting kommer att hända". Repliker som han drar varje gång vi stöter på denna hund.

Den här gången sa jag ifrån och bad honom kontrollera sin hund varpå han skriker att hans hund inte har gjort något, följt av ett gäng glåpord riktade till mig. Och jag blir bara så jävla förbannad.

Förbannad på att människan kan bete sig så, förbannad över att han överhuvudtaget har en hund som han uppenbarligen inte kan hantera och ta hand om väl. Förbannad över att denna man och hans hund skrämmer skiten ur min hund varje gång vi ses och att min hund då får återfall och blir rädd för alla hundar som vi möter igen några promenader framöver...

 

[Tonto]

Jag plockar upp min hund och går/springer och andra hållet när det kommer sådana människor.

Eller säger att dom har skabb och loppor! Eller att dom hatar barn/människor/andra hundar etc. Allt för att få vara ifred. Det är ju aldrig fel på deras egen hund...

 

[Bison]

Jag tänker att det är viktigt att inte föra över sin irritation och ilska på sin egen hund.
Jag går undan så långt jag kan, ev lyfter upp min. Pratar och fjantar glatt med honom och har alltid med mig godis. Struntar helt i andras hundar och hur se beter sig så länge de inte är lösa.

 

[Ananas]

Sådana människor kan man inte resonera med. Tyvärr. Tror det enda du kan göra är att ta omvägar och försöka hålla dig borta från denne så långt det går.

Du få vara tacksam över att han inte använder flexikoppel.

 

[Blandrastik]

Jag håller med @Bison istället för att bli arg, vilket kommer att påverka din hund negativt, så se istället situationerna som en "fantastisk träningsmöjlighet".
Tänk istället, "äntligen kommer slemmet så vi får träna". Ta upp din hund och förklara för den högt och tydligt att kommer "slemmet" i närheten av mattes pälskling ska hon sparka den hunj*veln till nästa kommun. Förkunna detta med en glad och tydlig röst till din hund.
Inget kan rubba dig, så det så!

 

[Luff]

Jag håller med Bison och Blandrastik. När ni möter den där hunden ska du förvandlas till den fånigaste, tramsigaste matten i världshistorien. Vänd inte men byt riktning. Passera men inte möt.
Och gå loss i snuttegosprat.
-Å lille voffsevoffingen skäller på mattes pussegrisegris.
Mosa i godis om din hund går att mosa i godis.

Ladda dessa möten med så mycket positiv energi det bara går.

Har testat detta med våra mastiffer. Den ena svarade gärna som unghund på andra hundar som spände sig och med två 40 kgs jyckar i snöret var det inte läge att dom skulle kaxa upp sig.

 

[Ananas]

Jag har varit med om att en utfallshund som varit bunden utanför ICA, kommit loss och skulle flyga på min hund (jag lyckades skydda min hund tack och lov). Den händelsen lärde mig att ALDRIG ta några onödiga risker och aldrig utsätta min hund för situationer som kan komma att bli riktigt otrevliga för både mig och hunden. Jag varken daltar eller pjoskar med min hund, men ser jag ett ekipage med varningsflaggor så går jag lugnt mot andra sidan gatan etc.

Den hundägaren som TS beskriver är en riktig idiot, och jag skulle aldrig lita på att han kan hantera hunden vid ett möte. Mannen kan ju t.o.m. råka tappa kopplet eller hunden kan slita sig loss från pizzerian. Det är helt onödigt att utsätta sin egna hund för det obehaget, speciellt när man vet vad man kan förvänta sig av hundmötet. I synnerhet när TS har jobbat med hundmötesproblematik.